Det här är hans livs historia
WARNING: The following story contain minor spoilers of main quest and sevral side questlines such as the sivil war and Mages collage. If you haven't played them yet and planning on playing it you should avoid reading this.
Jag föddes i Phimmerene, Summerset Öarna, i slutet av Oblivion krisen, med min mor Eldn Yalmand och min far Elmk Hecerilus. Min far Elmk var hovmagiker till kungen i Summerset Öarna. När Oblivionkrisen slutade och Aldmeris Herravälde stig till makt drevs drevs Jag och min familj ut från vårt land och tvingades fly till Valenwoods.
I Valenwoods hade vi det lugnt,vi flyttade till en liten stad vid namn Elden Root. Det var inte före jag blev vuxen Aldmeris Herravälde kom till Valenwoods. Eldn och Elmk blev tillfånga tagna och dödade, men jag lyckades att fly, mina föräldrar sa alltid att jag skulle fly till Skyrim om Aldmeris Herravälde nådde Valenwoods.
Så jag tog sig igenom hela Cyrodiil ensam, knappt utrustad, och minimalt med mat. Jag tog sig över bergen som gränsade till Skyrim och hittade en grupp av stormcloak soldater.
Efter som att jag inte visste vad han skulle göra i Skyrim gick jag med gruppen tills jag listade ut ett sätt att bosätta sig där.
Efter att jag har följt de i ett par dagar sa de att de skulle attackera ett fort som kallades Fort Amol. Men innan vi lyckade ta oss det blev vi anfallna från ett Imperial backhåll.
Jag tuppade av och vaknade på en vagn på väg till Helgen med en tjuv, en stormcloak vid namn Ralof och Ulfric Stormcloak, Jarl i Windhelm. Två stycken som var med på attacken mot Fort Amol.
Vi stannade i en liten stad vid namn Helgen och när jag såg stup stocken förstod jag att detta var en avrättning.
Vi gick ner från vagnen och ställde oss i en kö medans bödeln räknade upp namn. Tjuven fick panik och började springa men blev nedskjuten. "Anyone else feel running?" frågade legat Rikke högt Ulfric Stormcloak, Jarl of Windhelm" sa bödeln tydligt och skickade vidare honom. "Ralof of Riverwood" Sa han och skickade vidare Ralof. "You there!" hör jag, jag går fram "Who are you?" säger han, "I'm a Altmer from the Summerset Isles, sir." säger jag "You're not with Thalmor, are you boy?" "No, sir." Sa jag och förstod Aldmeris Herravälde redan nått Skyrim.
Jag gick fram till blocket och blev puttades ner på stenen. Då hör jag ett skrik och ser en drake flyga ner från bergen bakom staden och landa på ett torn precis bakom av rättaren. Jag fly in i ett torn med Ulfric och Ralof. Jag tar mig ut och träffar på av bödeln, han hjälte mig fly från Helgen och komma ut nästan helt oskadd.
Han sa åt mig att gå och prata med en i Riverwood, så det gjorde jag. Där blev jag tillsagd att prata med Jarlen av Whiterun, så det gjorde jag... Jag hade ingen aning vad jag skulle göra, jag bara gjorde som de sade.
På vägen till Whiterun träffade jag på Imperial soldater sa de att jag skulle gå med i imperiumet. Jag tänkte "Varför skulle jag göra det? Det försökte halshugga mig". Jag gick till Whiterun och en drake attackerade, jag dödade draken och fick någon slag själ av den.
Visade sig att jag en Dovakiin, drakfödd. Men brydde mig inte så mycket om drakar, trots allt räddade de mig från att dö i Helgen.
Jag hörde talas om ett universitet för magiker. Jag gick dit och dom tog mig in, jag började träna förstörelse magi. Det var väldigt enkelt för mig och jag hade det lätt i universitet.
Sedan gick jag till Solitude, huvudstaden i Skyrim och skulle lära mig mer om imperiumet. Visade sig att det var grundande av Norder och förenade alla raser som flydde till Skyrim efter krisen, medans Stormcloakarna endast ville ha norder i Skyrim.
Jag gick med i imperiumet och fick göra specialuppdrag så som att ta över fort och sånt.
Men efter som att drakkrisen hade precis börjat hade jag inte bara tid med att hjälpa imperiumet jag gick till Gråskäggen uppe på Höga Hrothgar och löste drak problemet efter ett tag och fick lära mig många nya Thu'ums.
Jag hjälpte imperiumet vinna inbördeskriget och jag blev thane och fick ett hus i Solitude.
Här är jag nu, mäktigaste magikern i Skyrim och kanske även Tamriel.
Yep that's my character.
"I am against religion because it teaches us to be satisfied with not understanding the world." - Richard Dawkins