Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Dela med er av era noveller!

Skapad av Borttagen, 2010-06-18 22:25 i Fritid

3 137
9 inlägg
0 poäng
Henrik1258
Visningsbild
Hjälte 4 inlägg
0
Här är en jag skrivit, kritisera gärna. Hoppas ni tar er tid att orka läsa ;)


Jag hörde hennes röst bakom mig och vände mig om, hennes ansikte gav som alltid det välkomnande intryck med ett par hjärtformade bruna ögon, samt långt blont hår uppsatt i en tofs. Jag kände mig tillmötesgående och varm inombords när jag såg hon närma sig, men något var annorlunda denna eftermiddag, väldigt annorlunda. Hon avbröt genast sin varma leende.
- Kan jag komma över senare? Fråga hon, och hennes röst började darra en aning. Hennes blond ljuvliga hår lös upp den gråa och trista bakgrunden, samtidigt som hennes hjärtformande ögon formade det perfekta ansiktet, hon var allt jag kunde önska mig. Jag stelna till en aning, och kände en viss panik sprida sig inom mig. En sådan känsla hade jag aldrig upplevt. Hon tog min tystnad som ett ja.
- Bra, sa hon och lös upp i ett leende, men det var annorlunda, mycket annorlunda. Hon kändes kall och orolig, och osäker som jag aldrig hade sett henne för.
- Det är viktigt, tillade hon samtidigt som jag stelna till och förmådde inte att säga något.
Jag kände med ett ryck att denna eftermiddag inte skulle bli vilken eftermiddag som helst.



Nu kunde jag avspegla tårar i hennes perfekta kinder för att sedan rinna ner i hennes välordnade och ljuvliga hår för att försvinna i intet. Hon knöt ihop händerna samlade sig för att sedan ta ett fast grepp om mina händer återigen. Hon lyfte långsamt men alvarligt ansiktet från köksbordet.
- Det är slut, med oss, sa hon samtidigt som tårarna började forsa ner för kinderna och hon kämpa för att hålla sig uppe. Tårarna fortsatte att forsa ner för kinderna, precis som mitt hjärta, men den här gången var det annorlunda. Det föll och föll men nåde aldrig marken, det ända som fanns kvar var tomhet, kall och outhärdlig tomhet. Jag var i en mardröm där jag föll och föll men det fanns ingenting kvar där nere. När den väll har uppenbarat sig att det aldrig finns något slut, förlitar man sig på att man ska vakna, men det händer aldrig och det kommer aldrig att hända heller, man är fast. När man vänder sig om så finns det bara tomhet kvar, man har ingenting kvar.
Jag uppfattade ingenting av omgivningen, men mitt undermedvetna sa mig att den som en gång jag var älskad av, den som jag en gång kunde ha tillit till, eller den som jag fortfarande skulle älska mer än alla levande varelser, nyss hade lämnat mig, hon hade lämnar min själ. Jag var tom, jag hade ingenting kvar. Hon hade tagit mitt liv.
Allt var över. Tiden stod still, fast ändå inte. Dagarna gick, fast det kändes som om dom stod stilla. Allt stod stilla, precis allt. Jag var känslolös. Allt jag hade haft hade tagits ifrån mig, mitt eget liv brydde jag mig inte om längre, utan något mycket mer värdefullare. Naturen var mitt liv nu, där kunde jag fly från smärtan och hopplösheten. Smärtan var ändå en befrielse för mig, jag kunde känna att jag levde. Fast när jag hade upplevt lycka försvann det genast i tomma intet som den aldrig hade varit här. Det ända som höll mig vid liv var hon, tanken på hon och minnena. Dom skulle aldrig försvinna inom mig, de fanns där. I naturen kunde jag uppleva nya saker som jag aldrig hade varit medveten om förut att det fanns där ute, där kunde jag känna mig mänsklig. Jag hade aldrig lagt märke till hur vacker det var där ute. Nätterna var värst, då sögs varje liten lycka inom mig ut återigen, om och om igen. Jag försöka leva på minnena, men det skulle aldrig hålla. Det förstod jag från första början. Jag älskade hon mer än jag älskade något annat, men min kärlek var förgäves. Allt som skulle finnas kvar inom mig var kärleken till henne,som hade gett sig iväg för aldrig återvända, och hon som en gång hade varit min. Jag förstod inte på den tiden min kärlek till henne, hon skulle aldrig förstå, eller det skulle hon inte vara tvungen att göra heller. Allt som skulle finnas kvar av mig var minnena, minnena utav mig. Tiden var inne, inne för att avsluta mitt liv. Jag skulle lämna denna jord, för alltid. Jag skulle komma till en bättre plats, där man varken kan bli sviken eller förälskad. Jag förstod inte hur mycket hon betydde för mig, jag förstod ingenting förs en nu, nu när det var över. Jag skulle aldrig bli den människa jag än gång varit, stark och lycklig. Jag skulle aldrig kunna se mig själv i spegeln igen, aldrig någonsin. Jag skulle avsluta mitt liv, för evigt. Alla skulle få se, se vem jag var. Dom skulle få plågas, plågas som jag hade gjort, plågas på ett sätt som de aldrig skulle kunna föreställa sig. Alla skulle dö.


