Jag är 19 år och bor hos min mamma. Min pappa bor i samma stad, vi syns ibland. Vi bor i en mindre stad. Vår bostad befinner sig i ett medelklassområde (lägenhet).
Mitt största problem är relationen till min mor, då jag ser henne så gott som varje dag. Jag trivs inte med henne. Jag känner att hon är en tråkig människa som jag inte skulle bo med ifall det inte vore för att jag fortfarande studerar.
Ibland kan vi umgås men i vardagen känner jag förakt mot henne, jag har svårt att svara seriöst på hennes frågor då jag ofta ser dem som oväsentliga.
Jag tror problemet ligger hos mej och inte hos henne, men känner även att om jag skulle bjuda till och starta diskussion om ämnet så skulle det inte leda någonstans.
I allmänhet undrar jag om någon har känt likadant och har något tips på hur man ska "laga" relationen...?
Inom högst två år kommer jag enligt planen ha flyttat hemifrån, det känns ändå som att det är bättre att flytta som vänner än som ovänner...
Mvh,
Para
"Fruktan är resultatets moder" - Viktor Frankl