Jag har liksom en orolig, stressande känsla i magen hela tiden, dygnet runt. Dock inte den första timman på morgonen, då jag är tom i magen och äter frukost. Men sen...
Jag vet faktiskt inte vad det kan bero på, jag har inte haft så här förut. Men på sistone har jag börjat träna mer och min pojkvän och syster har påpekat att min kropp har förändrats. Och det gör att jag vill prestera ännu bättre, bli ännu smalare och starkare.
Jag har blivit väldigt mån om vad jag äter, men det är inte så att jag försöker svälta mig själv, jag vet ju att jag behöver energi till träningen (tränar 5 gånger i veckan). Och igår, på alla hjärtans dag, åt jag godis och choklad utan dåligt samvete...
Men jag jämför mig själv hela tiden, med modeller som jag vill se ut som och med kompisar... men det är något jag brukade göra förut också. Nu när jag närmar mig mitt mål är det dock något som cirklar runt i huvudet mer och mer.
Det börjar verkligen bli jobbigt, jag försöker ta lugnande andetag men det försvinner inte mer än 2 sekunder. Och jag blir bara ännu mer stressad eftersom jag har hört att man bildar fett lättare och får uppblåst mage när man stressar! Borde jag börja med actimel, activia eller kanske träffa någon?
Förlåt för så lång text, men jag fick panik och bara skrev ner allt jag kände! Tacksam för svar, vad det kan bero på och vad jag kan göra!
Jag vill verkligen, verkligen inte hamna hos hjälp igen. Jag äter mycket, jag äter så mycket som alla andra! Jag vill inte gå till skolsyster och kurator och ätstörningskliniker igen, jag vill inte att de ska be mig sluta träna eller något sånt... Jag orkar inte med det. Men jag vet inte vad jag ska göra...