Jag hörde hur klockan slog, tiden var inne. Inne för hämnd. Jag kände hur mina sinnen genast blev skarpare, kände adrenalinet pumpas ut genom mig. Jag uppfattade allt av omgivningen, inget kunde gå fel. Jag befann mig i gymnastiksalen, på skolballen, klockan var 23:30. Det var perfekt, allt var perfekt. Alla skulle dö inatt, precis som jag redan hade upplevt, fast mycket värre. Jag kände på innefickan, de låg kvar där. Jag kände mig mänsklig för första gången på länge. Jag kolla mig om, alla var där. Jag kände hur mina sinnen återigen blev skarpare än de varit på länge, jag kände alla blickar i ryggen, alla tankar och allt hat. Bålen var på väg in, bålen som skulle dra långsamt och plågsamt ut allas liv, precis som jag hade fått uppleva. Jag hade blivit sviken och förintad av den person jag gillar mest av alla levande varelser. Nu var bålen på plats, plats för förintelsen. Jag vände mig om, stängde dörren mot gympasalen efter mig, reglade dörren. Sedan var allt över.

Jag hade återvänt till mitt rum, redo för att avsluta mitt liv långsamt och i min egen stillhet. Jag kände på fickan, de var kvar. Jag läste på omslaget: Rohypnol stod det med stora bokstäver. De var ett dussintal kvar, ägnade för mig, tiden var inne för att avsluta mitt liv. Jag svalde de tillsammans med alkohol. Jag kände hur min kropp successivt började domna bort, kroppsdel för kroppsdel.
Sen blev allting svart.


Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

TiiepMellanslag
Visningsbild
30 Hägersten Hjälte 2 646 inlägg
0
Orka, fett B.
Din tråd suger!
Forum image

en skäggig taliban i en erotisk duschkammare <3

Nabla
Visningsbild
P 34 Täby Hjälte 1 398 inlägg
0
Blev lite smått besviken över att det inte var en sexnovell.

We have a proud tradition of failure to uphold

Kanelbullen
Visningsbild
P Ordningsvakt 3 803 inlägg
0
Skulle gärna dela med mig, kan linka en dikt jag skrev till engelskan dock! Men den är på en annan dator :/

Earth, you don't have to be crazy to live here, but it helps.

