Jag har ett seriöst problem. Min låtsasfarsa och min mamma är riktigt dåliga på att uppfostra min halvbrorsa Axel ibland. Bara med ett exempel tar jag imorse:
Axel sitter fridfullt och spelar sitt lånade Xbox. Låsasfarsan säger att han ska komma och äta innan gröten blir kall. Axel säger att han kan pausa spelet efter att filmen är klar. Som svar till det skriker låtsasfarsan "Jävla skitunge, du ger dig ju aldrig!" Axel gråter och säger att han ska komma. Låtsasfarsan straffar med att ta hans Xbox. Nu har han inget kul att göra alls här hemma, det är klart att han blir skitförbannad. Axel vägrar nu äta och slår till låtsasfarsan på benen för att visa att han är arg. Ny bestraffning; Låtsasfarsan ställer genast in hans playdate med hans bästa kompis och svär ännu mera. Axel har knappt fått äta frukost (jag fick göra honom en skinkmacka för att han skulle äta något) och låtsasfarsan svär ännu mera för att han ska skynda sig till skolan. Axel gråter hela tiden. Axel river sig och är jätteledsen, han bryr sig inte. Axel säger: "Du har varit dum mot mig hela dagen!" Låtsasfarsan svarar: "Vad har jag gjort mot dig?" Ja va fan tror du!? Dom har testat den hårda stilen mot Axel förut, och det är helt uppenbart att den inte funkar, men de fortsätter iallafall. Poängen är att det ofta är lugnt i huset, men det kommer också sådana här utbrott ganska ofta också. Som resultat av denna uppväxt blir Axel otroligt arg/ledsen varje gång någonting händer, och hans föräldrar svär och kallar honom skitunge så fort de blir arga. Sen säger de att man inte får svära eller slåss. Jävla hycklare!
Hjälp tack.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
