Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Annons
Svar till Huard [Gå till post]:
Varför uppmanar Bibeln människorna att uppodla en stark tro på evangelium, om du nu menar att i kontrast till Evolutionsläran bör ha kraftigt övertygande vetenskapligt/arkeologiskt stöd och bevis? Du borde ju istället veta att evangelium är sann, inte tro.
Varför uppmanar Bibeln människorna att uppodla en stark tro på evangelium, om du nu menar att i kontrast till Evolutionsläran bör ha kraftigt övertygande vetenskapligt/arkeologiskt stöd och bevis? Du borde ju istället veta att evangelium är sann, inte tro.
Svar till Korvgubben [Gå till post]:
Människa måste uppodla en stark tro i denna egovärld för att inte bara tänka på sig själv utan komma ihåg att vi är många medmänniskor.
Jag vet att skapelsen är sann.
Biblisk tro
Definition: "Tro är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser." (Hebr. 11:1)
Sann tro är inte detsamma som godtrogenhet, dvs. att man är snar till att tro på något som man inte har välgrundade bevis för eller bara därför att man vill att det skall vara på det sättet.
Sann tro kräver att man har en grundläggande kunskap, att man både är förtrogen med bevisen och av hjärtat uppskattar det som dessa bevis vittnar om.
Därför säger Bibeln att även om det är omöjligt att ha verklig tro utan exakt kunskap, är det "med hjärtat" man utövar tro. - Rom. 10:10.
Människa måste uppodla en stark tro i denna egovärld för att inte bara tänka på sig själv utan komma ihåg att vi är många medmänniskor.
Jag vet att skapelsen är sann.
Biblisk tro
Definition: "Tro är den säkra förväntan om ting man hoppas på, det tydliga beviset på verkligheter som man inte ser." (Hebr. 11:1)
Sann tro är inte detsamma som godtrogenhet, dvs. att man är snar till att tro på något som man inte har välgrundade bevis för eller bara därför att man vill att det skall vara på det sättet.
Sann tro kräver att man har en grundläggande kunskap, att man både är förtrogen med bevisen och av hjärtat uppskattar det som dessa bevis vittnar om.
Därför säger Bibeln att även om det är omöjligt att ha verklig tro utan exakt kunskap, är det "med hjärtat" man utövar tro. - Rom. 10:10.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
Ja, du. Du ställde en fråga varpå jag länkade till en video som jag anser vara både underhållande och pedagogisk för att besvara din frågeställning. Dvs: "Vad fungerar?"
Ja, du. Du ställde en fråga varpå jag länkade till en video som jag anser vara både underhållande och pedagogisk för att besvara din frågeställning. Dvs: "Vad fungerar?"
Din mening är inte koherent. Den innehåller inte biceps.
Svar till Huard [Gå till post]:
Så allting som står i Bibeln tror du inte på, utan vet att det stämmer?
Så allting som står i Bibeln tror du inte på, utan vet att det stämmer?
Svar till Huard [Gå till post]:
Evolutionsteorin förklarar inte hur livet uppstod, lämna det utanför. Det är en fråga för abiogenesen, vilken jag kan förklara för dig om du vill.
Mutationer tar lite längre tid än 100 år för att få makroskopiska effekter, mikroskopiska på 100 år - ja. Se bara på det faktum att det finns bakterier som kan äta nylon - ett av människan skapat material.
Felande länk, nja, behövs inte hittas. Ända sedan vi kunde undersöka DNA så kan vi på så sätt spåra förfäder utan att behöva trixa med så fjantiga saker som fenotyper! Genotyp är vad man bör forska i, vilket man gör.
Men en länk mellan en apa och en människa, well Australopithecus afarensis är ju ett bra exempel. Men det behövs inte hittas lämningar, det räcker med att man kan undersöka genotypen, undersöka liknande intron och exon, för att göra kopplingarna.
Evolutionsteorin förklarar inte hur livet uppstod, lämna det utanför. Det är en fråga för abiogenesen, vilken jag kan förklara för dig om du vill.
Mutationer tar lite längre tid än 100 år för att få makroskopiska effekter, mikroskopiska på 100 år - ja. Se bara på det faktum att det finns bakterier som kan äta nylon - ett av människan skapat material.
Felande länk, nja, behövs inte hittas. Ända sedan vi kunde undersöka DNA så kan vi på så sätt spåra förfäder utan att behöva trixa med så fjantiga saker som fenotyper! Genotyp är vad man bör forska i, vilket man gör.
Men en länk mellan en apa och en människa, well Australopithecus afarensis är ju ett bra exempel. Men det behövs inte hittas lämningar, det räcker med att man kan undersöka genotypen, undersöka liknande intron och exon, för att göra kopplingarna.
Svar till Emirbih [Gå till post]:
Finns två teorier för det där.
Första är att aminosyror spontant uppstod på grund av energiurladdningar i en miljö rik på kväve, syre, vatten och kol. Överraskande nog den miljö vi lever i just nu. Aminosyror kan i sin tur petidbinda till andra aminosyror, vilket du kanske vet.
Tillräckligt lång kedja (>50 aminosyrarester lång) och du har ett protein med en trolig sekundärstruktur! Kanske till och med en tertiär, beroende på sortens aminosyror.
Det andra systemet är mer intrikat, men bygger på samma teori, med variationen att det första som uppstod var nukleinsyror och fetter, vilka bildade miceller i vattnet på ur-jorden. Beroende på nukleinsyrasammansättning i micellen premierades olika miceller, och ett selektionstryck uppstod. Till detta skulle sedan proto-proteiner inkoopereras.
Finns två teorier för det där.
Första är att aminosyror spontant uppstod på grund av energiurladdningar i en miljö rik på kväve, syre, vatten och kol. Överraskande nog den miljö vi lever i just nu. Aminosyror kan i sin tur petidbinda till andra aminosyror, vilket du kanske vet.
Tillräckligt lång kedja (>50 aminosyrarester lång) och du har ett protein med en trolig sekundärstruktur! Kanske till och med en tertiär, beroende på sortens aminosyror.
Det andra systemet är mer intrikat, men bygger på samma teori, med variationen att det första som uppstod var nukleinsyror och fetter, vilka bildade miceller i vattnet på ur-jorden. Beroende på nukleinsyrasammansättning i micellen premierades olika miceller, och ett selektionstryck uppstod. Till detta skulle sedan proto-proteiner inkoopereras.
Once upon a time I was a man
Tillägg av Huard 2012-01-14 14:31
Ett lagarbete som livet är beroende av
Livet skulle inte kunna existera på jorden utan lagarbetet mellan proteinmolekylerna och nukleinsyramolekylerna (DNA och RNA) i en levande cell.
Vi skall helt kort se på några av detaljerna i detta fascinerande molekylära lagarbete, eftersom de är anledningen till att många har svårt att tro att levande celler uppstod av en slump.
Om vi kunde se in i människokroppen ända in i de mikroskopiska cellerna, skulle vi finna att vi huvudsakligen utgörs av proteinmolekyler.
De flesta av dem består av bandliknande strängar av aminosyror som är böjda och vridna till olika former.
En del är hopnystade till en boll, medan andra är veckade som bälgen i ett dragspel.
Vissa proteiner samarbetar med fettliknande molekyler och bildar cellmembran.
Andra hjälper till att transportera syre från lungorna till resten av vår kropp.
Somliga proteiner fungerar som enzymer (katalysatorer) i samband med matsmältningen genom att spjälka proteinerna i maten i aminosyror.
