Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Jag hatar hans barn

Skapad av ceeloo, 2011-12-26 23:23 i Kärlek & Relationer

6 727
21 inlägg
1 poäng
ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
0
Jag har sedan barndomen hatat barn men under tonåren fick jag dåligt samvete över detta då det ses som väldig tabu och intalade mig själv att de trots allt är underbara.. Hrm..
Nu har jag varit tillsammans med en man i lite över ett år som har en 6-årig dotter. Det är rätt så stor åldersskillnad mellan oss, så han har varit med om en del. Han har henne varannan helg.
Nu är det så att jag får ångest varje gång hon ska komma, då jag som sagt avskyr barn och deras existens och velar mellan tankar på att lämna honom varje dag eller stanna och stå ut med skiten varannan helg. Jag älskar honom väldigt mycket (när hon inte är i närheten för annars stör jag mig utav bara helvete på honom och livet och bråkar) och ANNARS har vi det hur bra som helst.
Jag har även under vårt förhållande fått reda på att han har varit förlovad med en annan kvinna tidigare, något han har förnekat varje gång den förlovnings-frågan kommit upp, och inte för så länge sedan fick jag reda på att han var gift med kvinnan som han har barn med, något han också alltid förnekade innan jag fick reda på det.
Så nu är såklart mitt förtroende för detta rätt så förstört och det blir inte bättre av att han ofta pratar med henne pga deras barn.
Så jag behöver råd över allt detta, och vill gärna ha många åsikter över detta, kanske finns det några med barn där ute som vill svara. Ska jag stanna och stå ut med snorungen (kan tillägga att jag alltid behandlar henne bra, försöker hålla igång med deras äckliga lekar och är trevlig och snäll, för hon är trots allt ett barn som inte kan hjälpa att jag stör mig på dem och borde inte bli drabbat av det.) och att han har varit med om allt det ett par brukar gå igenom, med en annan kvinna, eller ska jag lämna honom och gå igenom hjärtesorg och leta efter någon annan efter ett tag? Jag älskar trots allt honom väldigt mycket och en separation skulle slita otroligt mycket.

Ingen status

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

Sibbe
Visningsbild
P 35 Helsingborg Hjälte 4 435 inlägg
1
Svar till ceeloo [Gå till post]:
Eftersom det är ett barn och kommer vara ett barn i många år till så får du blicka framåt och fundera på om du orkar stå ut tills barnet har blivit äldre.

Jag hade inte klarat av det, och misstänker att man måste kunna älska barnet också, om man ska fungera som en enhet.

Jag har en bild på min presentation där man ser min snopp och den har inte blivit borttagen än.

hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0
Om det bara är barnet som "kommer i vägen" för er kärlek så borde du stanna och ta tag i ditt problem.

Frågan är, vad är det som du inte gillar med barn?

Jag har länge sagt att jag hatar barn, men sen en tid tillbaka har jag insett att det gör jag inte alls. Jag har bara varit jävligt obekväm med dem pga osäkerhet - och därför påstått att jag hatar dem för att få slippa behöva vara omkring dem.

Barn är egentligen härliga filurer, smarta, kreativa och kan nog lära ut ett och annat till vuxna som växt upp lite för mycket.

I'm practically floating in English.

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0
Borde även fråga pm detta kanske är något jag borde söka hjälp för eller liknande? Jag hatar att han har ett sånt förflutet, om vi nu gifter oss vet jag att en annan har varit före mig, om vi skaffar barn vet jag att han har varit med om allt det, ultraljud, barnafödsel.. Det är nog faktiskt det som stör mig mest och hans dotter är ju en konstant påminnelse av det. Går det att få bort såna känslor, eller vad ska jag göra?

Ingen status

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Sibbe [Gå till post]:
Jo, jag håller med dig, men hur kan man älska något man i grunden ogillar starkt? :(



Svar till hutcherson [Gå till post]:
Nja, jag bodde på olika kvinnojourer i totalt fyra år, och under den tiden fick jag stå ut med skrikande barn tills långt in på nätterna, barn som slogs och skrek och fick även passa en del och massa annan skit som gör att jag helt enkelt inte tål barn. Tål inte att de alltid ska tro att de är bäst, vara griniga över ALLT och massa annat jobbigt. Det ironiska är att barn faktiskt gillar mig, då jag är snäll mot dem. Jag inser ju att de inte vet bättre och att jag var likadan i den åldern, så därför ska inte mitt agg mot dem få dem att må dåligt. Det går bra till en början innan jag tappar tålamodet och inte har lust att umgås med dem längre.
Så vet inte riktigt hur jag borde ta tag i det här problemet.

