Jag upplever en grej som bara blir starkare för varje år, och ju mer jag "fördjupar" mig i ämnet. Nämligen att jag längtar mer och mer till Medelhavsländerna Italien och Grekland (och även Egypten). Det är inte bara så att jag vill ha en sol- och badsemester, utan jag längtar dit riktigt jäkla mycket, och tänker på det mycket varje dag. Problemet är att jag inte bara vill resa dit... Jag hade nämligen velat vara där 2500-2000 år tidigare!
Detta låter säkert konstigt för många, men samtidigt tror jag att det finns vissa som känner på ett liknande sätt, fast kanske inte för just dessa kulturer. Det jag känner är att jag typ är född "för sent", att jag har gått miste om den rätta tiden då jag borde ha levt. Att jag är kvarlämnad.
Jag försöker dämpa denna längtan genom att läsa om och studera civilisationerna, men det gör det nästan bara värre för jag vet att jag aldrig kommer att komma dit. Jag kan gå omkring på samma platser under samma sol, gå på samma gator, röra vid samma lämningar som de människorna har levt omkring för flera tusen år sedan. Men jag kommer aldrig att vara "där"...
Jag vet att livet under den tiden inte var lätt, att många människor hade det illa ställt (ja, då i synnerhet slavarna). Men jag kan inte hjälpa att jag känner som jag känner, och hade jag haft möjlighet hade jag valt att leva där och då! Men det enda jag kan göra är att läsa om/besöka de historiska platserna, försöka lära mig språken osv.
Det jag undrar är varför jag känner så här. Jag har alltid haft en längtan dit, men den har bara blivit starkare de senaste åren. Finns det fler här som upplever något liknande?
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
