Jag går andra året på gymnasiet. Min klass är ok överlag. Alla respekterar alla och blablabla you get my point.
Däremot finns det EN kille som har något emot just precis MIG. Saken är den att jag inte har gjort någonting mot honom för att förtjäna hans atityd. Jag ska förklara.
Som idag, jag åkte med min klass till Danmark för att kolla och lära oss mer om ett företag och hur de arbetar och fungerar. Inga konstigheter. Men efteråt när en av mina klasskamrater började prata med mig och ta mig på axeln, inget märkvärdigt alltså, så kom den här killen och knuffade undan mig och sa "Flytta på dig." Jag var på ett skoj-humör eftersom jag och han som höll mig på axeln skojade om något., så när den där killen kom och knuffade undan mig tog jag inte illa up, jag visste inte om det vara var lite hårdhändare skoj från hans sida så att säga, eller om han ville bevisa något. Så jag bara skakade av det.
Sen är det lägre åldersgräns för alkohol så han som snackade med mig, den där killen som knuffade mig och resten av kill-gänget bestämde oss för att gå till en pub för att vara lite ganster av oss.
Dåkom den där killen med en onödig kommentar
"Har du någonsin smakat öl?"
Jag svarade bara sarkastiskt "Nejdå, alldrig"
Han svarade med "Ni polacker dricker nog bara sånt i för sig" eller något i den stilen, eftersom mina föräldrar är från Polen.
Sen när vi gick in till ett ställe som vi trodde att vi ville gå in till först, så drog han till med något igen, jag hörde inte exkt vad han sa, det var till en av de andra killarna, men han sa något med mitt namn, och sen började han flina och skratta.
Missförstå mig inte, jag är absolut inte överkänslig. Jag kan mycket väl skoja om sådant och mycket mer, och det gör jag också. Men saken är den att det är långt ifrån första gången som han drar till med såna komentarer mot mig.
En annan gång ville hans inte ens låna mig 1 elelr 5 kr för att det fattades lite till att köpa något i kafeterian. Hans svar när jag frågade om han vilel låna mig den lilal summan var bara:
"Nej, inte till dig"
Så var jag lite ställd och sa bara något i stil med "Jaha...."
Och sen svarade han "Nej jag skojade bara, men nej jag har inte". Det verkade mer bara som ett försök att inte vara för svin-aktig framför de andra killarna, eller något.
En gång lånade han 20kr av mig för att köpa cigaretter, som han sen inte ville ge tillaka. Jag frågade om han vilel betala tillbaka pengarna dagen efter, men han bara grinade med sitt fula smil och sa "Nej".
Sen bara en liten stund efter sa han till en annan av killarna:
"Jag har din 20:a!"
Så sa jag"Min 20:a då?"
Han sa "Ta det lungt, det är bara en 20:a, du kommerr inte sakna den"
Jag fick säga till honom på skarpen och så bestämt jag kunde:
"jag SKA ha pengarna du lånade"
"Chilla det är bara en 20:a"
"Jag vet, jag ska ändå ha dem"
Efter lite portester så gav han med sig till sist:
"Ja okej du ska få dem"
Tillslut fick jag dem.
Saken med detta är att det är bara med mig han har protesterat så. Han har alldrig, och skulle alldrig få för sig att göra så mot någon av de andra killarna.
Sen händer det emellanåt att när jag står framför klassen och ska redovisa någon muntlig uppgift så sitter han där borta och flinar och viskar till han bredvid. Jag vet att man ibalnd kan tro att folk viskar illa mot en om man står och pratar men så är det inte så. Men jag vet att han verkligen flinar och viskar åt mig, jag kan se det också att han viskar mitt namn. Igen, detta är bara mot mig, är det någon anna som pratar har han full respekt, sitter stilla och lyssnar. Jag gör inget konstigt heller, för alla andra i klassen flinar inte eller tittar konstigt eller viskar.
En gång i ettan när vi satt i datorsalen kunde jag tydligen inte sitta och använda datorn bredvid hans, för han använde stolen som fotstöd, så han sa till mig att jag kunde sitta "där borta" var ingen satt, men bara för att inte bråka eller ställa till med en scen så gjorde jag bara det. Då var jag mer förlåtande än nu, så jag vet inte om jag hade gett efter så lätt idag.
En annan gång hade han en fest som jag så klart inte var bjuden på. Det var bland annat två tjejer i klassen som var bjudna men som inte kom av någon anledning. Han snacakde med de som var på ahns ruttna fest och skrtattade åt saker de hade gjort. Sen sa han till tjejerna "Det var synd att ni inte kunde komma". Ganska fräckt, om ni frågar mig, speciellt med tanke på att jag stod precis bredvid.
När vi var i Danmark och varit på stället gick vi till KFC, lika bra att passa på när man är i Danmark. Det gick bra, alla var glada, och alal beställde varsina extra stora portioner. Jag trodde jag skulle orka allt men det gjorde jag inte, och eftersom det fanns en som inte hade pengar kvar och därför inte köpte eget och han ville smaka, så fick han lite från våra. Jag hade många kvar och jag visste jag att verkligen inte skulle ha allt, så jag bjöd honom på några stycken. Den där kileln som jag har dåliga erfarenheter med satt bredvid mig, och frågade om han kunde få också. Han hade egen mat dessutom som han hade ätit upp. Jag sa:
"Nej"
"Varför inte?"
"Du bjuder alldrig mig på något, så jag tänker inte bjuda dig på något heller"
"Du hade kunnat få något av mitt om du hade frågat"
"Det tror jag inte på" (Inte så konstigt kanske?)
"Vadå har han bjudit dig då?" (Han syftade på KFC mat)
Det hade han ju inte, men jag svarade bara sarkatsikt igen: "Ja"
Sen var det inte mer med det. Tror han insåg lite att jag började mena allvar.
Jag har även varit för vänlig. När jag bjöd killen som tog mig på axeln på ni vet såna sura kulor i ett avlångt plastpaket, så ville även den där otrevliga killen ha också. Av någon anledning gav jag honom också, vet inte varför. Det känns som att jag har öppnat upp ögonen fullt ut idag.
Värre blir det eftersom att alla i klassen inte är medvetna om att är så mot mig, så de respekterar honom lika mycket som vem som heldst.
Detta är kanske inte så allvarligt eller svårt problem i sig, det finns ju de som har det betydligt svårare om vi säger så. Det är ändå jobbigt och jag känner av att han är en spärr och hinder. Jag vill inte ha med honom att göra med i huvudtaget, om det så innebär att vi slutar utbyta ord med varandra i huvudtaget. Jag förlorar inget på det, det skulle ju bara bli bättre i så fall, slippa honom?
Ändå, lättare sagt än gjort. Jag vet inte vad jag borde göra eller hur jag ska göra det. Så, vad och hur ska jag göra? Jag är mycket tacksam ifall ni är villiga att hjälpa mig!
P.S
Ni ska ha mycket beröm ifall ni har läst hela! o.O
Tillägg av wkek 2010-10-28 22:56
Jag ursäktar så mycket att jag råkde trycka på ett L för mycket när jag skulle skriva "aldrig" så att det istället blev "alldrig"
Hoppas ni någonsin kan förlåta mig för detta grova fel
Jag ursäktar så mycket att jag råkde trycka på ett L för mycket när jag skulle skriva "aldrig" så att det istället blev "alldrig"
Hoppas ni någonsin kan förlåta mig för detta grova fel