Ingen status

Ellie
Visningsbild
Hjälte 6 361 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Att han har ett sådant förflutet tycker jag man får leva med. Det är lite som samma tanke man hade förr att kvinnan inte fick ha haft sex med någon innan mannen. Lite get a grip och acceptera att det alltid oavsett vem du är med kommer ha funnits någon innan som han kanske just då älskade lika mycket. Oavsett om han har varit gift och fått barn innan. Uppenbarligen så var det inte tillräckligt förra gången men att han har kontakt med mamman måste han ju ha. Du behöver inte älska hans barn men det är nog ett problem att du hatar det. Kanske hatar du tanken att hans dotter trots allt, alltid kommer komma först. Du har ingen period då du är det viktigaste för honom utan att det är alltid barnet.



h

hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0
Svar till ceeloo [Gå till post]:
Och hans dotter är så som du beskriver? Grinig och tror att hon är bäst? Att barn t.ex. säger precis vad de tycker och påpekar saker i de sämsta tiderna är sådant man får tåla och såklart ge dem riktlinjer som lär dem att man inte t.ex. pekar på folk, man ger inte andra negativa kommentarer om någon annans utseende, ägodelar and whatnot.

Om du känner att barnahatet är något som stör dig/försvårar livet för dig så är det definitivt något du ska ta hjälp att komma över. Jag tror att i slutändan så är det inte barnen det är fel på, det är bara din trånga syn på dem.

Prata med din kille om hur du känner ang. hans dotter, om du inte gjort det redan. Var ärlig med dina ord och känslor och be honom att först lyssna och försöka se det från ditt perspektiv.



Tillägg av hutcherson 2011-12-26 23:50

Jag är för övrigt säker på att problemet du har med hans dotter är ett ganska vanligt problem bland de som befinner sig i samma situation som du.

I'm practically floating in English.

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Ellie [Gå till post]:
Jo, det är väl bl.a. Som du säger, att dottern alltid kommer komma först, vilket jag stör mig på men ännu mer stör jag mig på att jag känner så, vilket jag absolut inte vill göra. Hur kan man få bort de känslorna?

Ingen status

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0
Svar till hutcherson [Gå till post]:
Jo då, mina känslor stör mig otroligt. Eftersom att jag bryr mig så mycket om honom och älskar honom vill jag inget annat än att göra honom glad och dela hans intressen och allt man vill i ett förhållande, och då är hans dotter högst upp på listan. Men jag är ärligt talat svartsjuk. Jag ogillar henne för hon är otroligt irriterande för det mesta och jag är svartsjuk. Jag vill ABSOLUT inte känna så, men vet inte hur jag ska gå tillväga? Vad tycker du själv? Är psykolog enda vägen, och om det är det, hjälper det ens? Är det inte bara ens personlighet och tycken? Jag menar att alla är ju olika, vissa avskyr djur, något jag inte för allt i världen kan förstå mig på, men det accepteras och kan tydligen inte ändras?



Tillägg av ceeloo 2011-12-27 00:15

Dessutom blir det svårt att prata om detta med honom, även om det förmidligen skulle hjälpa, då alla är superkänsliga om deras barn.

Ingen status

Lullul
Visningsbild
F 30 Hjälte 56 inlägg
0
Orkar inte läsa igenom allas inlägg så förlåt om jag upprepar någon!

Jag har inga barn (Suprise?) Men det var en sak som jag la märke till! Vilket jag fkt tror att du tänker på! Men jag som själv är ett s.k. skillsmässobarn har rätt många halv, och låtsas syskon och allt vad det är, och sett endel relationer mellan par som separerat. Och det är en sak som du ska veta, att det finns inte mycket (i de flesta fallen) som en frånskild förälder avskyr mer än att ta kontakt med sin f.d.!!
Så det kan jag fkt garantera att du inte behöver tänka så mycket på, för jag tror inte din kille kommer lyfta luren till sin f.d fru om han verkligen inte behöver för sitt barns skull!

Sen tänk efter, om du knappt orkar nu.. Hur kommer du orka i framtiden? Men arbeta lite extra på tankarna du redan har och tänk att du kämpar för din pojkväns skull!
Har du snackat med honom om det? Jag vet inte hur.. Men det måste ju hjälpa på nått vis iaf?

You never know if you dont go. You never shine if you dont glow

hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0
Svar till ceeloo [Gå till post]:
Jag tror att du skulle behöva prata med någon, förmodligen en psykolog/kurator (nånting i den vägen), för att göra dig kvitt med din svartsjuka.

Den dagen du kan ta till dig dottern så tror jag att svartsjukan försvinner. Man kan inte gilla allt och alla, speciellt inte när olikheterna är för många och stora men allra oftast går det att kompromissa och när det handlar om barn tror jag att det är ännu lättare.

