Då jag har fått väldigt många olika önskemål om att skriva vart livet leder mig idag så hade jag tänkt göra det..
Som någon skrev här uppe så är det ju ca. 1 år sedan som jag startade den här tråden, det var även då jag satt som mörkast i depressionen, morfar hade cancer och skulle dö när som helst, flera av mina kompisar hade dött, jag fuckade upp allt i mitt liv, var beroende av alkohol osv..
Idag så har faktiskt mer eller mindre allt löst sig, jag dricker inte lika ofta längre och när jag väl dricker har jag lärt mig dra en gräns, utan gränsen hade jag förmodligen blivit som tidigare..
Skolan har jag fortfarande inte fått ordning på, men jag söker ständigt efter ett jobb så jag kan hoppa av gymnasiet och börja jobba ist, sedan vid ett senare tillfälle börja plugga igen, och den gången plugga till nåt jag vill bli, inte bara välja den linjen för att man fick en dator -.-
Nu den 31 Maj är det 1 år sedan som Morfar gick bort, och det är hårt, det är det verkligen, men något jag oxå lärt mig är att se det ljus, minnena från innan han blev sjuk.. Samma gäller mina kompisar som gått bort, jag har slutat tänka "dem är döda, jag kommer aldrig mer se dem", ist så tänker jag på alla minnen jag fick med dem, alla gånger vi skrattade och hittade på hyss..
Det är väl indirekt minnena som får mig att palla gå vidare när det gäller den saken..
Jag slutade gå på antidepressiva för ungefär ½år sedan, slutade ta dem i Februari och jag har faktiskt aldrig mått bättre..
Medicinen fick mig att bli ett tomt skal, jag skrattade inte "på riktigt", jag var helt tom i ögonen, såg knappt nån livsglädje osv.. Så blir du erbjuden medicin, tänk på konsekvenserna..
Annars så vet jag inte om det finns så mycket mer att skriva än att jag har mina mörka stunder ibland, vissa kvällar kan allt kännas totalt meningslöst, men det är ju bara bita ihop, för jag vet att solen kommer efter regnet :)
Om ni undrar något är det bara fråga så ska jag försöka svara så gott jag kan! :)
/ Woozy
www.woozy.tk | www.woozy.blogg.se