http://www.svtplay.se/video/546134/1-11-22-00/?tab=undefined&sida=1
Det är viktigt att klargöra att någon formell diagnos för datorspelsberoende inte existerar, vare sig i sverige eller utomlands. Därtill så är det viktigt att redogöra för vad som menas med datorspelsmissbruk: vanligtvis syftar man på spelande medför negativa konsekvenser för hälsan och/eller ens sociala liv. Det är däremot möjligt att någon spenderar väldigt mycket tid med datorspel utan att det går ut över skola, arbete eller hälsa, och frågan är då om denna typ av spelbruk ska ses som något negativt.
En metastudie (dvs en studie som sammanställer data av tidigare utförda studier) utfört av Christopher J. Ferguson et. al. visade att 3% av datorspelare kan anses lida av ett spelbruk om definitionen utgår från negativa konsekvenser, medan upp till 9% klassas som spelmissbrukare om man utgår från hur stor del datorspel utgör någons liv. Studien poängterar vidare svårigheten med att fastställa orsaken till spelmissbruk; Det är nämligen svårt att se om det är spelen som är beroendeframkallande, eller om personerna som utvecklar självdestruktiva spelvanor gör det pga andra orsaker som inte har med spelen att göra (exempelvis redan existerande psykiska eller sociala problem).
http://tinyurl.com/czncgyr
Med detta i åtanke så framgår debatten, i min mening, som ytterst tveksam. Att måla upp en bild av ett folkhälsoproblem där datorspelare vittrar bort framför sina skärmar och stänger ut sig från omvärlden är grovt missvisande. Inte minst så finns det inget stöd för detta i den forskning som gjorts.
Jag tror snarare att den största roten till problemet är en generationsklyfta, där framförallt föräldrar helt enkelt inte är insatta i spelvärden och därmed inte har en aning om vad deras barn gör framför datorerna. Denna kunskapsbrist gör inte minst att föräldrarna identifierar problem som inte existerar. Exempelvis så uppfattar säkerligen många det som en aktivitet som hämnar sociala kontakter, men att spela datorspel är ett sätt för många att umgås och knyta sociala kontakter. Men så länge inte föräldrarna själva sätter sig in i världen så ser de bara hur deras barn sitter timmar framför en datorskärm.
Och jämfört med andra aktiviteter som barn ägnar sig åt så är denna avsaknad av insyn och intresse för vad barnen gör minst sagt förbluffande. Parallellen mellan fotboll och datorspel tas upp på ett bra sätt i en debattartikel i DN från en doktorand i internetberoende:
"Orvar Säfström höll en fantastisk presentation där han talade om hur föräldrar är villiga att hämta och lämna vid fotbollsträningar flera dagar i veckan, hur de kan stå och heja på laget vid sidlinjen i flera timmar och baka bullar för att stödja föreningen.
Men, undrade han: Hur många föräldrar drar fram en stol och sätter sig och hejar på barnet när hon spelar datorspel? Inte många."
http://www.dn.se/debatt/varfor-ar-fotboll-sa-mycket-viktigare-an-datorspelande
Men vad tycker ni: är datorspelande ett folkhälsoproblem? Och vad är i så fall orsaken och hur löser vi den?