2010-04-15 14:33
Ok. Så här ligger det till. Ni kommer förmodligen dels inte förstå eller inte tro på mig. Men jag måste ändå bara skriva av mig.
För lite över 10 månader sen så var jag på Omegle av någon anledning. Den första jag träffade var en trevlig blyg tjej. Vi satt och pratade i gud vet hur länge. Vi har fortfarande inte klurat ut hur länge vi satt. Till slut så gick vi med på att ge ut våra MSN till varandra. Och ända sen dess har vi pratat dagligen minst ett par timmar.
Och under denna tid har vi utväxlat hundratals bilder och hundratals timmar av webcam. Hon sa när vi träffades på Omegle att hon var 17 men visade sig sen att hon bara var 15. Men då var jag redan fast.
Grejen är bara att vi aldrig träffat varandra under dessa tio månader. Förklaringen till det är att hon bor i Los Angeles, alltså nio timmar tidsskillnad men det har inte stoppat oss. Och vi har under tiden, tro det eller ej, utvecklat verkliga känslor för varandra. Vi har delat med oss av allt som hänt och händer och hjälpt varandra med alla problem och alltid fått varandra på gott humör.
På det sättet har hon blivit min bästa vän också.
Vi sitter båda långt upp på natten för varandra och hoppar över att göra planerade saker om vi behöver den andre.
Så här är problemet. Det är en åldersskillnad på 3.5 år mellan oss. Så vi bor inte bara tiontusentals mil ifrån varandra, utan 3.5 år ligger mellan oss. Visst kommer fördomar fram, givetvis mot mig, att jag skulle vilja utnyttja henne till allahanda aktiviteter. Men jag har inga sådana intentioner. Faktum är att hon är ganska så troende och har sagt att hon inte vill ha sex förrän efter giftermål. Galet säger ni och omodernt. Visst är det omodernt men jag bryr mig så mycket om henne och hon betyder så mycket för mig att jag inte bryr mig om problemen med det kravet.
Visst jag har inte beslutat att jag vill eller kommer gifta mig med henne. Men jag är inte ute efter henne bara för sex. Långt ifrån.
Så i början av vår kommunikation så beslöt vi att jag skulle komma över under hennes "Spring break". Men eftersom jag har haft ekonomiska problem (ta körkort och arbetslös ger inte mycket över) kunde jag inte komma. Detta var då förra veckan. När den veckan gått blev jag väldigt deprimerad. Jag känner bara i hela kroppen att jag vill vara nära henne. Dela hennes liv. Vara mer än bara textrader och en bild på hennes dator.
Jag vet bara inte hur eller vad jag ska göra för att komma ur detta. Eller hur jag ska kunna träffa henne.
Så jag antar att jag undrar om ni har några förslag till hur jag ska klara mig ur det. Jag tänker aldrig att skita i henne. Hon är alltför viktig för mig.