Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!
Halloj! Jag undrar om det är någon ung tjej här som gjort abort och ångrar sig? Jag har en vän som nyligen gjort abort och hon mår riktigt dåligt, hon vill ha sitt barn tillbaka och hon tänkte inte riktigt på vad hon själv ville. Hon tänkte bara på ekonomin, att hon och hennes pojkvän inte bor tillsammans osv. Och nu ångrar hon sig extremt. Hon var i 11:e veckan och när hon hade varit hos ungdomsmottagningen så gick allt väldigt fort. Hon fick en tid till ultraljud och dagen efter fick hon göra abort. Somsagt mår hon nu jättedåligt, finns det någon med tips om vad hon kan göra? Hon har ständig ångest.. Om du har gjort en abort och inte vill skriva här så skriv gärna ett privat meddelande till mig. Ha det fint :) /M
Svar till maliin [Gå till post]:
Är hon i din ålder så är det vist av henne att göra abort. Känner hon sig väldigt upprörd över händelsen finns det alltid någon att prata med, kurator på skolan eller liknande. Vill du hjälpa henne själv kan du försöka hitta på roliga saker med henne så hon får tankarna på annat.
Är hon i din ålder så är det vist av henne att göra abort. Känner hon sig väldigt upprörd över händelsen finns det alltid någon att prata med, kurator på skolan eller liknande. Vill du hjälpa henne själv kan du försöka hitta på roliga saker med henne så hon får tankarna på annat.
Svar till Karlsson [Gå till post]:
Ja hon var hos en kurator igår och fick en ny tid, men det hjälper inte riktigt. jag försöker hitta på saker med henne men dendär ångesten kan uppstå lite närsom.. :/
Ja hon var hos en kurator igår och fick en ny tid, men det hjälper inte riktigt. jag försöker hitta på saker med henne men dendär ångesten kan uppstå lite närsom.. :/
Kvinnor som inte vill ha barnet upplever fortfarande det som en hemsk sak att göra abort, det är nog rätt så naturligt.
Lard is the poor man's butter.
Svar till envelope91 [Gå till post]:
Ja men jag vet inte vad jag ska göra, för hon säger att hon vill ha tillbaka sin bebis, så blir hon o gråta och jag pratar med henne. Men det är jättejobbigt att se henne såhär..
Ja men jag vet inte vad jag ska göra, för hon säger att hon vill ha tillbaka sin bebis, så blir hon o gråta och jag pratar med henne. Men det är jättejobbigt att se henne såhär..
Svar till maliin [Gå till post]:
Vid elva veckor kan fostret varken känna fysisk eller psykisk smärta. Den lever inte riktigt. Det fanns alltså ingen bebis. Det kan fortfarande vara svårt att acceptera, men att berätta att "bebisen" inte var mer än en klump grejs i magen kan vara lugnande.
Vid elva veckor kan fostret varken känna fysisk eller psykisk smärta. Den lever inte riktigt. Det fanns alltså ingen bebis. Det kan fortfarande vara svårt att acceptera, men att berätta att "bebisen" inte var mer än en klump grejs i magen kan vara lugnande.
Men ärligt talat, skärp er. Jag tror inte det hon behöver höra är att "hon gjorde rätt", för det hon upplever handlar ju om något helt annat. Att genomgå en abort är inte alltid bara fakta och rationalitet, och går således inte att hanteras med sådant.
Jag tror det bäst hanteras på samma sätt som sorg, just nu är hon ledsen och vill ha "tillbaka" sitt barn, på liknande vis som folk upplever när de sörjer en död. Det viktigaste är nog att låta henne vara ledsen. Om hon upplever det som fel det hon gjorde, så kommer det inte hjälpa att någon säger att det var klokt. Finns istället där för henne och låt henne gråta och må dåligt. Det är en viktig del i processen för att lägga det bakom sig.
Jag tror det bäst hanteras på samma sätt som sorg, just nu är hon ledsen och vill ha "tillbaka" sitt barn, på liknande vis som folk upplever när de sörjer en död. Det viktigaste är nog att låta henne vara ledsen. Om hon upplever det som fel det hon gjorde, så kommer det inte hjälpa att någon säger att det var klokt. Finns istället där för henne och låt henne gråta och må dåligt. Det är en viktig del i processen för att lägga det bakom sig.
Livet är en ångestfest!
Jag håller med Tuvza. Låt henne sörja! Hon har blivit av med det lilla som växt i hennes mage, som varit beroende av henne i tre månader. Det är besvärligt att fatta svåra beslut, särskilt något sådant så livsavgörande abort. Jag antar att hon ser det som att hon förlorat en framtid som kunde gjort henne lycklig, som kunde blivit underbar. Det är inte särskilt enkelt att ge upp sådant.
Ge henne tid, mycket tid. Håll om henne när hon gråter och gråt med henne om det känns bra. Sorg är en mäktig känsla, förtrycker man den får man mer problem senare.
Om jag var du skulle jag fråga henne om barnet, låta henne berätta om det hon såg som en ljus framtid. Fråga glada frågor om hur hon hade velat ha det, låt henne fantisera. Hur tror hon barnet skulle se ut sedan? Vilket kön? Vad skulle hon döpa det till? Vad skulle hon vilja göra med det? Det må låta konstigt, men som sagt är det viktigt att låta känslorna komma, att ge dem utrymme så att hon kan försöka gå vidare. Dock kan man ju inte gå vidare om det ligger ett stort hinder i vägen, man får röja först, bena ut tankarna så att de blir enklare att förstå.
