För det första är arbetslöshet inte alltid ett problem. En arbetslöshet på runt 5% är nog normalt. Det kommer alltid finnas ett par procent med människor som letar efter bättre jobb, just har slutat, just har blivit sparkade eller jobbat på ett företag som gått i konkurs. Att vara arbetslös i ett par veckor eller en månad är inte något större problem.
Problemet är långtidsarbetslöshet, när man blir utslagen från arbetsmarknaden, och inte klarar av att ta sig tillbaks. Vad beror denna tendens på i det ekonomiska livet?
Ja, det finns några saker som hänger ihop med långtidsarbetslöshet: Det är sådana saker som hög anställningskostnad, minimilöner/kollektivavtal och liknande. De kan sammanfattas i att det är regler och lagar som avser att skydda lönerna hos dom som har arbete.
De flesta regler på arbetsmarknaden är inte till för att sänka arbetslösheten eller underlätta för arbetslösa att få jobb. Reglerna finns där för att försvara lönerna hos de som HAR jobb, och se till att de som har jobb får så höga löner som möjligt. Reglerna försöker upprätthålla ett monopol på arbete. Man försöker hindra människor från att ta sig in på arbetsmarknaden och konkurrera om löner. Konflikten mellan Byggnads och Laval för ett tag sedan är ett exempel på det. Ett annat är minimilöner. En minimilön är egentligen till för att hindra arbetsgivarna att betala "skamlöner", men minimilönerna i dagens Europa ligger oftast betydligt över vad man anser är existensminimum. Är inte det lite märkligt egentligen, borde inte minimilönen, om man ska ha en sådan, vara existensminimum?
I Sverige har vi ingen lagstadgad minimilön. Istället sätts minimilöner i kollektivavtalen. Kommunal till exempel har ca 14 000 i månaden som lägstalön. Det är rätt rejält mycket mer än vad man får som socialbidrag. Den genomsnittliga lönen som kommunalanställd är 20 500 i månaden. Det innebär alltså att om man skall ta en risk och anställa en ung invandrartjej som aldrig har haft ett jobb innan, så tjänar man mycket lite på det. Istället anställer man hellre en svensk kille som redan har jobb och goda referenser, det är säkrare och kostar ungefär detsamma.
Höga minimilöner fungerar som ett skydd för de som redan har jobb och ett hinder för de arbetslösa. Likadant fungerar alla andra regler som är meningen att skydda de som har jobb. Undersökningar som tittar på hur arbetsmarknader hanterar en plötslig ökning av invandrare, visar att marknader utan de här skydden klarar sig bäst, medan skyddade arbetsmarknader får en högre arbetslöshet (Salvator har en tråd om detta mer specifikt). Reglerna som är till för att skydda arbetsmarknader från konkurrens utomlands, gör det så dyrt och krångligt att ha företag i landet att man hellre flyttar produktionen någon annanstans.
Men fungerar skyddet då? Innebär det här att de som har jobb har högre lön än vad de skulle ha annars? Nej, för den här typen av skydd slöar ner ekonomin och gör tillväxten lägre. Det gör det svårt för nya företag att expandera genom anställning, och det gör samhället i genomsnitt fattigare. USA, exempelvis, har väldigt lite sådana skydd men där har anställda i allmänhet högre löner och bättre levnadsstandard. Skydden är alltså rent kontraproduktiva och orsakar precis den motsatta effekt mot vad de är avsedda att orsaka.
TL;DR: Protektionism fungerar inte på arbetsmarknaden. Regler som är till för att skydda arbetarnas löner orsakar istället att företag flyttar utomlands, det slöar ner ekonomin och ger arbetarna lägre löneökningar.
Inflation är folkets opium
