Svar till godis-apa [
Gå till post]:
Skapelsedag 1
Hur lång är en "dag" i Första Moseboken?
Många anser att ordet "dag" som används i Första Mosebokens första kapitel innebär en tidsperiod på 24 timmar. I Första Moseboken 1: 5 sägs emellertid Gud själv uppdela dagen i kortare perioder och bara kalla den ljusa delen "dag". I Första Moseboken 2: 4 kallas alla skapelseperioderna tillsammans en "dag": "Detta är himlarnas och jordens historia vid den tid då de skapades, på den dag [alla sex skapelseperioderna] då Jehova Gud gjorde jord och himmel." - NW.
Det hebreiska ordet johm, som har översatts med "dag", kan beteckna tidsperioder av olika längd. Bland de möjliga betydelserna räknas följande upp i William Wilsons Old Testament Word Studies: "En dag; det används ofta om tid i allmänhet, eller om en lång tid; en hel tidsperiod som tas upp till behandling. ... Dag används också om en speciell period eller tid, då någon ovanlig händelse inträffar."' Denna sista mening tycks passa in på skapelsedagarna, för de var verkligen perioder då exceptionella händelser beskrevs inträffa. Det ger också rum för tidsperioder som är mycket längre än 24 timmar.
1 Första Mosebokens första kapitel används uttrycken "kväll" och "morgon" i samband med skapelseperioderna.
Antyder inte det att de var 24 timmar långa?
Inte nödvändigtvis.
På vissa platser, i synnerhet i engelsktalande länder, talar man ofta om en människas livstid som hennes "dag". Man talar om "min fars dag" eller "under Shakespeares dag".
Man kan dela upp denna "dag" omfattande en livstid genom att säga "i hans livs gryning" eller "i hans livs afton [eller skymning]". Orden "kväll" och "morgon" i Första Mosebokens första kapitel begränsar således inte innebörden till 24 bokstavliga timmar.
Ordet "dag" kan, som det används i bibeln, inbegripa sommar och vinter, årstidernas växlingar. (Sakarja 14: 8, NW) "Skördedagen" omfattar många dagar. (Jämför Ordspråksboken 25: 13 och 1 Moseboken 30: 14; MW.)
Tusen år liknas vid en dag. (Psalm 90: 4; 2 Petrus 3: 8, 10) "Domens dag" omfattar många år. (Matteus 10: 15; 11: 22-24) Det förefaller rimligt att "dagarna" i Första Moseboken också kan ha omfattat långa tidsperioder - årtusenden.
Första "dagen"
"'Må det bli ljus.' Då blev det ljus.
Och Gud började kalla ljuset dag, mörkret däremot kallade han natt. Och det blev kväll, och det blev morgon, en första dag." - 1 Moseboken 1: 3, 5, NW.
I Naturligtvis fanns solen och månen till i yttre rymden långt före denna första "dag", men deras ljus nådde inte jordens yta så att en observatör här på jorden skulle kunna se det.
Nu kom ljuset av allt att döma att bli synligt på jorden denna första "dag", och den roterande jorden började få alternerande dagar och nätter.
Uppenbarligen kom ljuset genom en gradvist skeende process som sträckte sig över en lång tidsperiod, inte omedelbart som när man tänder en glödlampa. Översättaren J. W. Watts' återgivning av detta ställe återspeglar den tanken: "Och gradvis kom ljus att existera." (A Distinctive Translation of Genesis) Detta ljus kom från solen, men solen själv kunde inte ses genom molntäcket. Därför var det ljus som nådde jorden "indirekt ljus", vilket framkommer i en kommentar om vers 3 i Rotherhams Emphasised Bible.
-----------------------------------------------------
Skapelsedag 2
"'Må det bli en utsträckning mitt i vattnen, och må vattnen skiljas från vattnen.' Så grep Gud sig an med att göra utsträckningen och att skilja vattnen som skulle vara nedanför utsträckningen från vattnen som skulle vara ovanför utsträckningen.
