Det är tråkigt att se att alla dömer de som inte går till skolan utifrån sina egna förutsättningar, genom att säga att den som inte går till skolan skall straffas.
Det finns många anledningar till att man mår dåligt utav att vara i skolan, eller på grund av andra orsaker, som gör att man inte har energi och/eller motivation till övers för skolan.
För vissa är inte skolan något som stärker en människa, heller inte ett sätt att lära överhuvudtaget för den personen.
En sådan person är jag, jag har inte lärt mig ett smack utav skolan, jag har heller inte varit där under större delen av min "skolgång".
Ändå har jag lärt mig väldigt mycket, utav de ämnen som finns, och kan i många fall mer än mina vänner som faktiskt har skött skolan.
Det finns olika anledningar tillsammans som har gjort att inte jag har varit i skolan, jag har blivit omplacerad av sociala myndigheter flera gånger, jag har förlorat båda mina föräldrar vid olika tillfällen, fast ändå rätt nära, tidsmässigt, och jag har aldrig förstått, och ingen har kunnat förklara, varför jag måste lära mig på det sätt som någon annan har bestämt.
Och om man inte lär sig på det sätt som de tycker så är det helt plötsligt fel på eleven, och så fokuserar man på det.
Ingen har någonsin tänkt på att det finns människor som lär sig bäst på andra sätt, t.ex genom praktiskt arbete eller helt enkelt självinlärning.
Anledningen till att jag blev placerad i fosterhem utav socialen var att min mamma blev sjuk i Alzheimers och min pappa inte var kapabel att ta hand om oss (mig och mina syskon),
så jag blev inte placerad för att jag var ett typiskt problembarn, för det var jag inte.Jag har lärt mig det jag har behövt kunna och lite till när jag behövde kunna det, genom självinlärning, observationer och praktiserande.
Det är det bästa sättet för mig att lära, inte att sitta och nöta böcker och göra prov, det fungerar inte för mig, jag lär mig inget utav det,
även om jag klarar av det. Jag glömmer det så fort jag har gjort provet, vilket för mig känns som slöseri med väldigt mycket tid och energi, vilket gör mig fruktansvärt omotiverad.
Vilket i sin tur ledde till att jag skippade lektioner, eller helt enkelt struntade i att gå till skolan. Sedan fick man skäll av lärare, rektorer och när man försökte förklara är det ingen som förstår.
Då mådde jag dåligt för att jag inte orkade gå igenom någonting som för mig var som att plocka gruskorn för hand i ett grustag som fylls på utav lastbilar varje timme.
Nej, så därför gick jag inte dit något mer. Jag försökte om och om igen. Eftersom jag är intresserad av språk, fokuserade jag på Engelskan i två veckor, gjorde klart det jag skulle och fick VG. Hade jag bara läst igenom två böcker och skrivit två bokrecensioner, hade jag fått MVG i det ämnet.
Men jag tänkte, vad gör det för nytta när jag ändå inte kommer vilja söka vidare.
Så sluta generalisera och döm andra efter dina egna förutsättningar. Det är inte alla som klarar av skolan, och det behöver inte betyda att de kan mindre än dig, eller att de skiter i skolan för att ha "lov", även om det kan verka så.
Om man mår dåligt av att vara i skolan, och inte går dit, då är det självklart att man gör någonting man mår bra av när man inte är där.
Ska man inte gå dit, och sitta hemma och må dåligt? Visst, det kanske man gör ibland, men man söker efter något man mår bättre av istället.
De som väljer att inte gå till skolan kommer knappast att välja att gå dit under sommarlovet.
Jag vet att mitt inlägg blev långt, men har du inte läst exakt hela inlägget, så bry dig inte om att svara, då du då riskerar att framstå som icke läskunnig.
Ingen status
