Jag söker varken sympati eller folk som säger att jag är dum i huvudet. För jag vet vad jag gör, och det borde vara något bra eftersom jag inte är fast än och att medge sitt egna problem brukar vara det första steget till något bättre.
Jag har bantat en lång tid nu, inte så att jag gått runt hungrig men precis på gränsen. Jag har tränat som en galning, övertränat till och med för jag har dragit på mig benhinneinflammation.
Ibland kan jag se mig själv som normalviktig, men i dom flesta fallen ser jag på mig själv som överviktig. Jag tänker ofta på mat, alltså jag planerar hur lite jag ska äta och prioriterar alltid det nyttiga hela tiden. Jag vågar inte stoppa i mig något onyttigt. Jag får sån ångest efteråt så nu har jag lärt mig att tänka "Det är bättre att vara sugen på den där bakelsen än att äta den och sedan ha ångest i flera dagar"
Men i måndags så gjorde jag något jag innan har tyckt varit fullkomligt idiotiskt när jag hör att andra har gjort sånt. Efter en lång tid ångest så åt jag tillslut en semla vi hade hemma, och sedan gick jag vidare till tvn. När semlan var slut gick jag till badrummet och stoppade fingrarna i halsen och spydde upp den. Jag kände mig genast lite bättre. Jag var fortfarande hungrig så jag gjorde iordning hembakade mackor med kokt ägg på, men tills jag blev mätt tyckte jag att jag stoppat i mig alldeles för mycket. Så jag gjorde likadant med dom mackorna. Jag kände mig inte bättre efter jag spytt upp mackorna, för då slog tanken mig "Är det så här det börjar?" "Är man så omedveten första gångerna och tror att det är första och sista gången man gör det, sedan är man fast"
Jag sökte lite på bulimi och ätstörningar, och fick upp sympton som liknade mitt beteende.
Ni kan skriva hur mycket ni vill om hur dum jag är, men det kommer inte att hjälpa för jag är medveten om det. Jag kan ärligt säga att jag är en smart tjej, som alltid varit hälsosam och aldrig varit varken överviktig eller underviktig. Jag har som jag tidigare nämnt nästan skrattat åt sånt här beteende innan för jag har aldrig fattat hur man kan tappa kontrollen över sig själv på ett sådant sätt.
Det enda jag söker här är någon som har haft bulimi. Jag vill veta vad jag ska göra för att inte fastna där. Jag vill äta hälsosamt och träna hälsosamt och gå ner i vikt hälsosamt. Att spy upp det man äter är så långt ifrån hälsosamt man kan komma.
Anledning till varför jag inte går till en kurator är den att jag är inte DÄR än, jag vill kunna hindra mig själv från att inte fastna. Har man sån låg bild av sig själv och inte ens kan styra sitt egna beteende, VAD kan man då göra?
Nu frågar jag förstås andra om hjälp här, men jag är medveten om att om jag inte hittar någon här med något som hjälper så kommer jag söka hjälp hos en utbildad människa.
Jag blir tacksam av ALLA seriös svar jag får!
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!