Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Moralen bakom skatter

Skapad av Salvator, 2013-09-01 23:07 i Politik

2 448
3 inlägg
4 poäng
Salvator
Visningsbild
Hjälte 6 051 inlägg
3
Funderade på att skriva inlägget i Skatt=stöld tråden men tror att diskussionen blir bättre om jag gör det till en egen tråd. Jag tänkte att vi kunde titta närmare på några teorier som motiverar skatt. Jag kan även påpeka att jag personligen inte kommer att debattera de olika synsätten utan är mest intresserad av hur ni diskuterar och därmed kommer jag slänga in lite frågeställningar för debattens skull. :)

Första frågan blir: Är det viktigt att känna till de filosofiska argumenten för och emot beskattning? Motivera ditt svar.

Det vanligaste argumentet kommer ifrån den gode demokraten, skatt är rätt för att vi röstar om det. Detta är dock ett argumentationsfel, om något är moraliskt rätt kan inte bestämmas genom en demokratisk omröstning. Det skulle i så fall kunna innebära att dödsstraff blir moraliskt rätt bara för att folket röstar för det eller att internet surfande blir moraliskt fel för att folket röstar mot det. Man ser ganska snabbt att ett majoritetsbeslut inte har någonting med att göra om något är moraliskt rätt eller ej. Det är ett argumentum ad populum, det vill säga ett argumentationsfel.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Argumentum_ad_populum

Det kan dock så klart finnas fördelar att låta folk rösta om skatterna men det säger inget om det är moraliskt rätt eller fel. Så vilka moralteorier finns det som stödjer skatt?

Vi kan börja med Intresseprincipen. Det är en modell av Knut Wicksell och det är väl främst liberaler som är anhängare av den, jag har iaf inte sett några socialister försvara den här modellen. :P
Det modellen säger är att skatten endast ska gå till det om kan klassas som kollektiva tjänster.
Vad är då kollektiva tjänster? En kollektiv tjänst är en sådan som tjänst som en individ inte kan finansiera själv men som i princip alla medborgare har intresse av att de produceras. Försvar, polis, rättsväsendet och den centrala statsförvaltningen är exempel på kollektiva tjänster. Det som kännetecknar en kollektivtjänst är att en persons konsumtion av tjänsten inte minskar andra personers konsumtion av tjänsten.

Diskussionsfrågor: Är utbildningsväsendet en kollektivtjänst? Är sjukvården det? Motivera era svar.

För vidare läsning om Knut Wicksell: http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00017/R_ttvis_beskattning__17474a.pdf

Nästa teori om rätten till beskattning baseras på Utilitarismen. Henry Sidgwick och Ysidro Edgeworth argumenterar för det i sitt verk The Pure Theory of Taxation. Det har legat till grund för att motivera progressiva skatter. Se länk för vidare läsning:

https://instruct1.cit.cornell.edu/Courses/econ335/out 07/edgeworth 1897.pdf

Utilitarismen som sådan säger att det mänskliga handlande ska följa principen "största möjliga lycka åt största möjliga antal". Detta synsätt motiverar att att staten bör ta pengar ifrån folk som har minst nytta av pengarna och ge till dem som kan utvinna mest nytta ur pengarna vilket i regel leder till att staten tar från de med mycket pengar och ger till de med lite pengar. Principen leder således till att en relativt jämn inkomstfördelning förordas.

Det finns vissa invändningar mot utilitarismen, kan du komma på någon vanlig invändning mot att ha utilitarismen som grund för beskattning?

