Eller lagt bort den där boken som fortfarande är torr som en förtorkad disktrasa trots att du kommit till 10:e sidan?
(Du behöver inte svara på det där, tanken var bara att du skulle tänka ”Ja, ja det har jag ju!” )
Med detta vill jag poängtera hur betydande inledningar är. De liksom lägger grunden för allt vad som komma skall. De väcker intresse och lägger nivå, samtidigt som de äger själva kontrollen att sätta humöret på mottagaren.
Men trots att de är så viktiga, så glömmer vi lätt bort på vilken daglig basis inledningar är integrerade i våra liv. Nu är internet här och har tagit inledningar till en helt ny nivå, inte minst på individuellt plan.
Tänk vilken möjlighet det är för ens framtid och att kunna ta kontakten med varenda människa online! Hur som helst är det en himla fördel att kunna det där med att hälsa, och vara bra på det.
Detta mina vänner är tråden om ”Hej!”
Har ni några bra inledande fraser ni brukar lägga fram när ni hälsar?
Kör ni på ett klassiskt ”Hej” Ropar ni ut namnet, ”MURRIG!”, är det alltid olika, eller har ni något speciellt signum, som att alltid hälsa med ”Godmorgon!”? Tänker ni igenom det eller är ni spontana? Har ni kanske något drömsätt att hälsa på, som ni en dag ska genomföra?
Tänkte att vi kan lära oss av varandras misstag också, så vilket är det värsta sättet man kan inleda en konversation på tycker ni?
Skåning som jag är blir det ofta "Haj!" (Det är så vi säger här.) Det lämnat dörren öppen för att ha en tävling i att rabbla upp havsdjur, men kan å andra sidan uppfattas som väldigt obehagligt skånskt...
[i]"Jag tänker olla dig i pannan."[/i] är ett dåligt sätt att hälsa på, ja jag blir rädd av det i alla fall. (Att det dessutom är ännu sämre inledning mitt i natten IRL, ja det är en annan historia.)
What doesn't kill you fucks you up mentally.
