Man kan inte leva sitt liv efter en bok. Jag tror till 100% att böckerna är ett rent påhitt, jag tror mer på att jorden går under 2012 än att böckerna stämmer, vilket inte kommer ske.
Vi kan ta mayainderanerna. De förutspåde att alla planeter kommer ligga i en linje ett visst datum 2012, och visst kommer dem göra det har forsakre kommit fram till. Men vänta nu lite... Hade maya indianer teleskop etc.? Nej, såklart inte.... Så tekniskt sätt... menar du att maya indianerna tror på koranen? Hur skulle det annars förutspå så mycket om rymden. Nej du. Man hade väldigt komplicerade ekvationer för beräkna saker om rymden, som inte en som tror till 100% på en bok skulle kunna beräkna.
Ciko, jag känner inte dig, jag vet inte vem du är och jag vill nog inte veta heller. Men intresserar du dig och läser biologi A och gärna
astrobiologi på gymnasienivå så kommer du efter tiden börja fatta, att allt som har med en skäggig gubbe uppe i himmelen eller en större sak med stor makt eller vad du nu vill kalla det, inte kan existera.
Dessutom säger du att forskare instämmer att koranen stämmer (har dock inte läst så noga) och dessutom att vetenskapen har bevisat att saker stämmer etc. Men vad kan det vara för konstiga forskare. Allt som en vetenskapen säger stämmer bara tills någon annan forksare har kommit på en ny teori.
En smart lärare sa till mig en gång: "Nästan allt inom forskning handlar om hypoteser, och de trovärdiga aspekterna är sanna tills dem motbevisas."
Så jag tycker du kan se din koran som en hypotes!!!!!
Vare sig den är sann eller inte, vad spelar det för roll? Vi har två val, inte sant?
Antingen att tro på din och liknande versioner och offra varje dag till att följa en bok och sitta ner och be och göra vardagen så lik böckerna som möjligt, för att hoppas att vi kommer till himmelen, eller till en bättre kropp eller vad nu som det står ska hända.
Eller så lever vi som vi själva vill och känner för. Vi skiter i boken och knullar, äter grisar och tycker som vi tycker.
För vare sig boken har rätt eller inte, så har inte vi inte kasta bort tid att tro på en bok och bett eller liknande.
Du skriver även:
"Så är det med Gud , gud har skapat dig, gav dig liv när du var i morsas mage och försöjde dig via blodet, och så avfärdar du honom. På så sätt förnedrar du honom, trots att han gav dig liv."
Vi säger såhär, det finns en gud som på något sätt bryter mot alla våra fysiskalagar etc.
Jag tror inte han/den bli arg, ledsen eller äns bryr sig om vi tror på han/den eller inte. Han/Den vill nog att vi lever på det sättet vi själva vill, och om inte, så får han väl visa sig för dem som inte tror på han.
Du vet människan, eller i alla fall en vanlig svensk vill ha bevis innan man tror något. Skulle du ha en son som kom till dig och sa, "pappa, jag har fiskat upp en 150 kgs aborre från vätten"... Inte fan tror du han (i alla fall om man är normal). Ungefär så känns det för mig när du säger att gud finns, - en omöjlighet.
Ursäkta, men se det inte som kränkande eller något, men kommer du från sverige? (för vill veta om det är någon idé att diskuttera eller inte xD)
haha, såhär blir man om man tror på gud för mycket;
http://www.youtube.com/watch?v=ITRQ82GBk_Q&feature=relatedTillägg av
FlashTox 2010-10-06 23:36
Kan påpeka att jag aldrig läst en bibel eller likande mer en några få rader. Inte mina nära heller vad jag vet. Dock berättade en nära att han börjat läst bibeln men slutade efter första kapitlet efter han läsit och analyserat ett kapitell såhär: (Någon=något namn jag inte kommer ihåg)
"Någon födde ett barn under sin livstid och när barnet blivit vuxen flyttade han till typ indien eller nått, sedan kom hans äkta bror och hälsade på." Så stog det mer eller mindre under ett kapitell, men frågan är... Hur fan kunde han ha en äkta brossa om han var det ända barnet?...
Jaja, vet det låter virrigt (likaså hela bibeln)...