Harvardfilosofen John Rawls har i sitt verk A Theory of Justice [/i]utformat ett helt annat filosofiskt argument för beskattning. Rawlsismen går enkelt sagt ut på att de sämst ställda måste gynnas maximalt av alla tillåtna inkomstdifferenser. Att folk blir rika är således helt okej så länge som det även gynnar de som har det sämst. Ett exempel på det kan vara att rika kan anställa fattiga och således minskar arbetslösheten.
Rawls filosofiska argument grundar sig på ett tankeexperiment som kallas för okunnighetens slöja. Jag börjar bli trött så saxar direkt ifrån wikipedia nu:

[i]"Tankeexperiment utgår från en så kallad ursprungsposition där individerna har att välja vilken typ av samhälle de vill förbinda sig att leva i. Okunnighetens slöja innebär att deltagarna i tankexperimentet inte känner till vilken position han eller hon kommer att uppnå i det kommande samhällslivet och inte heller har de någon kunskap om vilka andra förutsättningar de kommer att få, såsom kön, utbildning, etnicitet och bakgrund.
Givet dessa premisser finner Rawls att samtliga personer i ursprungspositionen måste välja att acceptera följande grundläggande rättviseprinciper:
Alla ska ha samma rätt till det mest omfattande system av grundläggande friheter som är förenligt med att andra har ett liknande system av för alla lika stora friheter.
Sociala och ekonomiska ojämlikheter ska ordnas så att de både (a) rimligtvis kan väntas vara till allas fördel, och (b) är knutna till befattningar och ämbeten som står öppna för alla."


http://sv.wikipedia.org/wiki/Okunnighetens_slöja

Frågor: Utifrån Rawls tankar vad för samhälle får vi då? Vilka skatter kan motiveras utifrån Rawls? Har vi några skatter idag som inte kan motiveras med Rawls?

Bara för att inte ska göra några socialister och kommunister sura så tar jag med Karl Marx. :P
Enligt Marx har kapitalägarna ett lönesättningsmonopol som leder till att arbetarna inte får betalt för hela arbetet de gör, kort och gott så blir arbetarna utsugna. Se teorin om mervärde för vidare läsning:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Mervärde

Skatter och förmåner för arbetarna är således ett sätt att i efterhand rätt till kapitalismens fel och ge arbetarna det som de har rätt till. Fördelen med det är också att det inte krävs någon blodig revolution.

Marx står och faller mer eller mindre om man anser att arbetarna är utsugna eller ej. Vad anser du? Är arbetarna utsugna och är i så fall beskattning rätt sätt att fixa till problemen?

Sist men inte minst vill jag avsluta lite snabbt med att ni funderar lite kring den vanliga invändningen "men tänk på att du utnyttjar välfärdssystemet! Tror du att du hade haft råd med skola om du inte betalar skatt?" Finns många varianter av den sortens argument. Antingen bygger det på att man hänvisar till känslor hos andra eller till sig själv. Frågan blir då, är det ett moralfilosofiskt korrekt argument för skatt? Vilken teori faller det under i så fall?

Jag ursäktar mig i förväg för alla stavfel, felaktiga kursiver mm. Kanske fyller på tråden senare men nu har ni lite att fundera kring iaf när ni ser på skatterna. Sista frågan blir: av de teorier som här har presenterats lite kort tycker du är bäst?

Godnatt och sov så gott! :)

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

STIG
Visningsbild
P 33 Kista Hjälte 2 977 inlägg
1
Har du tagit frågeställningen direkt från en tentamen i nationalekonomi?^^

Vikt av kunskap filosofiska argument:
Jag skulle säga att det är viktigt. Så pass viktigt att jag tycker att detta (i enkel form) bör vara en del av obligatorisk samhällskunskap för gymnasie- /grundskoleelver.
Många i vårt samhälle tycker en jävla massa utan att ha några särskilda kunskaper i generell samhällskunskap. Trots att jag är övertygad socialist kommer jag generellt bättre överens med borgare som tänkt till än socialister som tycker som de gör utan motivation eller djupare förståelse, för det går inte att ha ideologiska diskussioner med någon som inte ifrågasätter varför man själv och andra tycker som de gör.
Så för samhällets ideologiska utveckling tycker jag att det är väldigt viktigt att ge folk en puff på traven och sätta igång samhällsreflektioner genom att lära dem teorier som dessa.