Kissimurra
Visningsbild
P 30 Umeå Hjälte 3 761 inlägg
0
Hermione är ute och plockar svamp i Hogwarts magiska skog när hon plötsligt hör ett stönliknande ljud från slottet ovanför. Hermione, nyfiken som fittan är, rusar hon hastigt upp för trapporna mot rummet där hon hört detta underliga ljud. Efter 15 minuters springande tappar hon sin korg med svampar nedför trapporna, men lyckligtvis så tar Ron the ginger emot korgen ett par trappsteg ner!
- Åh, tack så mycket Ron! Om du inte hade varit ginger hade du fått en puss nu!
- Äsch, det gör inget LoL jag är ju bög, vi bögar har ju inga känslor!
Hermione förklarar om ljudet hon hört och Ron följer med Hermione för att avslöja detta mysterium.
Väl uppe där Hermione hört ljudet ser dem en stor dörr av koppar.
- Ska vi öppna?, frågar Hermione
- Men, men, tänk om det finns pojksugna pedofiler där inne?
- Vem fan bryr sig, jag är tjej, visst? dumme gingerfan.
Ron är övertygad av att det inte är någon fara att öppna dörren efter att ha hört Hermiones argument, så Hermione tar fram sin gigantiska mastodontpenis och bankar in dörrhelvetet med ett stort duns!
RARGH!
- Vilka är ni, horungar?! sa en trehövdad hund med tre penisar med mörk och rytande röst.
- Vi är bara två tonåringar som försöker hitta vår plats här i livet, säger Ron.
- Käften Ron ditt jävla sär, vem är du.. öhm, stora hund?
- Jag är den omtalade hunden med tre huvuden och tre penisar. Jag satt och drog mina dagliga runk när du helt plötsligt daskade in dörrfan med din kuk, jävligt onödigt om jag ska tycka till!
Hermione, Ron och Fluffy hade en diskussion om absolut ingenting tills Hermione och Fluffy bestämde sig för att knulla.
Fluffy körde in alla tre av sina saftiga kukar in i hennes mun, anal och vagina, som befinner sig precis under hennes mastodontkuk. Hermione log och stönade av lättnad när de saftiga kukarna väl var inne i alla hennes hål.
- Hur känns det? frågar Fluffy med foglig röst, som om han inte kunde göra en fluga förnär.
- Oghghdkeghdhgj gurglade Hermione, Fluffy hade av misstag sprutat i henne!
- Förlåt!!! Jag kunde inte stoppa mig själv, dina hål är underbara! Sa Fluffy medans han råknullade henne och skrek av stön.
- HERREJÄVLAR! Skrek Ron till med sin pipröst, det kommer något ur hennes näsa!
På ett ögonblick sprutade Hermione ut Fluffy's sagg genom näsan i form av haggis, Ron hade tydligen kastat en trollformel på Hermione medans hon blev knullad av Fluffy som gjorde att sagget i Hermiones kropp blev till haggis.
Av denna händelse blev Ron så otroligt kåt att han frammanade Tony the Tiger från Kellogg's cornflakes tillsammans med en kona, Hermione och Fluffy blev häpna.
- Vad fan gör du Ron? Varför tigern från Kellogg's?
Tigern teg, och Ron svarade; jag är inte säker, men Tony har alltid varit en snäll barndomsvän till mig... och jag var riktigt kåt...
Tony steg fram mot konan och tog fram sin 8cm slaka och blev stenhård på några få sekunder, han började daska sin hårda penis mot denna spetsiga kona. Hans ollon svullnade upp rejält efter några dask och det syntes att Ron blev allt mer och mer upphetsad av detta..
- TA MIG NU, TONY, TA MIG NU! sa Ron
Tony lyfte sin tunga penis och körde den rakt in i Rons panna, Ron tappade fotfästet och slog skallen mot konan.
Fluffy fick haggis i ögon och mun, och var tvungen att dra sig tillbaka. Han lämnade Hermione och drog ut sina penisar varsamt så att han inte skulle spräcka något i hennes något gudomliga hål.
- Det här var fan sjukt, sa Fluffy, en aning förvirrad och arg.
Vid det här laget var Hermione väldigt omtumlad av allt ståhej och försökte finna sig till rätta.
- Vad i helvete har hänt här? säger Hagrid medans han kommer rusande in i rummet efter att ha hört oväsendet.
Detta är sjukt, vad fan har ni gjort? Hermione är inkletad i flera liter sagg, Ron har en hjärnblödning, min fina hund Fluffy har rutten haggis på sig och tigern Tony har en svullen kuk, vafan?
- Det är inte som du tror Hagrid, snälla bli inte arg, säger Hermione.
Det här är hemskt, jag måste vrida tillbaka tiden som Superman, för jag är HARRY POTTER!
- Hagrid.. du är inte Harry Potter...
- Tyyst, tyyst! jag är Harry Potter!
Hagrid vred tillbaka tiden 4 timmar bakåt då Hermione hade plockat svamp, och allt detta var som om det inte hade hänt, än en gång har Hagrid räddat Hogwarts från den onde Voldemort!



där är min novell ahm ahm.