Det här är bara några få av de tusentals uppgifter som proteinerna utför.
Man skulle mycket väl kunna säga att proteinerna är livets yrkesarbetare; utan dem skulle liv inte existera.
Proteinerna i sin tur skulle inte existera om det inte var för deras förbindelse med DNA.
Vad är då DNA?
Hur ser det ut?
Hur är det förbundet med proteinerna?
Högt begåvade vetenskapsmän har fått nobelpriset för sin upptäckt av svaren på de här frågorna. Men vi behöver inte vara, högutbildade biologer för att förstå grundläggande fakta om proteiner e t c
Mästermolekylen
Cellerna är huvudsakligen uppbyggda av proteiner, och därför behövs det ständigt nya proteiner för att uppehålla cellen, tillverka nya celler och främja de kemiska reaktionerna i cellerna.
De instruktioner som behövs för att tillverka proteiner finns i DNA-molekylerna (DNA står för deoxiribonukleinsyra). För att bättre kunna förstå hur proteinerna tillverkas skall vi se närmare på DNA.
DNA-molekylerna finns i cellkärnan. Förutom att de innehåller de instruktioner som behövs för att tillverka proteiner, lagrar de genetisk information som vidarebefordras från den ena generationen celler till den andra. DNA-molekylernas form påminner om en spiralformig repstege (som kallas en "dubbelhelix").
DNA-stegen består av ett stort antal små länkar som kallas nukleotider. Det finns fyra olika typer av nukleotider. De fyra baser som ingår i nukleotiderna är adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T).
Med detta DNA-alfabet bildar ett bokstavspar, antingen A-T eller G-C, en stegpinne i dubbelhelixen. DNA-stegen innehåller tusentals gener, de enheter som bär arvsanlagen.
En gen innehåller all den information som behövs för att bygga e protein.
Bokstävernas ordningsföljd i genen bildar ett kodat budskap, e ler en ritning, som säger vilket slags protein som skall byggas.
DNA med alla dess enheter är därför livets mästermolekyl. Utan dess kodade instruktioner skulle de olika proteinerna inte existera - och därmed inte heller något liv.
Mellanhänderna
Eftersom ritningen till ett protein lagras i cellens kärna och den plats där proteinerna byggs befinner sig utanför kärnan, behövs hjälp för att den kodade ritningen skall kunna föras från kärnan till "byggplatsen' RNA-molekylerna (RNA står för ribonukleinsyra) tillhandahåller den hjälpen. RNA-molekylerna liknar kemiskt sett DNA-molekylerna, och det behövs flera olika typer av RNA till arbetet. Vi skall titta närmare på de ytterst komplicerade processer som äger rum när våra livsviktiga proteiner tillverkas med hjälp av RNA.
Arbetet börjar i cellens kärna, där en sektion av DNA-stegen öppna sig som ett blixtlås. Det gör att RNA-bokstäverna kan ansluta sig till de blottade DNA-bokstäverna i det ena repet i DNA-stegen.
Ett enzym rör sig längs RNA-bokstäverna och förenar dem till ett rep eller en kedja DNA-bokstäverna transkriberas således till RNA-bokstäver, vilket skapa vad man skulle kunna kalla en DNA-dialekt. Den nybildade RNA-kedjas avskiljer sig, och DNA-stegen sluter sig igen.
Efter ytterligare modifiering är denna speciella typ av RNA, budbärarna RNA, redo.
Denna cellens budbärare lämnar kärnan och beger sig till den plats där proteinerna tillverkas, och där läses RNA-bokstäverna al tre och tre.
Varje grupp på tre RNA-bokstäver bildar ett "ord" som mot svarar en speciell aminosyra.
En annan typ av RNA letar upp den aminosyran, griper tag i den med hjälp av ett enzym och för den till "bygg platsen".
Allteftersom RNA - koden blir avläst och översatt, framställs er växande kedja av aminosyror.
Denna vrider sig, veckar sig och rulla ihop sig, så att den antar den speciella form som gör att en viss typ al protein bildas.
Det finns troligen mer än 50.000 olika typer av proteiner i vår kropp.
Också denna process då proteinerna formar sig har avgörande betydelse.
Forskarejorden runt "utrustade med sina bästa dataprogram tävlade [år 1996] för att lösa ett av de mest komplicerade problemen inom biologin: hur ett enkelt protein, bestående av en lång sträng aminosyror veckar sig och antar den komplicerade form som avgör dess uppgift livet.... Resultatet blev kort och gott: datorerna förlorade och proteinerna vann....
Forskare har beräknat att om man prövade varje möjlighet skulle det ta 1027 (en miljard, miljard, miljard) år att lösa problemet med veckningen för ett medelstort protein, uppbyggt av 100 aminosyror." - The New York Times.
Vi har bara tagit en kort överblick över hur ett protein byggs, men du märker vilken oerhört komplicerad process det är.
Har du någon aning om hur lång tid det tar för en kedja av 20 aminosyror att bildas?
Omkring en sekund!
Och den processen pågår ständigt i kroppens celler, från huvudet till fötterna.
Vad är lärdomen?
Det lagarbete som fordras för att frambringa och uppehålla livet - ett lagarbete som också inbegriper andra faktorer, som är för många för att nämnas här - är vördnadsbjudande. Uttrycket "lagarbete" är knappast en adekvat beskrivning av det exakta samspel som är förutsättningen för att en, proteinmolekyl skall bildas, eftersom ett protein behöver information från DNA-molekyler, och DNA behöver flera typer av specialiserade RNA-molekyler.
Vi får inte heller glömma de olika enzymerna, som vart och ett utför en bestämd och viktig uppgift. När vår kropp tillverkar nya celler, något som den gör miljarder gånger om dagen och utan vår medvetna styrning, behöver den alla tre komponenterna - DNA, RNA och proteiner. Man förstår varför det sägs i tidskriften New Scientist: "Ta bort vilken som helst av de tre, och livet stannar med ett gnissel." Eller, för att gå ett steg längre: Utan ett komplett och fungerande lag skulle livet inte ha uppkommit.
Ett lagarbete som livet är beroende av
Livet skulle inte kunna existera på jorden utan lagarbetet mellan proteinmolekylerna och nukleinsyramolekylerna (DNA och RNA) i en levande cell.
Vi skall helt kort se på några av detaljerna i detta fascinerande molekylära lagarbete, eftersom de är anledningen till att många har svårt att tro att levande celler uppstod av en slump.
Om vi kunde se in i människokroppen ända in i de mikroskopiska cellerna, skulle vi finna att vi huvudsakligen utgörs av proteinmolekyler.
De flesta av dem består av bandliknande strängar av aminosyror som är böjda och vridna till olika former.
En del är hopnystade till en boll, medan andra är veckade som bälgen i ett dragspel.
Vissa proteiner samarbetar med fettliknande molekyler och bildar cellmembran.
Andra hjälper till att transportera syre från lungorna till resten av vår kropp.
Somliga proteiner fungerar som enzymer (katalysatorer) i samband med matsmältningen genom att spjälka proteinerna i maten i aminosyror.
Det här är bara några få av de tusentals uppgifter som proteinerna utför.
Man skulle mycket väl kunna säga att proteinerna är livets yrkesarbetare; utan dem skulle liv inte existera.
Proteinerna i sin tur skulle inte existera om det inte var för deras förbindelse med DNA.
Vad är då DNA?
Hur ser det ut?
Hur är det förbundet med proteinerna?