Är utbildningsväsendet en kollektivtjänst? Är sjukvården det?
Ja. För att hänvisa till min syn på världen, som du nu upplyste mig om är en vedertagen teori, okunnighetens slöja, så får människors möjlighet till sjukvård, skola och övrig social trygghet inte bestämmas av var och av vem man råkade födas. Att vissa människor tycker sig ha rätt till materiellt överflöd när andra svälter för att de "är värda det" med motivationen att deras fäder arbetade hårt med att exploatera fjärran länder, medan sjuksköterskor som efter år av högskolestudier arbetar långa och många timmar med arbete som sliter sönder deras kroppar inte är värd en lön som ens kan godkänna ett hyreskontrakt på en vanlig 2:a i stockholm.
Eftersom jag tror att klasser existerar, och på teorier om socialt och kulturellt kapital så tror jag att ett samhälle där skola/vård inte ses som en kollektivtjänst låser sig fast i rådande klassuppdelning, hindrar människor från att välja sin egen väg i livet och omöjliggör klass...resor((?) heter det så eller är det när man åker på utflykt med skolan?)

skippar skolfrågorna för jag orkar inte atm.


Är arbetarna utsugna och är i så fall beskattning rätt sätt att fixa till problemen?

Ja arbetarna är utsugna. skatt löser problemet delvis men huvudlösningen ligger i att ge arbetarna en större del den kaka de själva har bakat.
För att hålla mig kort pga tidsbrist: kapitalisten ska självklart få någonting ut av sitt risktagande, men det måste stå i proportion till arbetarnas löner, jag tänker typ, en rimlig multiplikator på insatsen, säg 2-5. Sedan är en nytillsatt VDs arbete sällan 300 gånger mer produktivt för företaget än en golvarbetares. Hela den kapitalistiska modellen om att arbeta sig till toppen fallerar ju om arbetare är låsta som arbetare och chefer köps in som chefer.
Jag har inget emot att folk blir rika och tjänar mer än andra, det jag blir lack på är att vissa har väldigt mycket mer än vad de rimligtvis kan "förtjäna", att det anses accepterat att utnyttja de som faktiskt för företaget framåt och att rikemansbarn tycker att de har gjort sig förtjänta av enorma förmögenheter enbart för att ha trillat ur rätt livmoder.

peace

Jag tycker inte att du är tillräckligt seriös! Man ska vara seriös!

Salvator
Visningsbild
Hjälte 6 051 inlägg
Trådskapare
0

Svar till STIG [Gå till post]:

"Har du tagit frågeställningen direkt från en tentamen i nationalekonomi?^^"

Hehe, har faktiskt aldrig haft en tenta i nationalekonomi. Att jag kan sånt här är snarare en konsekvens av att jag inte har någon tv och därför läser väldigt mycket på min fritid. Några av frågorna är såna som jag tycker att man bör tänka på innan man börjar diskutera skatter och min tanke bakom det hela är att få folk att försöka tänka till lite och kanske lära sig något innan man hoppar in i diskussioner om skatter. :)

Okunnighetens slöja tillåter dock i regel folk att ha rätt till överflöd i materiella tillgångar så länge som de som har de sämst ställt har vissa friheter och en viss materiell standard. Rawls, till skillnad från Marx, argumenterar ju inte för att arbetarna skulle vara utsugna och är inte heller socialist. Rawls är snarare främsta förespråkaren för socialliberalism. Det kanske finns vissa likheter i praktiken men Marx och Rawls argument för beskattning skiljer sig väldigt mycket åt. :)

Kul iaf att du tog dig tid att svara, hoppas några fler gör det. Räcker med att svara på det man vill/orkar så tråden får leva lite till iaf. :)


Forum » Samhälle & vetenskap » Politik » Moralen bakom skatter

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons