Först och främst: kyrkan tillvaratog och bevarade uråldrig kunskap och vetenskap från grekerna. Man brukar höra att den tidigare medeltiden led av en intellektuell nedgång eller stagnation. Så var inte fallet. Även om de modernare vetenskaperna inte uppkom förren senmedeltiden innebar det inte att europa levde i en intellektuell isolation. Dåtidens munkar tog vara på dåtidens kunskap, främst i form av grekisk filosofi, översatte och skrev om denna, och kunde på så sätt bevara den uråldriga kunskapen, som annars gått förlorad. Jag tänker givetvis främst på Platon, Sokrates och Aristoteles. Läsningen, samlingen och vidarebefodringen av dessa banade inte bara väg för allmänbildning och bibliotek, det ledde även till grundanded av universitet och en ökad folkbildning.
Vidare: kyrkan står som ursprunglig anstiftare till mänskliga rättigheter och folkbildning i europa. Kyrkan var kanske inte först med att förmedla ett budskap om allas lika värde, men hon gjorde det effektivast. Efter Europas kristnande minskade slaveriet och jämställdheten ökade, om än minimalt. Detta banade dock väg till ett modernt utbildningssystem där utbildningen (som oftast var i teologi) inte var ett maktmedel, som de tidigare retoriska skolorna i antika grekand, utan ett nyttomedel, som bidrog till den europeiska utvecklingen. Kyrkan grundade de första universiteten, som var mycket influerade av dåtidens klosterliv, med mäktiga bibliotek och utbildning i klassisk grekisk filosofi. Med tiden kom även utbildningarna att omfatta fler ämnen, såsom astronomi och geologi.
Slutligen: Kyrkliga vetenskapsmän grundlade de fundamentala vetenskaperna. Alla känner till de stora kyrkliga och religiösa vetenskapsmännen. Kopernikus och Galileo är ett bra exempel på att religion knappast är en fara för intellektet, att religiösa inte är inkapabla till att tänka kritiskt och rationalisera och att kyrkan de facto grundlade vår moderna veteskap. Men det finns fler munkar och allmänt religiösa som banat väg för vår moderna vetenskapliga utveckling. Bland dessa förtjänar följande en särskild omnämning: Buffon, Coloumb, Lavoisier, Ampere och Guttenberg.
Motargument: Gaileo och Bruno brukar oftast omnämnas vid en diskussion om kyrklig vetensakp. Galileo fick husarrest av kyrkan. Bruno brändes på bål. Men Galileo fick inte husarrest bara för att hans vetenskap gick emot skriften (kyrkan har alltid varit beredd att omtolka skriften till förmån för vetenskapen), utan för att han predikade den som en universiell sanning utan praktiska bevis. Kyrkan avrådde Galileo att predika. Galileo åkte till Rom för att diskutera sin sak, säker på att han skulle kunna övertyga påvestolen. Men han röstades ner och fick istället husarrest. Kyrkan lade dock in en brasklapp: kunde Galileo visa några praktiska bevis skulle det räcka för att övertyga henne. Men det lyckades inte Galileo med. Vad gäller Bruno brändes han inte för sin vetenskap, utan för sin kritik mot kyrkan.
Sammanfattningsvis: alla faktorer nödvändiga för den moderna vetenskapen gavs av kyrkan. Kyrkan bildade folket genom att grunda de första universiteten. Kyrkan bevarade bl.a. grekernas gamla vetenskap, och försvarade den när den kritiserades, på gott och ont. Och slutligen var det kyrkan som stod för medeltidens egentliga vetenskapliga utveckling. Med detta i baktanke finner man det svårt att se kyrkan som en fiende till vetenskap. I själva verket framstår det tydligt, att vi utan kyrkan inte hade haft samma vetenskapliga utveckling vi har idag.
Fyll på eller bemöt.
http://www.youtube.com/watch?v=8Qx2lMaMsl8