Jag kanske inte är rätt person att uttala mig om detta då jag är uppväxt med foto då mina föräldrar har varit delvis fotografer och så även en del annan släkt. Men här är då lita tankar.
Idag var jag på moderna museet i Stockholm med min pappa. Inget ovanligt med det, vi brukar kanske gå dit några gånger om halvåret.
Först tar vi då undre våningen. Otroliga fotografier enligt mig med fotografer som t.ex. Irving Penn (Åh...) som visar svart vita foton som är otroligt bra enligt mig.
Så där står jag och stirrar på dessa foton och hoppas att jag själv någon gång kommer att ta lika bra bilder som dessa män (Ja, det var nog bara män som ställde ut just där tror ja...)
Sen var det dags för överplan. Men något mer abstrakt konst utav Clay Ketter.
Clay...Ja...Han kommer nog aldrig bli min favorit. Han är en man som, enligt mig, tar mer eller mindre en vägg och sätter på en vägg. Jag stog kanske i 5 minuter och begrundade dessa olika saker, men förstod aldrig riktigt.
Så jag gjorde som jag brukar göra när jag inte fattar konst. Jag ställer mig bredvid konstverket, bredvid namnskylten på konstverket och stirrar in i den vita väggen. Detta har jag gjort delvis för att reta min far och resten av besökarna, och delvis för det är lite roligt. För allt är fan konst. Det är bara det att DOM kom på det först.
Så ja, självklart är fotografi konst, och jag tror nog alltid jag kommer tycka att fotografi är mer konst än de flesta installationer/konstverk. Även om vissa kan vara något coolare än andra (MoMa i New York <3).
Ursäkta för det långa och obegripliga inlägget.
Men kort och gott är det mesta konst. Det är bara det att man måste öppna sina sinnen jävligt mycket ibland för att se det, eller snarare acceptera det. Jag har otroligt svårt att se den där lilla vita pricken i höger hörn på en svart tavla vara konst. Men jag tycker otroligt mycket om en tavla där det bara står namn, datum och tid tavlan gjordes.
Det är sjukt. Men det är konst.