Högt begåvade vetenskapsmän har fått nobelpriset för sin upptäckt av svaren på de här frågorna. Men vi behöver inte vara, högutbildade biologer för att förstå grundläggande fakta om proteiner e t c
Mästermolekylen
Cellerna är huvudsakligen uppbyggda av proteiner, och därför behövs det ständigt nya proteiner för att uppehålla cellen, tillverka nya celler och främja de kemiska reaktionerna i cellerna.
De instruktioner som behövs för att tillverka proteiner finns i DNA-molekylerna (DNA står för deoxiribonukleinsyra). För att bättre kunna förstå hur proteinerna tillverkas skall vi se närmare på DNA.
DNA-molekylerna finns i cellkärnan. Förutom att de innehåller de instruktioner som behövs för att tillverka proteiner, lagrar de genetisk information som vidarebefordras från den ena generationen celler till den andra. DNA-molekylernas form påminner om en spiralformig repstege (som kallas en "dubbelhelix").
DNA-stegen består av ett stort antal små länkar som kallas nukleotider. Det finns fyra olika typer av nukleotider. De fyra baser som ingår i nukleotiderna är adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T).
Med detta DNA-alfabet bildar ett bokstavspar, antingen A-T eller G-C, en stegpinne i dubbelhelixen. DNA-stegen innehåller tusentals gener, de enheter som bär arvsanlagen.
En gen innehåller all den information som behövs för att bygga e protein.
Bokstävernas ordningsföljd i genen bildar ett kodat budskap, e ler en ritning, som säger vilket slags protein som skall byggas.
DNA med alla dess enheter är därför livets mästermolekyl. Utan dess kodade instruktioner skulle de olika proteinerna inte existera - och därmed inte heller något liv.
Mellanhänderna
Eftersom ritningen till ett protein lagras i cellens kärna och den plats där proteinerna byggs befinner sig utanför kärnan, behövs hjälp för att den kodade ritningen skall kunna föras från kärnan till "byggplatsen' RNA-molekylerna (RNA står för ribonukleinsyra) tillhandahåller den hjälpen. RNA-molekylerna liknar kemiskt sett DNA-molekylerna, och det behövs flera olika typer av RNA till arbetet. Vi skall titta närmare på de ytterst komplicerade processer som äger rum när våra livsviktiga proteiner tillverkas med hjälp av RNA.
Arbetet börjar i cellens kärna, där en sektion av DNA-stegen öppna sig som ett blixtlås. Det gör att RNA-bokstäverna kan ansluta sig till de blottade DNA-bokstäverna i det ena repet i DNA-stegen.
Ett enzym rör sig längs RNA-bokstäverna och förenar dem till ett rep eller en kedja DNA-bokstäverna transkriberas således till RNA-bokstäver, vilket skapa vad man skulle kunna kalla en DNA-dialekt. Den nybildade RNA-kedjas avskiljer sig, och DNA-stegen sluter sig igen.
Efter ytterligare modifiering är denna speciella typ av RNA, budbärarna RNA, redo.
Denna cellens budbärare lämnar kärnan och beger sig till den plats där proteinerna tillverkas, och där läses RNA-bokstäverna al tre och tre.
Varje grupp på tre RNA-bokstäver bildar ett "ord" som mot svarar en speciell aminosyra.
En annan typ av RNA letar upp den aminosyran, griper tag i den med hjälp av ett enzym och för den till "bygg platsen".
Allteftersom RNA - koden blir avläst och översatt, framställs er växande kedja av aminosyror.
Denna vrider sig, veckar sig och rulla ihop sig, så att den antar den speciella form som gör att en viss typ al protein bildas.
Det finns troligen mer än 50.000 olika typer av proteiner i vår kropp.
Också denna process då proteinerna formar sig har avgörande betydelse.
Forskarejorden runt "utrustade med sina bästa dataprogram tävlade [år 1996] för att lösa ett av de mest komplicerade problemen inom biologin: hur ett enkelt protein, bestående av en lång sträng aminosyror veckar sig och antar den komplicerade form som avgör dess uppgift livet.... Resultatet blev kort och gott: datorerna förlorade och proteinerna vann....
Forskare har beräknat att om man prövade varje möjlighet skulle det ta 1027 (en miljard, miljard, miljard) år att lösa problemet med veckningen för ett medelstort protein, uppbyggt av 100 aminosyror." - The New York Times.
Vi har bara tagit en kort överblick över hur ett protein byggs, men du märker vilken oerhört komplicerad process det är.
Har du någon aning om hur lång tid det tar för en kedja av 20 aminosyror att bildas?
Omkring en sekund!
Och den processen pågår ständigt i kroppens celler, från huvudet till fötterna.
Vad är lärdomen?
Det lagarbete som fordras för att frambringa och uppehålla livet - ett lagarbete som också inbegriper andra faktorer, som är för många för att nämnas här - är vördnadsbjudande. Uttrycket "lagarbete" är knappast en adekvat beskrivning av det exakta samspel som är förutsättningen för att en, proteinmolekyl skall bildas, eftersom ett protein behöver information från DNA-molekyler, och DNA behöver flera typer av specialiserade RNA-molekyler.
Vi får inte heller glömma de olika enzymerna, som vart och ett utför en bestämd och viktig uppgift. När vår kropp tillverkar nya celler, något som den gör miljarder gånger om dagen och utan vår medvetna styrning, behöver den alla tre komponenterna - DNA, RNA och proteiner. Man förstår varför det sägs i tidskriften New Scientist: "Ta bort vilken som helst av de tre, och livet stannar med ett gnissel." Eller, för att gå ett steg längre: Utan ett komplett och fungerande lag skulle livet inte ha uppkommit.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till DuckTales [Gå till post]:
Så vitt jag vet så behövs det mycket mer än aminosyror för att ett protein ska bildas.
DNA kan inte existera utan protein och protein kan inte existera utan DNA, det blir en höna-ägg paradox. Alltså kan inte protein bildas utan cellen då protein är beroende av cellen lika mycket som cellen är beroende av protein.
"Just as the digital information stored on a disc is useless without a device for reading the disc, so too is the information on DNA useless without the cell’s information-processing system. As Richard Lewontin notes, “No living molecule (i.e., biomolecule) is self-producing. Only whole cells may contain all the necessary machinery for self-reproduction... Not only is DNA incapable of making copies of itself, aided or unaided, but it is incapable of ‘making’ anything else... The proteins of the cell are made from other proteins, and without that protein-forming machinery nothing can be made.”
-Stephen C. Meyer, The Signature in the Cell, Harper One, 2009
Så vitt jag vet så behövs det mycket mer än aminosyror för att ett protein ska bildas.
DNA kan inte existera utan protein och protein kan inte existera utan DNA, det blir en höna-ägg paradox. Alltså kan inte protein bildas utan cellen då protein är beroende av cellen lika mycket som cellen är beroende av protein.
"Just as the digital information stored on a disc is useless without a device for reading the disc, so too is the information on DNA useless without the cell’s information-processing system. As Richard Lewontin notes, “No living molecule (i.e., biomolecule) is self-producing. Only whole cells may contain all the necessary machinery for self-reproduction... Not only is DNA incapable of making copies of itself, aided or unaided, but it is incapable of ‘making’ anything else... The proteins of the cell are made from other proteins, and without that protein-forming machinery nothing can be made.”
-Stephen C. Meyer, The Signature in the Cell, Harper One, 2009
"I'm for truth, no matter who tells it. I'm for justice, no matter who it's for or against."
Svar till Emirbih [Gå till post]:
Nope, proteiner är bara polypeptidkedjor som fått en sekundärstruktur.
DNA kan existera utan proteiner, vad snackar du om? Proteiner utan DNA likaså. Hur mycket molekylär cellbiologi har du läst egentligen?
Det är en markant skillnad mellan vad som kan uppstå i en eukaryot cell, där skapas inte proteiner från annat än DNA-transkript, men i naturen, utanför cellen, är förhållandena andra!
Nope, proteiner är bara polypeptidkedjor som fått en sekundärstruktur.
DNA kan existera utan proteiner, vad snackar du om? Proteiner utan DNA likaså. Hur mycket molekylär cellbiologi har du läst egentligen?
Det är en markant skillnad mellan vad som kan uppstå i en eukaryot cell, där skapas inte proteiner från annat än DNA-transkript, men i naturen, utanför cellen, är förhållandena andra!
Once upon a time I was a man
Once upon a time I was a man
Svar till DuckTales [Gå till post]:
"DNA kan inte uppstå utan proteiner"
Ännu svårare att åstadkomma är nukleotider, byggstenarna i DNA, som är bärare av den genetiska koden.
Fem histoner är inbegripna i DNA (histoner antas ha att göra med styrningen av genernas funktion).
Chansen att ens den enklaste av dessa histoner skall bildas sägs vara en på 20100 — ytterligare ett stort tal ”som är större än det sammanlagda antalet atomer i alla de stjärnor och galaxer som kan ses med de största astronomiska teleskopen”.
Ännu större svårigheter för evolutionsteorin innebär uppkomsten av den fullständiga genetiska koden — ett krav för att celler skall kunna föröka sig.
Det gamla problemet om ”hönan och ägget” kommer igen i fallet med proteiner och DNA.
Hitching säger: ”Protein är beroende av DNA för att kunna bildas. Men DNA kan inte bildas utan redan existerande protein.”
Alltså kvarstår den paradox som Dickerson ställer upp: ”Vad kom först”, proteinet eller DNA?
Han hävdar: ”Svaret måste bli: ’De utvecklades parallellt.’”17 I själva verket säger han att ”hönan” och ”ägget” måste ha utvecklats samtidigt, så att ingen kommer från den andre.
Tycker du att det förefaller rimligt?
En vetenskaplig skribent summerar det hela på följande sätt: ”Den genetiska kodens uppkomst utgör ett stort problem av typen hönan och ägget, ett problem som för närvarande är alltför hårdkokt.”18
Kemisten Dickerson gav också följande intressanta kommentar: ”Utvecklingen av det genetiska maskineriet är det steg för vilket det inte finns några laboratoriemodeller.
Därför kan man spekulera i det oändliga, utan att hindras av obekväma fakta.”
Men är det god vetenskaplig praxis att så lätt åsidosätta lavinerna av ”obekväma fakta”?
Leslie Orgel kallar den genetiska kodens existens ”den största gåtan i problemet om livets uppkomst”.
Och Francis Crick drog slutsatsen: ”Trots att den genetiska koden nästan är universell, är den mekanism som krävs för att den skall komma till stånd alldeles för komplicerad för att ha uppkommit i ett enda moment.”
Evolutionsteorin försöker eliminera behovet av att det omöjliga har åstadkommits ”i ett enda moment” genom att stödja sig på den gradvist skeende process genom vilken det naturliga urvalet skulle kunna verka.
Men utan den genetiska koden för att sätta i gång fortplantningen finns det inget som det naturliga urvalet kan göra sitt urval från.
Den häpnadsväckande fotosyntesen
Nu uppstår ytterligare ett hinder för evolutionsteorin. Någon gång måste den primitiva cellen ha uppfunnit något som revolutionerade livet på jorden — fotosyntesen.
Vetenskapsmän förstår ännu inte helt den här processen, genom vilken växter upptar koldioxid och avger syre.
Det är, som biologen F. W. Went säger, ”en process som ingen ännu har kunnat reproducera i ett provrör”.
Men ändå antas en liten enkel cell ha startat processen av en slump.
"DNA kan inte uppstå utan proteiner"
Ännu svårare att åstadkomma är nukleotider, byggstenarna i DNA, som är bärare av den genetiska koden.
Fem histoner är inbegripna i DNA (histoner antas ha att göra med styrningen av genernas funktion).
Chansen att ens den enklaste av dessa histoner skall bildas sägs vara en på 20100 — ytterligare ett stort tal ”som är större än det sammanlagda antalet atomer i alla de stjärnor och galaxer som kan ses med de största astronomiska teleskopen”.
Ännu större svårigheter för evolutionsteorin innebär uppkomsten av den fullständiga genetiska koden — ett krav för att celler skall kunna föröka sig.
Det gamla problemet om ”hönan och ägget” kommer igen i fallet med proteiner och DNA.
Hitching säger: ”Protein är beroende av DNA för att kunna bildas. Men DNA kan inte bildas utan redan existerande protein.”
Alltså kvarstår den paradox som Dickerson ställer upp: ”Vad kom först”, proteinet eller DNA?
Han hävdar: ”Svaret måste bli: ’De utvecklades parallellt.’”17 I själva verket säger han att ”hönan” och ”ägget” måste ha utvecklats samtidigt, så att ingen kommer från den andre.
Tycker du att det förefaller rimligt?
En vetenskaplig skribent summerar det hela på följande sätt: ”Den genetiska kodens uppkomst utgör ett stort problem av typen hönan och ägget, ett problem som för närvarande är alltför hårdkokt.”18
Kemisten Dickerson gav också följande intressanta kommentar: ”Utvecklingen av det genetiska maskineriet är det steg för vilket det inte finns några laboratoriemodeller.
Därför kan man spekulera i det oändliga, utan att hindras av obekväma fakta.”
Men är det god vetenskaplig praxis att så lätt åsidosätta lavinerna av ”obekväma fakta”?
Leslie Orgel kallar den genetiska kodens existens ”den största gåtan i problemet om livets uppkomst”.
Och Francis Crick drog slutsatsen: ”Trots att den genetiska koden nästan är universell, är den mekanism som krävs för att den skall komma till stånd alldeles för komplicerad för att ha uppkommit i ett enda moment.”
Evolutionsteorin försöker eliminera behovet av att det omöjliga har åstadkommits ”i ett enda moment” genom att stödja sig på den gradvist skeende process genom vilken det naturliga urvalet skulle kunna verka.
Men utan den genetiska koden för att sätta i gång fortplantningen finns det inget som det naturliga urvalet kan göra sitt urval från.
Den häpnadsväckande fotosyntesen
Nu uppstår ytterligare ett hinder för evolutionsteorin. Någon gång måste den primitiva cellen ha uppfunnit något som revolutionerade livet på jorden — fotosyntesen.
Vetenskapsmän förstår ännu inte helt den här processen, genom vilken växter upptar koldioxid och avger syre.
Det är, som biologen F. W. Went säger, ”en process som ingen ännu har kunnat reproducera i ett provrör”.
Men ändå antas en liten enkel cell ha startat processen av en slump.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
Alltså, du har valt lite fel person att diskutera detta med, då jag studerar just det du beskriver på högskolenivå.
Nukleotider fanns fria i "ursoppan" som man kan kalla den kemiska miljön på jorden för flera miljarder år sedan. Kvävebaser uppstår spontant av cykliska kolväten och kväve i kombination med energi, sockerarter kan också uppstå på liknande sätt. Fosfatgrupper, ligger lite i fosfatets natur att handla som det gör!
Det där om histoner, det är väl hyfsat väl bevisat att histoner har med DNA-packning och även kan ha lite att göra med reglering av genexpression. Den "chans" du beskriver är dock resultatet av slumpmässiga parningar mellan elementarpartiklar, och är ointressant.
Om vi istället utgår från att en form av protohiston kan skapas, då med en subenhet och lite lysinrika sekvenser, så har man en funktionell histon möjligtvis. Och som jag tidigare sade så kan proteiner uppstå spontant.
Du gör felet att tro att det sker såhär:
Grundämnen -> Eukaryot histon
Det sker lite mer såhär:
Grundämnen -> Proteiner -(extremt många små förändringar som gynnar individen)-> Eukaryot histon.
Och detta har ju inget med evolutionsteorin att göra så det är inte ens intressant, du talar om abiogenes, och utvecklandet av organiska molekyler utan liv.
Alltså, du har valt lite fel person att diskutera detta med, då jag studerar just det du beskriver på högskolenivå.
Nukleotider fanns fria i "ursoppan" som man kan kalla den kemiska miljön på jorden för flera miljarder år sedan. Kvävebaser uppstår spontant av cykliska kolväten och kväve i kombination med energi, sockerarter kan också uppstå på liknande sätt. Fosfatgrupper, ligger lite i fosfatets natur att handla som det gör!
Det där om histoner, det är väl hyfsat väl bevisat att histoner har med DNA-packning och även kan ha lite att göra med reglering av genexpression. Den "chans" du beskriver är dock resultatet av slumpmässiga parningar mellan elementarpartiklar, och är ointressant.
Om vi istället utgår från att en form av protohiston kan skapas, då med en subenhet och lite lysinrika sekvenser, så har man en funktionell histon möjligtvis. Och som jag tidigare sade så kan proteiner uppstå spontant.
Du gör felet att tro att det sker såhär:
Grundämnen -> Eukaryot histon
Det sker lite mer såhär:
Grundämnen -> Proteiner -(extremt många små förändringar som gynnar individen)-> Eukaryot histon.
Och detta har ju inget med evolutionsteorin att göra så det är inte ens intressant, du talar om abiogenes, och utvecklandet av organiska molekyler utan liv.
Once upon a time I was a man
Svar till Huard [Gå till post]:
Jisses, man vet hur fotosyntesen går till.
Bara för att man inte kan reproducera den så innebär det inte att man ej förstår den. Vi kan inte skapa histoner från kol, syre, kväve och väte. Men likväl förstår vi hur de fungerar, vi har ju till och med hela proteinsekvensen för de mänskliga x(
Jisses, man vet hur fotosyntesen går till.
Bara för att man inte kan reproducera den så innebär det inte att man ej förstår den. Vi kan inte skapa histoner från kol, syre, kväve och väte. Men likväl förstår vi hur de fungerar, vi har ju till och med hela proteinsekvensen för de mänskliga x(
Once upon a time I was a man
Svar till DuckTales [Gå till post]:
Ok då, förklara då startskottet till liv, det som satte igång det.
Ok då, förklara då startskottet till liv, det som satte igång det.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till DuckTales [Gå till post]:
En intressant tanke:
Hur proteiner tillverkas.
Precis som en fabrik är cellen full av maskiner som monterar och levererar invecklade produkter.
CELLENS SKYDDANDE MUR
För att kunna följa med på den här turen skulle du behöva bli hundratals gånger mindre än punkten i slutet av den här meningen.
Först måste du ta dig igenom ett starkt, elastiskt membran 'atom kan liknas vid en tegelmur runt en fabrik.
Det krävs ungefär 10 000 membranlager för att motsvara ett pappersarks tjocklek.
Men ett cellmembran är mycket mer avancerat än en tegelmur.
På vilka sätt?
Membranet skyddar cellen från en omgivning som kan vara farlig, men det är inte helt tätt. Det tillåter mindre molekyler, till exempel syremolekyler, att passera in och ut så att cellen kan "andas". Däremot stoppar membranet mer komplexa och potentiellt skadliga molekyler från att ta sig in utan cellens godkännande.
Membranet hindrar också användbara molekyler från att lämna cellen. Hur kan det lyckas med en sådan bedrift?
Tänk på en fabrik igen. Ibland kan det behövas vakter vid grindarna som kontrollerar inkommande och utgående varor.
På samma sätt finns det särskilda proteiner i cellmembranet som fungerar som grindar och vakter.
Genom en del av dessa proteiner går i en kanal som bara tillåter vissa sorts molekyler att passera in i och ut ur cellen.
Andra proteiner är öppna på ena sidan av cellmembranet men slutna på den andra). De har en "lastbrygga" med en form som bara passar ett visst ämne.
När det ämnet anländer öppnar proteinet den andra änden och levererar lasten genom membranet .
Allt det här sker vid ytan av de allra enklaste cellerna.
INNE i FABRIKEN
Tänk dig att "vakterna" har låtit dig passera och att du nu kommit in i cell len. Den är fylld av en vätska som be. står av vatten, näringsämnen, salter och andra ämnen.
Cellen använder de här ingredienserna för att framställa de produkter den behöver.
Men den här processer sker inte hur som helst.
Precis som en väl fungerande fabrik, samordnar cellen tusentals kemiska reaktioner så att de sket i en speciell ordning och enligt ett exakt tidsschema.
Cellen lägger ner mycket tid på att till verka proteiner.
Hur går det till?
Förse ser du hur den börjar med att tillverka 20 olika grundläggande byggstenar, som kallas aminosyror.
De här delarna skickas vidare till ribosomerna som kan liknas vid automatiska maskiner som sammanlänkar aminosyrorna i exakt rätt ordning för att bilda ett visst protein.
Många fabriker har ett centralt dataprogram som styr alla procedurer, och på samma sätt styrs många av funktionerna i cellen av ett "dataprogram", eller en kod, som kallas DNA (6).
Från DNA får de enskilda ribosomerna en uppsättning detaljerade instruktioner som beskriver vilket protein de ska bygga och hur de ska göra det.
Det som händer när ett protein tillverkas är mer eller mindre ett mirakel!
Varje protein veckar sig till en unik tredimensionell struktur .
Det är den här strukturen som avgör vilken speciell uppgift proteinet kommer att ha.* Föreställa dig motordelar som monteras på ett löpande band.
Varje del måste vara konstruerad på exakt rätt sätt för att motorn ska fungera. Ett protein kan inte heller fungera på ett bra sätt om det inte är rätt konstruerat och har exakt rätt struktur. Det skulle till och med kunna skada cellen.
Men hur hamnar proteinet på rätt plats efter tillverkningen?
Varje protein har en inbyggd "adresslapp" som garanterar att det levereras till den plats där det behövs. Trots att tusentals proteiner byggs och skickas vidare varje minut kommer alla till sin rätta destination.
Vilken betydelse har dessa fakta?
De komplexa molekylerna i de enklaste livsformerna kan inte reproducera sig på egen hand. Plockas de ut ur cellen bryts de ner.
Och även inne i cellen behöver de hjälp av andra komplexa molekyler för att kunna .reproducera sig. Det behövs till exempel enzymer för att det ska kunna produceras en särskild energimolekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat), men energin från ATP behövs för att enzymer ska kunna produceras. På samma sätt krävs DNA för att få fram enzymer, men det krävs enzymer för att få fram DNA.
*
Enzymer är ett exempel på proteiner som tillverkas i celler.
Varje enzym är veckat på ett särskilt sätt för att påskynda en viss kemisk reaktion. Hundratals enzymer samarbetar för att reglera cellens aktiviteter,
Cellmembranets "säkerhetsvakter" till bara vissa ämnen atrpassera
HUR SNABBT KAN EN CELL REPRODUCERA SIG?
En del bakterieceller kan reproducera sig på mindre än 20 minuter.
Varje cell kopierar hela sitt "dataprogram".
Sedan delar den sig. Med obegränsad tillgång till bränsle skulle en enda cell kunna öka exponentiellt i antal. Under sådana omständigheter skulle det på bara två dagar kunna bildas så många celler att de tillsammans skulle väga 2500 gånger mer än jordklotet. (rigin of Mitochondriaand Hydrogenosomes Wiliam F.Martin 2007 sid 21)
Mer komplexa celler kan också reproducera sig snabbt. Hos ett foster kan det bildas upp till 250000 nya hjärnceller per minut! ( Brain Matters – translating research into klasroom practice Pat Wolfe 2001 sid 16)
Vid kommersiell tillverkning måste man ofta a sänka kvaliteten på en vara om man vill öka produktionshastigheten.
Hur kommer det sig då att celler kan reproducera sig så snabbt ocl exakt om de bara är ett resultat av en slumpmässig process?
Varifrån kommer instruktionerna?
17. Research News Berkeley Lab, ( http://www.lbl.gov/Science-Articles/ Archive/LSD-molecular-DNA.html), artikel: "Molecular DNA Switch Found to Be the Same for All Life", s. I av 4; hämtat 10 februari 2009.
18. Life Script, Nicholas Wade, 2001, s. 79.
19. Bio informat tes Methods in Clinical Research, Rune Matthiesen (red.), 2010, s.49.
20. Scientific American, "Computing With DNA", Leonard M. Adleman, augusti 1998, s. 61.
21. Nano Letters, "Enumeration of DNA Moleeules Bound to a Nanomechanical Oscillatot", B. Ilie, Y. Yang, K. Aubin, R. Reichenbach. 5. Krylov och H. G. Craighead, ärg. 5, nr 5, 2005, s. 925, 929.
22. Genom: en genetisk biografi övermänniskan, Matt Ridley, 1999, s. 14, 15.
23. Essential Cell Biologg, andra epplagan, Bruce Alberts, Dennis Bratt. Karen Hopkin, Alexander Johnson. Julian Lewis, Martin Raff, Keith Roberts och Peter Walter, 2004, s. 201.
24. Molecular Biologg of the Cell, fjärde upplagan, Bruce Alberts et al., 2002. s. 258.
25. No Ordinary Genius-The IIIustrated Richard Feynman, Christopher Svkes ;red.), 1994, fotografier, inga sidnurnmer infogade; se bildtext.
a. New Scientist, "Se(:oud Genesis -Life. but Not As Wc Know Ii Bob Holmes, 11 mars 2009. ( http:// ~ww.newscientist.comlarticle/ ng20126990.100),hämtat 1 1 mars 2009.
26. The Search for Extraterrestriul Intel'igence A Philosopiiical Inguirv. David Lamb, 2001, s. 83.
IF 2010 sid 10, 11.
En intressant tanke:
Hur proteiner tillverkas.
Precis som en fabrik är cellen full av maskiner som monterar och levererar invecklade produkter.
CELLENS SKYDDANDE MUR
För att kunna följa med på den här turen skulle du behöva bli hundratals gånger mindre än punkten i slutet av den här meningen.
Först måste du ta dig igenom ett starkt, elastiskt membran 'atom kan liknas vid en tegelmur runt en fabrik.
Det krävs ungefär 10 000 membranlager för att motsvara ett pappersarks tjocklek.
Men ett cellmembran är mycket mer avancerat än en tegelmur.
På vilka sätt?
Membranet skyddar cellen från en omgivning som kan vara farlig, men det är inte helt tätt. Det tillåter mindre molekyler, till exempel syremolekyler, att passera in och ut så att cellen kan "andas". Däremot stoppar membranet mer komplexa och potentiellt skadliga molekyler från att ta sig in utan cellens godkännande.
Membranet hindrar också användbara molekyler från att lämna cellen. Hur kan det lyckas med en sådan bedrift?
Tänk på en fabrik igen. Ibland kan det behövas vakter vid grindarna som kontrollerar inkommande och utgående varor.
På samma sätt finns det särskilda proteiner i cellmembranet som fungerar som grindar och vakter.
Genom en del av dessa proteiner går i en kanal som bara tillåter vissa sorts molekyler att passera in i och ut ur cellen.
Andra proteiner är öppna på ena sidan av cellmembranet men slutna på den andra). De har en "lastbrygga" med en form som bara passar ett visst ämne.
När det ämnet anländer öppnar proteinet den andra änden och levererar lasten genom membranet .
Allt det här sker vid ytan av de allra enklaste cellerna.
INNE i FABRIKEN
Tänk dig att "vakterna" har låtit dig passera och att du nu kommit in i cell len. Den är fylld av en vätska som be. står av vatten, näringsämnen, salter och andra ämnen.
Cellen använder de här ingredienserna för att framställa de produkter den behöver.
Men den här processer sker inte hur som helst.
Precis som en väl fungerande fabrik, samordnar cellen tusentals kemiska reaktioner så att de sket i en speciell ordning och enligt ett exakt tidsschema.
Cellen lägger ner mycket tid på att till verka proteiner.
Hur går det till?
Förse ser du hur den börjar med att tillverka 20 olika grundläggande byggstenar, som kallas aminosyror.
De här delarna skickas vidare till ribosomerna som kan liknas vid automatiska maskiner som sammanlänkar aminosyrorna i exakt rätt ordning för att bilda ett visst protein.
Många fabriker har ett centralt dataprogram som styr alla procedurer, och på samma sätt styrs många av funktionerna i cellen av ett "dataprogram", eller en kod, som kallas DNA (6).
Från DNA får de enskilda ribosomerna en uppsättning detaljerade instruktioner som beskriver vilket protein de ska bygga och hur de ska göra det.
Det som händer när ett protein tillverkas är mer eller mindre ett mirakel!
Varje protein veckar sig till en unik tredimensionell struktur .
Det är den här strukturen som avgör vilken speciell uppgift proteinet kommer att ha.* Föreställa dig motordelar som monteras på ett löpande band.
Varje del måste vara konstruerad på exakt rätt sätt för att motorn ska fungera. Ett protein kan inte heller fungera på ett bra sätt om det inte är rätt konstruerat och har exakt rätt struktur. Det skulle till och med kunna skada cellen.
Men hur hamnar proteinet på rätt plats efter tillverkningen?
Varje protein har en inbyggd "adresslapp" som garanterar att det levereras till den plats där det behövs. Trots att tusentals proteiner byggs och skickas vidare varje minut kommer alla till sin rätta destination.
Vilken betydelse har dessa fakta?
De komplexa molekylerna i de enklaste livsformerna kan inte reproducera sig på egen hand. Plockas de ut ur cellen bryts de ner.
Och även inne i cellen behöver de hjälp av andra komplexa molekyler för att kunna .reproducera sig. Det behövs till exempel enzymer för att det ska kunna produceras en särskild energimolekyl som kallas ATP (adenosintrifosfat), men energin från ATP behövs för att enzymer ska kunna produceras. På samma sätt krävs DNA för att få fram enzymer, men det krävs enzymer för att få fram DNA.
*
Enzymer är ett exempel på proteiner som tillverkas i celler.
Varje enzym är veckat på ett särskilt sätt för att påskynda en viss kemisk reaktion. Hundratals enzymer samarbetar för att reglera cellens aktiviteter,
Cellmembranets "säkerhetsvakter" till bara vissa ämnen atrpassera
HUR SNABBT KAN EN CELL REPRODUCERA SIG?
En del bakterieceller kan reproducera sig på mindre än 20 minuter.
Varje cell kopierar hela sitt "dataprogram".
Sedan delar den sig. Med obegränsad tillgång till bränsle skulle en enda cell kunna öka exponentiellt i antal. Under sådana omständigheter skulle det på bara två dagar kunna bildas så många celler att de tillsammans skulle väga 2500 gånger mer än jordklotet. (rigin of Mitochondriaand Hydrogenosomes Wiliam F.Martin 2007 sid 21)
Mer komplexa celler kan också reproducera sig snabbt. Hos ett foster kan det bildas upp till 250000 nya hjärnceller per minut! ( Brain Matters – translating research into klasroom practice Pat Wolfe 2001 sid 16)
Vid kommersiell tillverkning måste man ofta a sänka kvaliteten på en vara om man vill öka produktionshastigheten.
Hur kommer det sig då att celler kan reproducera sig så snabbt ocl exakt om de bara är ett resultat av en slumpmässig process?
Varifrån kommer instruktionerna?
17. Research News Berkeley Lab, ( http://www.lbl.gov/Science-Articles/ Archive/LSD-molecular-DNA.html), artikel: "Molecular DNA Switch Found to Be the Same for All Life", s. I av 4; hämtat 10 februari 2009.
18. Life Script, Nicholas Wade, 2001, s. 79.
19. Bio informat tes Methods in Clinical Research, Rune Matthiesen (red.), 2010, s.49.
20. Scientific American, "Computing With DNA", Leonard M. Adleman, augusti 1998, s. 61.
21. Nano Letters, "Enumeration of DNA Moleeules Bound to a Nanomechanical Oscillatot", B. Ilie, Y. Yang, K. Aubin, R. Reichenbach. 5. Krylov och H. G. Craighead, ärg. 5, nr 5, 2005, s. 925, 929.
22. Genom: en genetisk biografi övermänniskan, Matt Ridley, 1999, s. 14, 15.
23. Essential Cell Biologg, andra epplagan, Bruce Alberts, Dennis Bratt. Karen Hopkin, Alexander Johnson. Julian Lewis, Martin Raff, Keith Roberts och Peter Walter, 2004, s. 201.
24. Molecular Biologg of the Cell, fjärde upplagan, Bruce Alberts et al., 2002. s. 258.
25. No Ordinary Genius-The IIIustrated Richard Feynman, Christopher Svkes ;red.), 1994, fotografier, inga sidnurnmer infogade; se bildtext.
a. New Scientist, "Se(:oud Genesis -Life. but Not As Wc Know Ii Bob Holmes, 11 mars 2009. ( http:// ~ww.newscientist.comlarticle/ ng20126990.100),hämtat 1 1 mars 2009.
26. The Search for Extraterrestriul Intel'igence A Philosopiiical Inguirv. David Lamb, 2001, s. 83.
IF 2010 sid 10, 11.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
[svar:Huard:3903439]
Om vi inte vet hu man avlar fram nya arter som är fertila är väl knappast avgörande om makroevolution är rätt eller inte. Det är någonting som är ganska svårt att demonstrera.
Varför lämnar evolutionen inte någon rum för en "skapare"?
Din sannolikhetsanalogi är felaktig på många sätt och argumentet få ännu fler.
Grunderna till att estimera ordningen på e tio i en ordningen är mycket större än att få dom tio lapparna mycket mer slumpmässigt i ordning.
Sanolikheten fö att mose skulle välja den ordningen -
"1) en begynnelse;
2) en primitiv jord i mörker omgiven av tunga gaser och vatten; 3) ljus;
4) en utsträckning eller atmosfär;
5) stora områden av torrt land;
6) landväxter;
7) solen, månen och stjärnorna kan urskiljas i utsträckningen, och årstiderna börjar;
8) havsvidunder och flygande skapelser;
9) vilda djur och husdjur, däggdjur;
10) människan. "
är 1/1. En jävla skillnad! Dom som hävdat vad du skrev har inte förståt sannolikhetslära. En sannolikhet är en estimation av någonting. Den mest intelligenta man av den information man har kan göra. Estimationen kan vara fel då man saknar data. Det är lite som kaos och ordning.
När man har fått resultat så har man svaret men kanske inte varför till fullo.
Sen bygger argumentet på antaganden om dokumentationen. Vad verkar mest sannolikt för dig? Att alla övernaturliga saker i bibeln har hänt eller att personer ljuger alternativt att religioner kokas ihop av flera personer?
Love and intelligence. Concentration and focus. Känns nyttigt arbete som en börda, är något fel.
Svar till Darcia [Gå till post]:
Ditt språk visar på oseriositet och ingen önskan att vilja ha liv.
Vad var begynnelsen till liv nu igen?
Du kan eller vill inte se en intelligens bakom, eller hur?
Ditt språk visar på oseriositet och ingen önskan att vilja ha liv.
Vad var begynnelsen till liv nu igen?
Du kan eller vill inte se en intelligens bakom, eller hur?
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
Har inget med evolution att göra, men jag är anhängare av micellidén.
http://www.youtube.com/watch?v=U6QYDdgP9eg
Sammanfattar det rätt bra.
Och allt det där du kopierade, jag kan det och väldigt mycket mer. Skriv det väsentliga, där du tycker att problemen uppstår.
Har inget med evolution att göra, men jag är anhängare av micellidén.
http://www.youtube.com/watch?v=U6QYDdgP9eg
Sammanfattar det rätt bra.
Och allt det där du kopierade, jag kan det och väldigt mycket mer. Skriv det väsentliga, där du tycker att problemen uppstår.
Once upon a time I was a man
Svar till DuckTales [Gå till post]:
Du kan, BRA ska äntligen få veta vad startskottet till liv var!?
Du kan, BRA ska äntligen få veta vad startskottet till liv var!?
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
Fria fettsyror bildar ett dubbellager i vattnet på jorden, tidiga nukleinsyror kan diffundera in genom membranet, om de polymeriseras därinne så vidgas cellen på grund av osmos.
På så sätt selekteras för förmåga att behålla nukleinsyror. Tada! Början till liv. Selektion och informationsökning.
Fria fettsyror bildar ett dubbellager i vattnet på jorden, tidiga nukleinsyror kan diffundera in genom membranet, om de polymeriseras därinne så vidgas cellen på grund av osmos.
På så sätt selekteras för förmåga att behålla nukleinsyror. Tada! Början till liv. Selektion och informationsökning.
Once upon a time I was a man
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
http://en.wikipedia.org/wiki/Jack_W._Szostak
Han.
Råkar vara nobelpristagare.
http://en.wikipedia.org/wiki/Jack_W._Szostak
Han.
Råkar vara nobelpristagare.
Once upon a time I was a man
Svar till DuckTales [Gå till post]:
Jag blev besviken där, det var inte svaret på livets startskott.
Jag blev besviken där, det var inte svaret på livets startskott.
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Svar till Huard [Gå till post]:
En del bakterieceller kan reproducera sig på mindre än 20 minuter.
Varje cell kopierar hela sitt "dataprogram".
Sedan delar den sig. Med obegränsad tillgång till bränsle skulle en enda cell kunna öka exponentiellt i antal. Under sådana omständigheter skulle det på bara två dagar kunna bildas så många celler att de tillsammans skulle väga 2500 gånger mer än jordklotet. (rigin of Mitochondriaand Hydrogenosomes Wiliam F.Martin 2007 sid 21)
Mer komplexa celler kan också reproducera sig snabbt. Hos ett foster kan det bildas upp till 250000 nya hjärnceller per minut! ( Brain Matters – translating research into klasroom practice Pat Wolfe 2001 sid 16)
Vid kommersiell tillverkning måste man ofta a sänka kvaliteten på en vara om man vill öka produktionshastigheten.
Hur kommer det sig då att celler kan reproducera sig så snabbt ocl exakt om de bara är ett resultat av en slumpmässig process?
Underbart, hade nyss en tenta på precis det där :D
En del bakterieceller kan reproducera sig på mindre än 20 minuter.
Varje cell kopierar hela sitt "dataprogram".
Sedan delar den sig. Med obegränsad tillgång till bränsle skulle en enda cell kunna öka exponentiellt i antal. Under sådana omständigheter skulle det på bara två dagar kunna bildas så många celler att de tillsammans skulle väga 2500 gånger mer än jordklotet. (rigin of Mitochondriaand Hydrogenosomes Wiliam F.Martin 2007 sid 21)
Mer komplexa celler kan också reproducera sig snabbt. Hos ett foster kan det bildas upp till 250000 nya hjärnceller per minut! ( Brain Matters – translating research into klasroom practice Pat Wolfe 2001 sid 16)
Vid kommersiell tillverkning måste man ofta a sänka kvaliteten på en vara om man vill öka produktionshastigheten.
Hur kommer det sig då att celler kan reproducera sig så snabbt ocl exakt om de bara är ett resultat av en slumpmässig process?
Underbart, hade nyss en tenta på precis det där :D
Såhär går det till:
Det är en slumpmässig process under inflytande av enzymer. Först har vi basparningen, att A-T och C-G i DNAt. Redan då är felen få.
Sedan har det eukaryota DNA-polymerasen delta och epsilon proof-reading mekanismen, vilka stannar replikationen om det sker ett fel.
Utöver detta har vi flertalet reparationssystem som följer DNA-replikationen, DNA mismatch repair är väl ett av dem.
Och där har vi det, mindre än ett fel per replikerat humant genom.
Btw, vi kan skapa så många celler per minut för att vi till skillnad från bakterier har multipla replikationsorigin ;)
Once upon a time I was a man
Svar till Huard [Gå till post]:
"Ditt språk visar på oseriositet och ingen önskan att vilja ha liv."
Ibland går det upp. Ibland går det ner. Mitt fall har ingen relevans i vad vi diskuterar.
"Du kan eller vill inte se en intelligens bakom, eller hur?"
Jag tror inte det finns intelligens bakom. Jag bryr mig inte så mycket. Det hade både kunnat vara appellerande och inte.
Jag kan också föreställa mig bilder av intelligens som ligger bakom.
"Vad var begynnelsen till liv nu igen?"
Patetiskt att ställa frågan retoriskt som om jag påstått att jag vet.
Jag tror att universum helt enkelt är. Intelligens uppstår genom funktioner. Vi kan göra AI. Dock vet vi inte ännu fullt uppbyggnaden av mer komplex som vi. Vi kan inte helt och hållet begripa oss själva och drar falska slutsatser i form av illusioner. Som tid, moral, själar eller gudar.
Till och med Celler verkar ha en strävan att förvara sig. Sin vilja. Sin intelligens. Och erövra. Dom samspelar med celler av samma vilja och intelligens. Cellernas vilja är det bästa argumentet för att det ligger intelligens bakom. Eller rättare sagt. Hur kan vilja komma ur ovilja? Det är mer knepigt för mig än att vi kan manipulera reaktioner för att skapa intelligens som tydligen kan uppstå naturligt. Alla sannolikhetsargument mot sannolikheten att intelligens skulle uppstå faller dock.
"Ditt språk visar på oseriositet och ingen önskan att vilja ha liv."
Ibland går det upp. Ibland går det ner. Mitt fall har ingen relevans i vad vi diskuterar.
"Du kan eller vill inte se en intelligens bakom, eller hur?"
Jag tror inte det finns intelligens bakom. Jag bryr mig inte så mycket. Det hade både kunnat vara appellerande och inte.
Jag kan också föreställa mig bilder av intelligens som ligger bakom.
"Vad var begynnelsen till liv nu igen?"
Patetiskt att ställa frågan retoriskt som om jag påstått att jag vet.
Jag tror att universum helt enkelt är. Intelligens uppstår genom funktioner. Vi kan göra AI. Dock vet vi inte ännu fullt uppbyggnaden av mer komplex som vi. Vi kan inte helt och hållet begripa oss själva och drar falska slutsatser i form av illusioner. Som tid, moral, själar eller gudar.
Till och med Celler verkar ha en strävan att förvara sig. Sin vilja. Sin intelligens. Och erövra. Dom samspelar med celler av samma vilja och intelligens. Cellernas vilja är det bästa argumentet för att det ligger intelligens bakom. Eller rättare sagt. Hur kan vilja komma ur ovilja? Det är mer knepigt för mig än att vi kan manipulera reaktioner för att skapa intelligens som tydligen kan uppstå naturligt. Alla sannolikhetsargument mot sannolikheten att intelligens skulle uppstå faller dock.
Love and intelligence. Concentration and focus. Känns nyttigt arbete som en börda, är något fel.
Svar till Huard [Gå till post]:
Det är det visst.
Problemet är att du anser att detta är liv:
Men du glömmer att även detta är liv:
Men, skall vi säga att liv måste uppfylla lite kriterier? Virus är ju inte liv t ex!
Det måste finnas en metabolism
Det måste finnas ett genom som bevarar information
Det måste kunna ske förökning
Mina proto-celler klarar allt förutom det första. Men egentligen kan man komma runt det genom att låta de där nukleotiderna i cellen bilda ett ribozym (efter selektion) som kan bryta ned fett till energirika föreningar (proto-ATP), och vips har vi liv!
Du måste tänka steget längre!
Det är det visst.
Problemet är att du anser att detta är liv:
Men du glömmer att även detta är liv:
Men, skall vi säga att liv måste uppfylla lite kriterier? Virus är ju inte liv t ex!
Det måste finnas en metabolism
Det måste finnas ett genom som bevarar information
Det måste kunna ske förökning
Mina proto-celler klarar allt förutom det första. Men egentligen kan man komma runt det genom att låta de där nukleotiderna i cellen bilda ett ribozym (efter selektion) som kan bryta ned fett till energirika föreningar (proto-ATP), och vips har vi liv!
Du måste tänka steget längre!
Once upon a time I was a man
Svar till DuckTales [Gå till post]:
Varifrån kommer de genetiska koderna?
ett gram DNA innehåller lika mycket information som ryms på tusen miljarder CD skivor
" Nobelpristagaren i Fysiologi/medicin pressmeddelande 7 okt 2002 "
Varifrån kommer de genetiska koderna?
ett gram DNA innehåller lika mycket information som ryms på tusen miljarder CD skivor
" Nobelpristagaren i Fysiologi/medicin pressmeddelande 7 okt 2002 "
Har jag fel , kan väl inte vara så illa? ٩(-̮̮̃•̃)۶
Forum » Samhälle & vetenskap » Livsåskådningar » Evolutionen kräver tro ?
Ansvariga ordningsvakter:
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!