Svar till ellie [
Gå till post]:
Du väljer verkligen den svårlästa översättningen. Det finns fler översättningar som använder samma grundkälla, men använder ett lättare språk.
Sen, för att göra det lättare för dig, ska jag posta sex av de tecken som Johannes pratar om när han skriver om vilka som är frälsta:
Tecken #1, I gemenskap med Gud ("Vandra i ljuset, liksom han är ljus").Detta är det budskap som vi har hört från honom och som vi förkunnar för er, att Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Om vi säger att vi har gemenskap med honom [att vi är kristna, min anm.] och vandrar i mörkret, så ljuger vi och handlar inte efter sanningen. (1 Joh. 1:5-6)
Det fanns också i samtiden med brevet en rörelse som hette gnosticism, som påstod att Gud var en
esoterisk Gud, en Gud som inte gick att förstå, en Gud som var dold och vars vilja man inte kunde veta någonting om. Men det är detta som Johannes vänder sig emot. Gud är ljus och att inget mörker finns i honom. Gud har avslöjat för oss vem Han är och vad Hans vilja är.
Den första frågan man bör ställa oss blir då: lever man, som kristen på ett sätt som konfirmerar det som Gud säger att Han är? Lever man på samma sätt hemma som i ungdomsgrupperna, i kyrkan, enligt det Gud säger att han är och det han vill att man ska göra? Om ja, då vandrar man i ljuset, om inte, borde man blivit rädd för längesedan.
Tecken #2, Medvetenhet om synden.Om vi säger att vi inte har synd, bedrar vi oss själva och sanningen finns inte i oss. Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet. Om vi säger att vi inte har syndat, gör vi honom till en lögnare, och hans ord är inte i oss. (1 Joh. 1:8-10)
Att leva som kristen innebär inte att man går omkring i sin vardag utan att synda (för att nämna ett exempel, som Augustinus skriver sina Bekännelser:
Non posse, non piccare (Jag kan inte inte synda)). Nej, det handlar istället om att ändra sin insikt om synden, så att man blir medveten om den och att man därtill hatar den av hela sitt hjärta. När man syndar så ska det, näst intill (om inte faktiskt), bryta ned en.
Tecken #3, Ny relation till Guds ord.Vi vet att vi har lärt känna honom, när vi håller fast vid hans bud. Den som säger: ”Jag känner honom” och inte håller fast vid hans bud, han är en lögnare och sanningen finns inte i honom. (1 Joh. 2:3-4)
Har man en ny relation till din synd, alltså så att man hatar den? Det räcker inte att enbart ha en ny relation till Gud utan man måste också ha en ny relation till Hans ord och hans bud som återges genom hela Skriften och därigenom hata synden. När man vet att man syndar måste man också bekänna dem.
Tecken #4, Leva som Kristus.Den som säger sig förbli i honom är skyldig att själv leva så som han levde. (1 Joh. 2:6)
Helt enkelt: Säger man att man vill förbli i Kristus så måste man även leva som Honom.
Tecken #5, Älska dina bröder.Den som säger sig vara i ljuset och hatar sin broder är ännu kvar i mörkret. Den som älskar sin broder förblir i ljuset, och i honom finns inget som leder till fall. Men den som hatar sin broder är i mörkret och vandrar i mörkret. Han vet inte vart han går, ty mörkret har förblindat hans ögon. (1 Joh. 2:9-11)
Bröder innebär här andra kristna, inte andra raser (för tanken om många olika raser är bara en evolutionär idé. Det finns bara en ras, den mänskliga), inte de fattiga (även om man ska älska dem)) utan ens medkristna.
Tecken #6, Älska inte världen.Älska inte världen, inte heller det som är i världen. Om någon älskar världen, finns inte Faderns kärlek i honom. Ty allt som finns i världen, köttets begär och ögonens begär och högmod över livets goda, det kommer inte från Fadern utan från världen. Och världen och dess begär förgår, men den som gör Guds vilja förblir i evighet. (1 Joh. 2:15-17)
Vad älskar man mest? Älskar man sin hobby, mode, sin kropp, sin hälsa mer än Gud? Gör man det så älskar man världen, eller i alla fall värdsliga saker. Kommer dessa saker hålla i evighet? Nej, allt i världen som man älskar kommer att förgå. Vår kropp kommer att försämras (hur ofta har man inte undrat vart Arnold Schwarzeneggers kropp har tagit vägen?), ens hälsa kommer inte vara som den var förr, modet kommer inte att spela någon roll i himmelen och hobbyn kommer säkerligen inte finnas. Varför då hålla kvar vid det som är förgängligt och inte vid det som är evigt? Jag säger inte att man inte ska ha en hobby, tycka om mode, träna och äta sunt. Men frågan är vad man, som kristen, prioriterar?
For those who want to take God out of everything: GOOD NEWS! He won't be in Hell either!