Ingen status

josifin
Visningsbild
F 30 Hjälte 563 inlägg
0
den var upprepande på många ställen och övertydlig, lite stav & grammatikfel här och där men överlag var den hyffsat bra. fortsätt sådär kommer du så småningom se själv vad som behövs ändras.
orkar tyvärr inte lägga upp nån novell nu, kanske kommer någon senare. GODNATT!
hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0
Säger som josifin.
Du upprepade många saker osvosvosv.
Sen var den alldeles för vanlig, tråkig blahablaha.

Men ja. Jag hade inte kunnat skriva en bättre novell i alla fall.. that's always somethin' somethin' huh.

I'm practically floating in English.

Minstril
Visningsbild
F 32 Göteborg Hjälte 166 inlägg
0

Svar till Henrik1258 [Gå till post]:

Läste inte klart då jag blir fruktansvärt irriterad på människor som "publicerar" utan att ha korrekturläst åtminstone några gånger. Novellen var fylld (och då menar jag fylld!) av grammatiska fel, vilka förstörde för mig helt och hållet. Lär dig reglerna först, sen kan du leka med språket och skapa konst.


For you I keep my legs apart and forget about my tainted heart

SeriousGirl
Visningsbild
F Hjälte 22 inlägg
0
Hon tittade djupt in i hans ögon, hans stora hundögon som bad henne om nåd. Hennes egna ögon var kalla, och blanka som isen på sjön. Hon svalde flera gånger innan hon hittade de ord som hon behövde säga.
”Jag kan inte rädda dig den här gången, Sam. Jag kan bara inte göra det.” Hans ögon fylldes av tårar och sorg, han visste vad som väntade honom. Hon stod blixtstilla, hade inte kraften att ta de få steg som behövdes för att kunna röra vid honom.
”Finns det…finns det inget du kan göra?” Hans röst var svag och ynklig, inte alls som den brukade vara. Hon skakade långsamt på huvudet, och bannade sig att hon blivit förälskad i en brottsling, i sin egen klient.
”Nej. Jag är ledsen Sam.” Han vek undan med sin blick och stirrade ner i golvet, hon hörde att han tvingade tillbaka snyftningar och tårar som ville rinna längs hans redan sårade kinder.
”Jag förstår.” Hon tvingade sig att gå fram till honom, hon smekte honom över hässjan och grät tyst. Han tittade upp och möte hennes blick, hans var sårad och bräklig medan hennes var nedslagen. ”Vad gör vi nu?” Hon slickade sig om läpparna, letade förgäves efter något som skulle få honom att må bättre men det fanns det inte.
”Du måste förklara dig skyldig, annars kan straffet bli hårdare.”
”Hårdare än döden?” Orden träffade hennes hjärta, mitt i prick. Varför blev jag förälskade i en mördare, tänkte hon och tog honom i sina armar. Han snyftade i hennes famn, dem förenades i gråt och förtvivlade tårar.
”Jag vill inte förlora dig mer än vad jag redan har gjort, Sam. Förstår du det?” Hon viskade orden ömt i hans öra, hoppades på att allt liv på jorden skulle avstanna just i den stunden så att dem i alla fall skulle få vara tillsammans. Han nickade, hans trötta armar höll hennes kropp hårt intill sin.
”Jag vill inte dö.” Hans snyftningar upphörde och allt som blev kvar var tysta tårar som envist rann. ”Snälla Felicia, låt mig inte dö.” Hon skrek inombords av smärtan som fyllde hennes hjärta, fingertopparna blev kalla av att blodet inte längre var lika varmt längre. Jag håller på att dö, jag dör med honom tänkte hon och torkade sig om kinderna. Hon pressade motvilligt sin kropp ifrån hans, bådas ögon var röda av tårar.
”Jag tänker inte låta dig dö.” Hon möte hans blick med sin egen, tittade djupt in i den. ”Hör du det! Jag tänker inte låta dig dö.” Hon skrek det till honom fastän att dem stod så pass nära varandra, men hon skrek för att hon hoppades att det skulle bli så om hon skrek ut det till världen. Han la sin panna mot hennes och de stod tysta, lyssnade på varandras andetag som alltid skulle få höras i deras öron. I evigheten. Deras hjärtan slog i samma takt och deras händer var sammanflätade i ett hårt grepp.
”Jag älskar dig Felicia.”
”Och jag älskar dig Sam.” Deras läppar pressades mot varandra i en sårbar och sista kyss, en kyss som skulle lämna eviga märken på bådas läppar, märken som skulle bränna likt eld i kylan och förfrysa i solens heta.

