Sverige är inte ett jämställt land
Något jag behöerv ändra eller tänka på isåfall kommentera, mycket tacksam för allt!
Johan, Erik, Peter, Karl och Anders är svenska vardagliga killnamn. Dessa betraktas som särkilt vanliga i företagsstyrelser. När vi kommer till kvinnor hittar vi inte dem förrän på 30: onde plats. Jämställdhet har sedan långt tid tillbaka varit ett stående problem i vårt samhälle. Redan från första början, när vi var små formades vi till flicka eller pojke. Killar har exempelvis fått som uppfostran att ta för sig och vara mer självständig. Medan tjejer har fått lära sig att ta hand och bry sig om andra. Alla har vi upplevt orättvisan mellan flickor och pojkar. Jag tycker att Sverige inte är ett jämställt land.
Visste du att tjejer har bättre betyg än killar på Stenbockskolan med 9 %. En andledning till detta är att tjejer kommer tidigare in i puberteten och utvecklas snabbare än killar. Detta betyder att vi tjejer är mognare, mer ansvarsfulla och studerar mer än killar. Hur känns det? Att tjejer är bättre än killar? Statistiken visar att tjejer har bättre möjligheter genom deras betyg att kunna utvecklas och få högre inkomst jobb på arbetsmarknaden. Men varför tjänar då en kvinnlig rektor på en högstadieskola mindre än en manlig? Enligt statistiken belönas en manlig rektor med 40 000 kr i månaden och en kvinnlig med 38 000 kr. Vad är det som gör att kvinnan inte är värd dem där 2000 kronorna som männen får? Vi alla är människor, det spelar ingen roll om någon religion, sexuell läggning eller vilket parti du röstat på. Det enda som skiljer oss åt är utseendet. Jag är jag och du är du anser jag.
Å andra sidan kan vissa hävda att redan som ungdom fick tjejer mer uppmärksamhet i skolan för att de visar mer intresse för att studera än vad killar gör. Vilket leder till att tjejer får bättre betyg. Ute i yrkeslivet kan man tydligt se att det sker förändringar. Löneskillnaderna. De kan påstå att männen jobbar flera arbetstimmar än vad kvinnor gör. Därmed säga att de tillför mer till samhället och är värda en högre lön.
Om man ser löneskillnaderna ur ett pliktetisk feministiskt perspektiv kan hen anse att om den har som en viktig plikt att följa, att leva jämställt då ska de vara till hens rättighet att få lika mycket i lön oavsett kön om de utför samma arbetsuppgifter. Jag står fortfarande kvar vid min åsikt, att jag inte ser logiken i det hela, att varför ett kön ska påverka hur mycket lön man får i månaden och sedan att de båda könen får olika lön för samma arbete, det kallar jag diskriminering.
I valet år 2010 beslutades det 349 nya ledarmöten i riksdagen, och det blev tillslut 192 män och 157 kvinnor. Det finns idag två partier som har fler kvinnor än män i riksdagen och de är, vänsterpartiet och miljöpartiet. Sedan finns det partier som har lika många av varje, socialdemokraterna och folkpartiet och det finns partier som har fler män än kvinnor och det är moderaterna, kristedemokraterna och centerpartiet. Efter alla dessa siffror kan vi fastställa att Sverige har en relativ god jämställd politik. Men fortfarande inte god nog för att både kvinnor och män ska ha lika mycket makt, att det ska sitta, ungefär 174 kvinnor och 174 män i riksdagen. Ett skäl till varför det sitter 35 mer män i riksdagen, är för att de har fortfarande har kvar sitt tankesätt och sin uppfostran från barndomen. Några kan också tycka att det inte spelar någon roll för vilket kön det är på ledarmötena, utan de ska bara framföra partiets ideologi. Samtidigt tycker jag ändå att det är fortfarande skillnad på man och kvinna och deras åsikter. Partiets ideologi bygger på vad partiet har beslutat genom deras åsikter och om det då är en ökad majoritet av män i ett parti, då kan ideologin se annorlunda ut.
Men om man tittar in i de dominerande bolagen i Sverige kan man konstatera att det sitter betydligt mindre kvinnor än män i styrelserna. Jag anser att om man redan från grunden tar för sig och vet vad man är värd får man en bra lön och därmed kan utvecklas uppåt, men om det däremot är det motsatta, då får man en relativ dålig lön.
Om man tänker utanför riksdagen och den högsta politiken och siktar sig in på yrken i Sverige kan vi tydligt se brister i jämställdhetsfrågan. Ett sådant yrke är att bli brandman. Andelen brandmän i Sverige har sedan länge utgjorts av nästan bara män. På senare tid har fler kvinnor hittat till branschen. Vid en undersökning fanns det i Sverige år 2006 49 heltidsanställda kvinnliga brandmän av totalt 3000. År 2010 fortsätter antalet att öka och beräknades då att siffran skulle ligga vid 80 stycken. Då hade inte ens Stockholms brandförsvar inte en enda kvinnlig heltidsanställd. Trots att många yrken jobbar för jämställdhet, krävs det också att antalet kvinnor och män generellt har så gott som lika mycket intresse för yrket. Detta yrke kan skapa konflikter när det gäller jämställdhet på arbetsplatsen.
En sinneslagsetiker kunde ha påstått att avsikten för att arbetsplatsen ska vara jämställd är god. För att den ska bli mer jämställd vill de få ett ökat antal kvinnor till yrket och därav minska kraven för att komma in och arbeta inom yrket. Följderna kan bli att männen upplever att kvinnorna får det enkelt för sig att komma in på ett sådant fysiskt krävande yrke. I och med detta kan man dra slutsatser, på vissa jobb passar det bättre för det ena könet och att könsfördelning också kan få negativa konsekvenser.
För att göra dessa siffror mer jämlika, behöver vi utplåna de dominerande yrken från båda hållen, att det inte bara är kvinnor som jobbar på skolor, eller att det inte bara män som jobbar på verkstäder. Hela denna tråd som jag har pratat om hänger mycket ihop med varför män har fått högre positioner i yrken och styrelser.
Men visst en del hävdar att kvinnor föder barn vilket gör att de ofta är borta en längre tid från arbetsmarknaden. Och vem ska göra deras jobb då? Jo, det krävs människor, alltså män, inom yrkena. Personligen tycker jag fortfarande att det ska bli mer jämlikt bland yrkena. Att kvinnor föder barn det är ju bara ett faktum, men också att de inte skall bli så underlägsna bara för att kvinnor föder barnet. Utan att de ska känna en trygghet att de får komma tillbaka till jobbet.
Om ännu fler kvinnor kommer in och deltar i politiska beslut och vill framföra sina åsikter tror jag att en blandning av båda könens åsikter skapar bra politiska beslut som gynnar alla i samhället. Om fler kvinnor kommer in i styrelser, politiken och i högre uppsatta positioner inom yrken kan en konsekvensetiker hävda att vårt land kommer att vara ett ännu mer jämställt land. Detta kommer att öka trygghetskänslan i vårt samhälle, våldet mot kvinnor kommer att minska och vår samhällsekonomi kommer att öka. Om följderna av en handling anses vara goda då är handlingen rätt, enligt en konsekvensetiker.
Det jag slutligen vill säga med mitt tal är att jag tycker jämställdhet ska vara en självklarhetsfråga för att utifrån människans värde, jämlikhet och genus tänk ska inte ett kön vara avgörande om du får ett specifikt jobb eller inte, utan att det ska handla om kompetensen, utbildning, erfarenheter. Det finns olikheter mellan de båda könen, det är ett konstaterande, att vi har olika behov, men det gäller för oss att respektera och acceptera våra skillnader fast på ett bra sätt. Vi lever på 2000 – talet, människan har utvecklats likaså samhället, det ska vara en jämställdhet mellan kvinnor och män.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!