Och det blev så. Och Gud började kalla utsträckningen himmel." - 1 Moseboken 1: 6-8, NW.
I somliga översättningar används ordet "fäste" i stället för "utsträckning".
Därav kommer det argumentet att skildringen i Första Moseboken har tagit efter skapelsemyter som framställer detta "fäste" som er metallkupol.
Men även i Konung Jakobs bibel, vilken använder ordet "fäste", står det i marginalen: "ut sträckning."
Det beror på att det hebreiska ordet ra.gi'a', som har översatts med "utsträckning", kommer från ett ord som betyder att sträcka ut, sprida ut eller utvidga.
1 Första Mosebokens skildring sägs det att Gud gjorde det, men det sägs inte hur.
Hur det beskrivne åtskiljandet än gick till, skulle det ha sett ut som on vattnet "ovanför" hade hämtats upp från jorden.
Och fåglar skulle senare kunna sägas flyga i "himlarna utsträckning", som det sägs i 1 Moseboken 1:2C - NW.
--------------------------------------------
Skapelsedag 3
"Må vattnen under himlarna samlas till en plats, och må torra landet bli synligt.' Och det blev så. Och Gud började kalla det torra landet jord, vattensamlingen däremot kallade han hav." (1 Moseboken 1: 9, 10, NW) Som vanligt beskrivs det inte hur detta gick till.
Utan tvivel skulle oerhörda rörelser i jordskorpan ha behövt äga rum för att landområdena skulle kunna bildas. Geologer kan förklara att sådana stora förskjutningar hör till katastrofteorin.
Men Första Moseboken visar att en Skapare styrde och kontrollerade dem.
I den bibliska skildring där Gud sägs fråga ut Job om hans kunskap om jorden beskrivs en mångfald detaljer som har med jordens historia att göra: dess mått, dess molnmassor och dess hav och hur deras vågor begränsades av torra land - många allmänna detaljer om skapelsen som spänner över långa tidsperioder.
Bland annat säger bibeln att Gud liknar jorden vid en byggnad och frågar Job: "Var fick hennes pelare sina fästen, och vem var det som lade hennes hörnsten?" - Job 38: 6.
Intressant nog kan delar av jordskorpan liknas vid "pelare", eftersom den är mycket tjockare under kontinenterna och i ännu högre grad under bergskedjor, där den sträcker sig långt ner i manteln därunder, precis som trädrötter i jorden. "Tanken att berg och kontinenter har rötter har omprövats gång på gång och befunnits vara giltig", sägs det i Putnam's Geology.2 Jordskorpan under haven är bara omkring 8 kilometer tjock, men rötterna under kontinenterna sträcker sig omkring 30 kilometer ner och bergens rötter ungefär dubbelt så långt.
Och jordens alla olika skikt pressar inåt mot jordens kärna från alla håll, vilket gör den till en stor stödjande "hörnsten".
Hur Skaparen än gick till väga för att åstadkomma att torra land höjde sig är det viktigaste ändå det att både bibeln och vetenskapen anger landhöjningen som ett skede i jordens tillblivelse.
Landväxter på tredje "dagen"
Bibelns skildring tillägger: "'Må jorden få gräs att spira upp, fröbärande växtlighet, fruktträd som enligt sina arter ger frukt, vars frö är i den, på jorden.' Och det blev så." - 1 Moseboken 1: 11, NW.
Vid slutet av denna tredje skapelseperiod hade således tre stora kategorier landväxter skapats. Det indirekta ljuset hade då blivit ganska starkt, tillräckligt för fotosyntesen som är så viktig för de gröna växterna. Inom parentes kan sägas att skildringen här inte nämner varje slag av växter som framträdde på scenen.
Mikroskopiska organismer, vattenväxter och andra nämns inte uttryckligen, men troligen skapades även de denna "dag".