Jag är själv intergender, dvs socialt sett tillhör jag inget kön alls. Det är inte många som förstår sig på det här fenomenet som alltid funnits, min mamma tror att det är en sorts trend när jag försöker förklara. Hon har ingenting emot det, hon förstår det inte bara. Jag ser mig helt enkelt bara som en person, en individ; inte en tjej eller kvinna eller flicka eller hona eller dam eller tant eller fruntimmer. Kan ibland känna mig lite småförnärmad när någon ens kallar mig tjej. I standardpersonens öron låter det väl fånigt, men det är så för mig. Visst, jag har vant mig och kan förstå att folk inte ser den möjligheten.
I undersökningar finns i nästan alla frågor alternativet "Vet ej", men aldrig i frågan om vilket kön man tillhör. Jag personligen tycker det är ganska kränkande när det över huvud taget dyker upp en fråga om vad man har mellan benen (Visst låter det fånigt? :)). Och på passet tvingas jag stå som kvinna...
Finns det fler som jag på HP, eller transpersoner över huvud taget? Hur bemöts ni?
Vad tycker vi alla då? Tycker ni att avvikande könsidentiteter ska ha fler rättigheter i samhället?
(Jag vet, jag ser inte speciellt antifeminin ut på bilden (fast kolla slipsen!), men jag har vekligen exakt likadant ideal för killar som tjejer.)
Ha det bättre :) //Sofia
Jag gillar mina håriga ben.
