Svar till gufis [
Gå till post]:
Ber om ursäkt för mitt enormt sega svar till att börja med, hade totalt glömt bort hamsterpaj.
Jag förstår hur du känner, till 100%, been there done that, men jag öppnade mina ögon och insåg att jag egentligen inte lever för min familj, jag lever för mig själv, för mina egna drömmar, mitt eget hopp, mina egna önskningar.
Även när det kändes som att jag endast levde för min familj så levde jag för mig själv, jag levde för min innerliga önskan att min familj skulle ha det bra, förmodar att du också vill det så då står du på samma plan som jag stod.
Om du tänker såhär istället:
Du vill att din familj ska må bra, kunna skratta, le, och absolut inte behöva begrava en av sina egna, och det är ju din önskan, så då om du lever för den önskan så lever du ju för dig själv, hänger du med? (Kan verka invecklat, bara be mig förklara närmare om det behövs :) )
Svar till smekarn [
Gå till post]:
Härligt att det är bra nu iallafall! Blir glad av att läsa att det löste sig för dig! :)
Svar till lina901 [
Gå till post]:
En sak är säker, man är aldrig ensam, hur mörkt det än är på himlen, hur mycket än regnet faller ner så finns det alltid en solstråle, det kan vara att du älskar att sova till att du har träffat din stora kärlek.
Det är alla smågrejer du måste ta vara på, om du t.ex älskar att fika med en kille, gå ut och fika med en kille lite då och då, ta en kaffe och prata bara allmänt.
Det med skolan är ett dilemma för många, när man är i tonåren (speciellt i "Gymnasie-tonåren") är det lätt hänt att man bara släpper allt (blir skoltrött etc.), och låter betygen fara åt helv. Precis det jag gjorde, så jag sitter just nu på skolan, inne på mitt fjärde år, fick inte ta studenten när mina kompisar gjorde det osv, men samtidigt så är det ju mitt eget fel, eller hur? Det var jag som valde att sluta lämna in läxor, det var jag som valde att dricka istället för att vara på skolan etc, det tog en jäkla tid för mig att inse det, men nu när jag väl har gjort det har jag börjat arbeta ikapp igen, mina lärare tycker att jag är riktigt uppmärksam och gör bra inlämningsuppgifter osv, du måste bara hitta orken! Den finns där, du måste bara söka.
Om du skulle ta ditt liv, vem skulle ge dig det åter? Hur skulle det vara att aldrig mer kunna vara med dina kompisar? Träffa killar? Träffa din familj? Bara sitta på ett hamsterpaj-forum och snacka om allt mellan himmel & jord?
Det är så många konsekvenser du måste ta hänsyn till när det gäller självmord, man kan göra många misstag och man kan ta igen sig från dom, men något man aldrig kan ändra på är om man tar livet av sig, du kan aldrig få det åter, tänk på det.
Fortsätt kämpa är tyvärr det enda jag kan säga då jag inte känner dig så väl, och är det något som tynger dig och du behöver prata med någon utomstående är det bara skicka ett privat GB till mig här på hamsterpaj så svarar jag så fort jag läst det.
Keep ya head up! :)
/ Woozy
www.woozy.tk | www.woozy.blogg.se