Inne i domstolen en timma senare

”Har åklagaren något att säga innan vi drar igång igen?” Domarens röst ekade mellan de tomma bänkarna. Åklagaren reste sig och tittade sig ointresserat omkring i rättssalen.
”Nej, fru ordförande.” Han satte sig igen och domaren vände sig mot försvarsadvokaten och den anklagade.
”Har försvaret något att tillägga?” Hon reste sig långsamt upp, med tårar i ögonen och smärta i hjärtat. Hon tittad ner på sin klient, han satt med blicken fäst i bordet. Hon vände sig mot domaren och svalde innan hon svarade.
”Ja, fru ordförande. Min klient vill förklara sig…skyldig.” Hon satte sig ner igen. Nu var det gjort. Tystnaden som redan varit i salen blev nu överväldig, till och med åklagaren var förvånad av det som just blivit sagt, han satt som fastfrusen i sin stol och stirrade mot försvararens bord.
”Ehm… Har åklagaren några invändningar?”
”Nej, fru ordförande.” En suck hördes från domarbordet innan hon höjde sin klubba och möte försvarsadvokatens blick
”Då förklarar jag den skylige, Sam Ylen skyldig till mord på Dolores Merit. Fallet avslutat.” Klubban slogs mot bordet, ljudet fick försvarsadvokaten att ryka till. Domarens röst var skarp likt piskrapp, som brände på den skyldiges rygg. Försvarsadvokatens blick var kall och sårad, sanningen hade drabbat henne och hon ville inte inse att det var slut. Hon möte sin älskade klients blick som var lika sårad som hennes, ett svagt leende brydde hans läppar. Ett sista leende. En vakt kom fram och drog upp honom från hans stoll, han gjorde inget motstånd.
”Jag älskar dig Felicia, glöm aldrig det.” Han mumlade orden för sig själv innan han sa dem högt, högt och tydligt så att alla i rummet hörde honom. Vakten slet i hans kläder och tvingade honom att gå mot dörren, dörren som lede raka vägen till helvetet. Hon sprang fram mot honom och tog tag i hans högra hand.
”Jag älskar dig med Sam.” Ännu en vakt kom fram och särade på dem båda, men dem kunde inte få deras blickar att släppa varandras. Han öppnade sin hand och såg hennes halsband ligga i den, han log igen och denna gång var det ett äkta leende som var fyllt av glädje och tro. Tårar rann nerför hennes kinder, men när hon såg hans leende värmdes hela hennes kropp upp igen och även hon vågade le. ”Jag kommer alltid att älska dig, Sam.” Det sista var bara för hans öron, och han hörde det. Han gjorde en sista ansats att komma närmare henne och deras läppar snuddade vid varandra. Vakterna slet isär dem och han pressades bak mot dörren igen, men hans röst fanns kvar i hennes öron. Det sista som han sagt innan de särades.
”Jag tror dig.”

Jag tror på mirakel, men jag kan inte leva på dem...


Forum » Fritid » Dela med er av era noveller! 

Ansvariga ordningsvakter:

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons