Tja! Jag är en grabb på 16 år. Började alltså gymnasiet i höstas, på teknikprogrammet.
Jag är hyffsat smart (gick ur grundskolan med 280p), men märkte efter några veckor på teknikprogrammet att jag var för lat, jag orkade ALDRIG plugga. Så jag bytte, ungefär efter höstlovet, till El- och energiprogrammet. Jag råtrivdes till en början, asslappa lektioner, knappt nåra läxor, schyssta lärare, schyssta polare. Till slut blev jag själv slappare och gick till skolan var och varannan dag. Jag kände helt enkelt ingen mening med att gå till skolan då vi knappt gjorde någonting.
Nu har min mentor snackat med mig, att jag var tvungen att skärpa mig om jag ens skulle få vara kvar, han berättade att vissa lärare klagade på att jag inte kom till skolan och att jag låg jätte långt efter.
Och karaktärsämnena, de ska vi inte ens tala på, jag förstår ingenting, och det har gått mer än halva 1an. Och nu har jag insett att jag inte vill gå kvar... Men det är ju försent att byta till något annat, eller hur?
Jag trivs inte alls längre, med tanke på att min mentor i princip hatar mig... Så jag mår dåligt över att gå till skolan.
Så jag ska göra ett omval, MEN, frågan är om jag ska gå kvar på EE-programmet eller om jag borde hoppa av.
Haken med att hoppa av är att min pappa kommer antagligen bli ursinnig, och man får av allmänheten en "lathets-stämpel", typ släkt osv.
Vad får ni för intryck av såna som hoppas av gymnasiet?
Hur tycker ni jag borde göra?
Jag kanske var lite otydlig, men jag är så sjukt tankespridd så är det något som saknas, så fråga!
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
