Jag bjuder sista strofen ur det jag läser för tillfället - Boris Pasternaks dikt Svart Vår (eller Februari). Ni är välkomna att visa saker ni själva skrivit också; förutsatt att det ni visar kvalificerar till bland det vackraste ni läst. Ni bör emellertid undvika att citera alltför långa stycken direkt i tråden, lite text är godtagbart och trevligt, men inte mycket mer än tjugo rader.
Под ней проталины чернеют,
И ветер криками изрыт,
И чем случайней, тем вернее
Слагаются стихи навзрыд.
Below, the black shows through,
and the wind’s furrowed with cries:
the more freely, the more truly
then, sobbing verse is realised.
Hela dikten står att finna i översättning här:
http://www.poetryintranslation.com/PITBR/Russian/Pasternak.htm#_Toc104356343
eller orörd, i all sin skönhet, här:
http://www.stihi-rus.ru/1/Pasternak/107.htm
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!