Nu ska jag komma till skott.., För några år sedan var jag en riktigt rolig prick (när jag gick sjuan i högstadiet, nu går jag tvåan i gymnasiet och ska börja trean), iallafall, innan sommarlovet mot åttan hände en sakt som fick mig att må förbannat dåligt både psykiskt och fysiskt, det som hände fick mig att hålla mig inne hela dagarna, sluta med alla mina hobbyer, jag slutade äta och fick matstörningar, men det värsta som kunde ske skedde i slutet av åttan, jag halkade ner i en depression. Allt eftersom åren gick och jag inte fick någon hjälp så sjunk jag bara djupare och djupare och i början av Nian tvingade skolans terapeut mig att börja gå till BUP (Barn och ungdomspsykiatrin), detta hjälpte inte alls och det har fortfarande inte hjälpt fast jag gått där i närmare 5 år. Hur som haver, mellan slutet av åttan till för bara några månader sedan försökte jag ta mitt liv 6-7 gånger, misslyckades varje gång iomed att läkarna lyckades få liv i mig, det ångrade jag till en början men idag står jag evigt tacksam till läkarna som hjälpte mig.
För några månader sedan (29 Februari för att vara exakt) fick jag göra ett test på BUP som visar hur djupt nere i en depression man är, jag låg på gränsen mellan mycket djup och kronisk och därför satte dem in antidepressiv medicin akut, har som sagt gått på det sen 29 Februari och nu har dem dubblat min dos från 50 mg till 100 mg, så det är tabletterna som får mig att kunna funka varje dag. Jag tar även sömntabletter tills vidare då jag får panikångestanfall på kvällarna för saker jag gjort och saker jag råkat ut för utan att haft någon att prata om det med.
Jag ska inte gå in mer på detta, nu har ni fått en liten insikt på hur mina senaste år har varit, nu kommer poängen:
Ifall Du eller någon i Din närhet må dåligt, Sök hjälp Fort!! Ju längre Du/Han/Hon väntar desto djupare sjunker ni om ni halkat ner i en depression, att gå på tabletter för att kunna sova & må bra är inget att rekomendera, det trycker ner en ännu mer, men hey, tabletterna tar ju bort ångesten, så vad spelar det för roll? Det spelar stor roll, även fast tabletterna finns där för att hjälpa så kan du fortfarande tänka själv, du kommer fortfarande minnas och det värsta är att även om du inte blir beroende av dem fysiskt kan du lätt bli det psykiskt.. Jag känner många som tagit antidepressiva och när dem slutat har dem halkat ner i en ännu djupare depression än innan och försökt ta sitt liv, tyvärr lyckades två av dem..
Så jag ber Dig, Mår du dåligt, sök hjälp, inte för min skull utan för din egen och dina nära & käras skull.. Det är inte farligt att gå till psykologer/terapeuter eller sjukhus, ni får den hjälp ni behöver innan det är för sent, för mig blev det för sent och jag har ångrat det ända sedan jag sjönk så djupt så jag knappt såg något ljus, jag såg endast mörker..
Jag skriver inte detta för att få uppmärksamhet, jag skriver det för att hjälpa Dig eller någon i din närhet.
Skulle du vilja prata om något gällande depression och inte i forumet kan du skicka ett privat GB så svarar jag.
Hoppas ni inte slänger in några sjukt onödiga komentarer som "Men ta ditt liv då för h-vete", för jag ska inte ta mitt liv, jag ska vinna över mörkret och ta tillbaka det liv jag en gång förlorade, jag har för mycket att leva för.
Nu vet ni.
Over n' out!
/U
Om någon säger något i stil med "ta livet av dig" kommer jag ´Strike down upon you with great vengance and fuurious anger!´ - akta er för det.
www.woozy.tk | www.woozy.blogg.se