Jag hade t.ex. en kompis i högstadiet med rasistisk åsikter medan jag själv absolut inte tål rasister, men ändå var vi vänner och umgicks och det var för att jag såg bortanför hennes åsikter. Det fanns så mycket annat bra som vägde upp.

Får man fråga mer specifikt vad det är med dottern du inte gillar, mer än att hon spenderar mycket tid med sin pappa och sätts i första rum av honom.



Tillägg av hutcherson 2011-12-27 00:23

Såg ditt tillägg... Ja, många är superkänsliga när det gäller ens barn, men nu var det inte tal om att du skulle gå till honom och lista allt du inte gillar med hans dotter. Du ska snarare tala om hur du känner kring situationen du befinner dig. Du kan inte gå till honom och säga att du hatar hans dotter (dels för att det är taktlös och dels för att jag faktisk inte tror att det är så), du borde förklara det är jobbigt att bli åtsidosatt och att du har svårt att skapa en relation med henne. Be han om hjälp och råd om hur du ska göra. Han om någon känner sin dotter och kan ge de bästa råden om just henne.

I'm practically floating in English.

Purple
Visningsbild
F 32 Hjälte 371 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Jag tror att du helt enkelt måste lära dig att acceptera att han har ett barn och att hon kommer varannan helg. Det är trots allt din partners barn. Sedan tycker jag inte att du måste behandla henne som om hon var ditt eget, men acceptera situationen.

Hur gamla är du och din kille?

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0

Svar till hutcherson [Gå till post]:
Du har kommit med jättebra råd, tack för dessa! Vet dock inte om jag faktiskt kommer våga tala om det med honom, jag är rätt så klumpig med ord och brukar oftast säga fel saker och saker jag egentligen inte menar. Men det du sa att man kunde tala om lät väldigt bra, kan du vidareutveckla det? Hur kan man egentligen förklara att man känner sig åsidosatt av ett barn? Tror du inte man skulle ta illa upp tanke på att jag är vuxen och borde veta bättre egentligen?

Ingen status

Lullul
Visningsbild
F 30 Hjälte 56 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Gällande att vara klumpig när det gäller ord.. Säg till honom innan du berättar det att du inte menar något illa och att det här fkt du försöker jobba på men att du behöver hans hjälp! Visa att du fkt försöker så tror jag att han förstår!

You never know if you dont go. You never shine if you dont glow

hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Ens känslor är aldrig fel - vare sig man är barn eller vuxen. Många känner sig åtsidosatta av sina partners när deras barn från ett annat förhållande är hemma... Saken är den att det är viktigt att acceptera att just den helgen dottern är hemma så måste hon få umgås med sin pappa, få hans uppmärksamhet och känna att hon är det viktigaste för honom i hela världen.

Att du är klumpig med ord är inget som ska stoppa dig så länge du visar att du förstått det jag skrivit ovan. Har du inte gjort det behöver du kanske grubbla över det ett tag, för det är viktigt.

Har du någon gång försökt sätta dig in i dotterns situationen? Hur skulle du känna om du var hon?

I'm practically floating in English.

Scrap
Visningsbild
Hjälte 1 081 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Offra dig, de kommer växa upp :)

Ramslösa Mongo

ceeloo
Visningsbild
F Hjälte 209 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Lullul [Gå till post]:
Jo, du har rätt såklart, men känns ändå svårt :(



Svar till hutcherson [Gå till post]:
Jo, jag kan bara tänka mig hur hon måste känna, det är därför detta är så svårt. Jag är inget monster som tycker att allt ska handla om mig och innerst inne hoppas att hon dör så jag får honom för mig själv, men jag kan inte hjälpa att känna så som jag gör. Men som sagt, det du har skrivit makes sence, därför ska lyssna på ditt råd också. Tack för att du tog dig tid:)

Ingen status

Lullul
Visningsbild
F 30 Hjälte 56 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
Joo det är väl det.. Men du verkar samtidigt vara en väldigt stark kvinna! Så jag tror på dig! (:

You never know if you dont go. You never shine if you dont glow

hutcherson
Visningsbild
F 30 Hjälte 6 138 inlägg
0

Svar till ceeloo [Gå till post]:
No worries.

Släng iväg ett GB om du har nåt mer jag kan tänkas svara på, vettja!

I'm practically floating in English.

propell
Visningsbild
P 35 Göteborg Hjälte 3 156 inlägg
0
Du får skylla dig själv som i första början började dejta en snubbe med barn.
Dumpa honom, det är för det bästa barn är irriterande och inget att ödsla tid på.
Träffa någon karl utan en unge.

I TOOK A SIP FROM A CUP OF MERCURY


Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Jag hatar hans barn

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

2 utloggade

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons