Hej!
Nu var det nästan ett halvår sedan det här hände. Vi hade just börjat skolan och det var mycket fester och så, mest för att vi skulle lära känna varandra i klassen. Jag hade varit singel i över ett år... trist! Men jag föreställde mig att jag ville vänta på "den rätte".
Vid de här tillfällena var det ofta så att jag och "X" tillhörde den gruppen som samlades (medans de övriga i gruppen droppade av och gick hem) och fortsatte festandet ända i på morgonen.
En av de här gångerna var vi på en krog. De flesta av våra kompisar var inte särskilt sugna på fest, men jag, "X" och en gemensam killkompis ville gärna dra igång något. Efter att krogen stängde gick vi på nattklubb - och redan där borde jag anat att de skulle sluta illa. "X" var verkligen efter mig, han tog på mig hela tiden. Jag sa bestämt ifrån om att han måste sluta eftersom att jag visste att han hade flickvän. Jag sa till honom att de hade varit annorlunda om han var singel. Han sa att de hade ett öppet förhållande och att hans flickvän (som inte var hemma över helgen) säkert gjorde lika dant i samma stund som han var här. Jag tyckte ändå inte det var en bra idé...
... och i vilket fall så fortsatte vi festa. Jag drack nog ganska mycket... Nattklubben stängde. Vi var fulla, men fortfarande sugna på att ha festa. "X" föreslog att vi skulle dra hem till honom och fortsätta - han sa att han kunde göra nån mat till oss där (jag kommer inte ihåg vad de var längre, kanske nån sallad?... knäppt!) och att han hade sprit. Alla tre tog en taxi hem till honom.
Vi hade jättetrevligt. Men de hela blev mer och mer spårat. Jag minns inte allt från kvällen... vet att jag kröp runt på golvet ett tag och var grymt överberusad. Nån gång måste vår gemensamma kompis gått iväg ett slag, för i nästa stund var jag i köket ihop med "X", upptryckt mot ett skåp och i full fart att hångla med honom.
Vår kompis kom tillbaka, och han tyckte de hela var sjukt pinsam och bestämde sig för att gå hem. "X" bad mig att stanna - vi kunde ju fortsätta ha fest. Det här ångrar jag så sjukt mycket!
Han sa att om jag var trött kunde vi ju vila oss ett tag - och det slutade ju med att vi hade sex...
AHHHHH!
Dagen därpå frågade jag honom om ifall han verkligen hade ett öppet förhållande. Och han sa då att det inte var så enkelt. Att de typ hade ett öppet förhållande...
Jag tycket de var sjukt jobbigt! Och jag visste att ifall de här läckte ut skulle de bli jättejobbigt i skolan. Inte för honom kanske - han hade redan ett rykte om att vara otrogen mot alla flickvänner han haft tydligen... men för mig. För även om jag inte kände hans flickvän så bra så var det ett enormt svek. Hon gick i samma skola som oss.
Vi bestämde först att vi inte skulle berätta något - men jag ångrade mig sen och bad honom berätta för sin flickvän - jag tyckte de var mest rätt att hon hörde det av honom liksom.
Vår gemensamma kompis hade berättat för andra gemensamma kompisar att han sett oss strula i "X" kök - och det var massor med frågor. Jag ljög och sa att de stannade vid hångel - jag skämdes!
Men jag hade sååå dåligt samvete att jag på en fest i förrgår ville be den här tjejen om förlåtelse. Vi har konstigt nog blivit bättre vänner... Jag trodde ju att hon visste om det här också - för "X" hade sagt till mig att han berättat för henne.
Så jag bad om förlåtelse, och sa att jag tycket hon var sjukt stark som kunde ta de så bra. Jag förstod inte att hon inte varit argare än vad hon var. För de skulle jag varit.
Då visade det sig att "X" inte alls hade berättat sanningen för henne. Han hade sagt att han i stort sett blivit tvingad att vara kysst av mig, och att jag strulat med vår gemensamma vän!! ????? Vilket jag aldrig skulle göra!
Hon blev jättearg förstås. Både på mig och på honom. Men hon ville veta sanningen från oss båda så vi gick hem dit där de bor och hon ringde efter "X" som kom hem.
Han påstod att vi aldrig haft sex! Jag var så förvånad att jag höll på att smälla av! Så fruktansvärt falskt!
Sen rörde allt ihop sig något så fruktansvärt. Det blev ord mot ord. Och sen blev diskussionen helt knäpp... tydligen hade de gjort slut på morgonen samma dag (något de verkar göra hela tiden lite av och an), och så undrade flickvännen om jag kanske var intresserad av "X" och att de var därför jag berättade det här. Sjukt snurrigt!
Asså... i nyktert tillstånd är han absolut det minst attraktiva för mig! Det är möjligt att han ser bra ut, men han är ju sjukt äcklig och falsk!
Och nu vet jag inte vad den här tjejen ska tro. Det känns knäppt att hon ska tro att jag strular runt hur som helst eller att jag skulle vara kär i hennes pojkvän! Det är ju fel! Hennes kille är ett svin! Och det här är ändå gången för mig som jag gör något så dumt!
Det känns verkligen som att jag var en stor förlorare i det här. Jag gjorde något jag aldrig trodde jag skulle göra - något jag tycker är sjukt fult och acceptabelt att göra. Jag har alltid tyckt att hur full man än är måste man kunna stå för vad man gör. Jag önskar jag slapp stå för det här! Dessutom blev ju både hon och han arga för att jag berättade som det var.
Men "X" blir ingen egentligen förlorare - han har ju gjort de han vill. Och han tycker inte att de är konstigt att va otrogen och jag vet att han kommer göra de igen. Helt säkert vet jag att han redan gjort de igen för någon vecka sedan med en annan tjej ifrån skolan.
Flickvännen tyckte kanske de var trist att höra hur han bettet sig, och hur jag bettet mig. Men hon blir egentligen bara medveten om vad det är för en kille hon har att göra med. Om hon nu inte redan visste. Och sen tror jag att hon tvingas avsluta bekantskapen med mig, vilken jag tror annars hade blivit kul för oss båda. Jag hade i varje fall inte velat vara vän med någon som varit med min pojkvän medans jag var tillsammans med honom.
Är de någon som har något råd om vad man kan göra för att må bättre? Jag känner på nått vis att jag vill hämnas på den här killen... Det är säkert inte det rätta...
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
