"Om man är socialdemokrat, då tycker man att det är häftigt att betala skatt. För mig är skatt det finaste uttrycket för vad politik är. "Det här klassiska citatet är sagt av vår eventuellt blivande statsminister Mona Sahlin i Sveriges Television den 8 september 1994.
Exakt hur härligt det är att betala skatt kan man ifrågasätta, jag gjorde en liknande tråd för några månader sen men det är ett ämne som behöver återkomma regelbundet.
Skatt är bra tänker kanske flera av er och jag håller med men exakt vad skatten finansierar och hur mycket skatt vi betalar är ganska oklart.
Låt oss börja med att titta på hur skatten används:
Den offentliga sektorn finansieras i stort sett uteslutande av skatter. Skatterna motsvarar nästan hälften av Sveriges BNP.
Så här används varje skattekrona:
Uträkningen i bilden är från september 2009.
Sjukvården och skolan är två områden som de flesta av oss tycker är bland det viktigaste som skatten ska gå till och de får cirka 13 öre var av en skattekrona. Att vi i Sverige lägger 13 öre av en skattekrona vardera på sjukvård och utbildning ligger precis i linje med genomsnittet för de 27 EU-länderna. Vi prioriterar alltså inte dessa områden högre än andra EU-länder gör.
I gruppen "Socialt skydd" ingår flera saker men den absolut största delen i utgörs dock av olika transfereringar som till exempel pensioner, arbetslöshetsersättning och barnbidrag.
Nu var det egentligen inte detta jag ville prata om men även det är viktigt för folk verkar inte förstå hur skatten egentligen används. Sjukvård, skola, rättsväsende, polis, brandkår och försvar är inte dit det går mest skattepengar som så många verkar tro.
Det jag ville prata/skriva hur Sverige inte hänger med i omställningen i den globaliserade världen. Vi kan nog alla vara överens om att västvärldens industrier flyttas mer och mer till länder som Kina och Indien. Inget fel med det egentligen för varför skulle någon betala mig 5 gånger så hög lön för att göra samma jobb som kineserna när vi har samma kunskap här som där?
Samhället måste ställa om sig ifrån industri samhället till tjänstesamhället med småföretag, produktion kommer inte utgöra den största delen av vår BNP i framtiden, utbyte av tjänster tar alltmer plats.
Nu finns det självklart många problem med omställningen men jag tänkte fokusera det bisarra med skatterna på arbete.
Idag betalar vi ca 50% skatt av vår lön direkt till pappa staten, vi betalar kommunal skatt på ca 30 % och ca 20 % är arbetsgivaravgifter. Smaka lite på ordet
arbetsgivaravgifter,
visst låter det som om det är det företagen som betalar det och inte vi som arbetar?
Det är dessvärre inte arbetsgivaren som betalar arbetsgivaravgiften. Den definieras som "en del av löneutrymmet som vi har avstått till socialförsäkringssystemet". Det är m.a.o. en inkomstskatt som påstås vara öronmärkt för pension, A-kassa, m.m. Den är dock inte speciellt öronmärkt. Drar den in för lite skjuter staten till, och drar den in för mycket tar staten överskottet och använder det till andra ändamål.
Varför den kallas för arbetsgivaravgift är antagligen för att folk skall tro att de bara betalar 33% i skatt och att det är de "rika företagarna" som anställer en som får hosta upp med en rejäl slant.
I själva verket är det en del av våran lön som vi betalar i skatt. Vanliga människor betalar alltså ungefär 50% av deras månadslön till staten varje månad.
2006 skrev Socialdemokraterna att sänkt arbetaravgift leder till sänkta löner, det är mycket möjligt att de kör med samma stuk till valet i år. Så här skrev LO's chefekonom om det:
"Det är nog få områden som är så väl utforskade. Det finns väldigt beprövade beräkningar som entydigt visar att lönerna då ökar.
Det går snabbare för IT-konsulter än för städare, men på tio års sikt är utrymmet definitivt uppätet av högre löner.
Egentligen är det ganska självklart. Om det inte var så skulle effekten av devalveringar vara eviga och det är de som bekant inte.
Att lönerna ökar om arbetsgivaravgifterna sänks var också en av nyckelpunkterna i Dan Anderssons tio år gamla tjänstebeskattningsutredning. Det är det förslaget de borgerliga nu använt." http://www.expressen.se/1.353647Hmm, jag skulle kunna skriva mycket mer om det här men någon slags poäng ska man väl ha också:) Om vi skulle granska lite hur mycket av våra pengar som försvinner i skatter när vi köper tjänster av andra...
Om jag anlitar en hantverkare och han/hon vill ha 100 kr. Då ska jag först tjäna ihop 100 kr. Arbetsgivaren betalar mig ca 200 kr, minus arbetsgivaravgift 30%, kvar 140 kr, jag betalar inkomstskatt 30%, kvar ca 100 kr.
Så 200 kr blev 100 kr efter att staten tagit sitt.
Jag ger 100 kr till hantverkaren. Hantverkaren har redan lagt på moms så han/hon får egentligen bara 75 kr. Sedan betalar hantverkaren arbetsgivaravgift/egenavgift, kvar 50 kr. Sedan betalar hantverkaren inkomstskatt på dessa 50 kr, kvar ca 35kr.
Av 200 kr har staten tagit 165 kr i skatter, endast 35 kr återstår för hantverkaren att konsumera. 82% försvinner i olika skatter.Vi kan ta fler exempel:
Här räknar vi på hur mycket det kostar din arbetsgivare för att du ska med din lön kunna betala en hantverkare så att hantverkaren har 10000kr netto i fickan.
Hantverkarens Nettolön: 10000kr
Prel-skatt: ca 5000kr
Hantverkarens Bruttolön: 15000kr
Avsättning sem-ers: 1650kr
Arbetsgivaravgifter: ca 5000kr
Arbetsmarknadsförsäkringar: ca 850kr
Summa totalt lönekostnader: 22500kr
Moms på detta: ca 5600kr
Summa inkl moms: 28100kr
Din nettolön för att kunna betala hantverkaren: 28100kr
Prel-skatt: ca 14000kr
Din Bruttolön: 42100kr
Avsättning sem-ers: 4650 kr
Arbetsgivaravgifter: ca 14000kr
Arbetsmarknadsförsäkringar: ca 2100kr
Summa totalt lönekostnader: 62850kr
Det kostar således din arbetsgivare 62.850kr för att du ska kunna ta ut lön och betala en hantverkare så att denne får ut 10.000kr efter skatt.
Observera att det inte är lagt på för hantverkarens övriga kostnader, och det påslag som arbetsgivaren lägger på för att tjäna något på sin anställde. Normal hantverkartaxa är ca dubbelt så mycket som i uträkningen. Detta innebär att 62.850kr egentligen blir dubbelt så mycket.
Det är ungefär så samhället som bygger på en tjänstesektor kommer att se och jag finner det ytterst märkligt att vi ändå har så höga skatter på arbete.
Skatterna bör givetvis sänkas men välfärden behöver inte bli sämre för det, alla begriper att vi kan spara in på invandringen, EU avgifter, diverse U-landsbistånd, konstiga kultur stöd, ineffektiva statliga företag, mm. Finns en heldel att spara in på, titta på diagrammet i början.
Nu blev det här tråden alldeles för lång (men ändå mycket kortare än vad jag ville) så jag förväntar mig inte att någon har orkat läsa igenom den men om du nu gjorde det så kan du få ge din åsikt på det hela.
I sann internet-anda hoppas jag ändå att första kommentaren ändå ska vara TL;DR :)