2010-09-01 23:21
Läste en intressant artikel om det i en psykologitidning.. Citat från en intervjuad femtonåring som läst Twilightserien tre gånger om; ”De är annorlunda mot nästan alla andra böcker. Man kan drömma sig bort. Jag tror att de passar för dom som inte tycker om verkligheten, och så tänker man ”Åh jag vill att det ska hända mig!” Man kan relatera till vampyrerna. De har också problem, men inta vardagsproblem. alla är snygga och rika, allt är perfekt.” De gillar att de är så romantiska. Det är spännande att läsa om omöjlig kärlek.
Magnus Stalby, psykolog och psykoterapeut med inriktning på kognitivt beteende säger följande; ”Vampyrerna är ju stereotypa varelser som bryter mot normer och regler, och generellt sett kan man säga att vi dras till allt som är förbjudet. Skräckgenren är populär pga sin tydliga dualism, där huvudkaraktärerna ofta kämpar för att balansera sin mänskliga sida med det rovdjur som de har inom sig.” Att de handlar om sex och våld är för att locka oss till läsning, tillägger han. ”Men det handlar också om verklighetsflykt. Vampyrerna tvingas spela människor. På samma sätt kan tonåringar uppleva att de står utanför samhället och kämpar för att passa in. Man vill känna en social tillhörighet, bli sedd och älskad, vilket ibland kan kännas svårt.”
Maria Larsson, filmvetare som forskar om porrfilm säger: ”Blodsugandet går att koppla till sexuella drifter. Filmatiseringen av första Twilightboken handlar framför allt om sex. Temat är avhållsamhet kontra begär. Intresset för filmerna kan ha att göra med att det i dem finns utrymme även för flickors starka sexuella känslor.”
För de som inte orkade läsa; Förbjuden kärlek är spännande, läsarna känner igen sig i att inte kunna passa in, alla vill ha sex med Edward Cullen.
Tillägg av
Misantrobot 2010-09-01 23:22
Ang filmerna tycker jag de är någorlunda skitdåliga, mest för att alla andra gillar dom. Vore de inte hypade hade jag antagligen kunnat se dom frivilligt.
Bättre än Jesus.