Haha, där var ju du rolig :D
Man kan alltid ta med ungen in på toa om det skulle bli akut ;)
- Klart du kan? Bara hålla honom under armen.. För lägger du ner honom skriker han sig blå och du måste avbryta ditt bajsande och plocka upp.. Det blir ganska hetsigt ;D
- Fast det här med att vänja..?? Du har inget val?
Om din unge skriker när du lägger ner honom/henne i spjälsäng måste du ta upp? Och om ungen inte blir lugn när han ligger i egen säng måste du ha ungen liggandes hos er?? Annars tillfredställer du inte barnets behov..
Acceppterar barnet dock att ligga i egen säng och blir lugn då är det en annan femma.
Det här med att avänja det börjar man inte med först vid sex månader...
Och då brukar dom flesta föräldrana använda sig av en mild variant av fem minuters metoden... (den äkta är grov) men man kan använda sig av en mild variant. Så det finns inget som heter "vänja" bebisat att inte sova hos mamma och pappa. Dom ska ha närhet. Det ett av deras viktigaste behov!.
Det finns TUSEN saker som är underbart med en liten bebis.
1. Deras alldeles egna speciella lilla doft. Lägger man en liten bebise bland hundra andra bebisar och ögonbindel på modern, kan modern endast genom att lukta sig fram hitta till sin egen bebis. PRetty amazing.
bland annat...
Men det är inte som du tror. Räkna med det!
Sen sitter du här och skriver en tråd
Hjääääääälp han slutar inte skrika jag sliter av mig allt hår snart... ;D
Se till att vara fulltutrustad med familj och vänner som är redo att ställa upp när det behövs hjälp (för det kommer ni behöva)
Se till att få avlastning för annars kommer du och din pojkvän hand i hand att hoppa ut genom fönstret
och tre (det vikigaste av allt) var redo att ge upp allt som har med dig att göra det första året.. du kommer absolut INTE ha tid för något annat än ditt barn. (inget konstigt med det) ... så det ska vara när man är mamma..
Men då ska du också vara medveten om dessa saker..
och skippa verkligen ditt "dom sover, äter, skiter" för det är en heeelt annan visa än bara det..