Lycka till och många kramar till er båda! Hon har tur som har en vän som du.
Ge henne tid, mycket tid. Håll om henne när hon gråter och gråt med henne om det känns bra. Sorg är en mäktig känsla, förtrycker man den får man mer problem senare.
Om jag var du skulle jag fråga henne om barnet, låta henne berätta om det hon såg som en ljus framtid. Fråga glada frågor om hur hon hade velat ha det, låt henne fantisera. Hur tror hon barnet skulle se ut sedan? Vilket kön? Vad skulle hon döpa det till? Vad skulle hon vilja göra med det? Det må låta konstigt, men som sagt är det viktigt att låta känslorna komma, att ge dem utrymme så att hon kan försöka gå vidare. Dock kan man ju inte gå vidare om det ligger ett stort hinder i vägen, man får röja först, bena ut tankarna så att de blir enklare att förstå.
Lycka till och många kramar till er båda! Hon har tur som har en vän som du.
Never leave a man behind.
Svar till Politik [Gå till post]:
Nja, om det kan vara lugnande för henne skulle jag inte tro riktigt tyvärr.. Hon vet att hjärtat slog och sen att det var någon klumpgrejs i magen är väl inte riktigt sådär jättesant, för om du kollar på bilder ser du att det var mer än bara någon klump :/
Nja, om det kan vara lugnande för henne skulle jag inte tro riktigt tyvärr.. Hon vet att hjärtat slog och sen att det var någon klumpgrejs i magen är väl inte riktigt sådär jättesant, för om du kollar på bilder ser du att det var mer än bara någon klump :/
Svar till Tuvza [Gå till post]:
Äntligen några som förstår! Jag vet att det inte funkar med- "ja men det var för ditt bästa" -snacket. Det hon behöver är tid och någon som bryr sig om henne och förstår. Så jag kommer stå henne nära precis hela tiden.
Äntligen några som förstår! Jag vet att det inte funkar med- "ja men det var för ditt bästa" -snacket. Det hon behöver är tid och någon som bryr sig om henne och förstår. Så jag kommer stå henne nära precis hela tiden.
Svar till Moongirl [Gå till post]:
Tack för att ni förstår tjejer. Det hon tänker på mest är att hon tog bort sitt eget barn, när vissa människor inte ens har chansen att få ett barn. Och det gör att hon känner sig hemsk.
Tack så jättemycket för tipsen! Jag ska träffa henne idag så då kan vi sätta oss ner och jag kan ställa frågor hur hon hade velat ha det, vad hon ville att barnet skulle ha hetat om det var en kille eller tjej osv.
Tack så jättemycket för tipsen och de andra stöttande orden från er båda! Många varma kramar till er.
Tack för att ni förstår tjejer. Det hon tänker på mest är att hon tog bort sitt eget barn, när vissa människor inte ens har chansen att få ett barn. Och det gör att hon känner sig hemsk.
Tack så jättemycket för tipsen! Jag ska träffa henne idag så då kan vi sätta oss ner och jag kan ställa frågor hur hon hade velat ha det, vad hon ville att barnet skulle ha hetat om det var en kille eller tjej osv.
Tack så jättemycket för tipsen och de andra stöttande orden från er båda! Många varma kramar till er.
Svar till Politik [Gå till post]:
vid vecka 11 så är fostret morfologis 99% lik en riktig människa? vet inte vart du får din info om att det skall vara en klump. om de skulle bli en kille så har redan pung och penis kommit till. barnets hjärta slår samt tarmar och så vidare finns. armar och ben är så som de kommer bli sedan. de ända som inte är klart är delar av hjärnan lungorna (pneumocyter samt surfactant) och alla hudlagren samt delar av njurarna(nephrons). och att hematopoesis (tillverkning av blood celler) skall flytta till benmärgen
vid vecka 11 så är fostret morfologis 99% lik en riktig människa? vet inte vart du får din info om att det skall vara en klump. om de skulle bli en kille så har redan pung och penis kommit till. barnets hjärta slår samt tarmar och så vidare finns. armar och ben är så som de kommer bli sedan. de ända som inte är klart är delar av hjärnan lungorna (pneumocyter samt surfactant) och alla hudlagren samt delar av njurarna(nephrons). och att hematopoesis (tillverkning av blood celler) skall flytta till benmärgen
Hur som till TS!
Självklart så är det svårt och jobbigt för din kompis! Hon har nog dock troligen gjort det bästa valet för att framtiden, jag har flera kompisar som skaffat barn i den undre tonåren och de är totalt misslyckade ur samhället synpunkt, ingen utbildning osv. De mår både dåligt och ångrar sig.
Men de är inte alltid lätt o tänka så om man gör/gjort en abort… och det är förståeligt! jag hade nog inte heller mått bra av att göra något emot min vilja som jag vet är bäst för mig, trots att jag kanske vill något annat.
Jag tror att de bästa du kan göra om du vill hjälpa din kompis är att stötta henne o vara stark! hon kommer behöva det! =)
Racing <3
Svar till MrTorture [Gå till post]:
Absolut. Jag kommer stötta henne hela tiden och finnas här för henne! :) Tack för svaret! :) Kram
Absolut. Jag kommer stötta henne hela tiden och finnas här för henne! :) Tack för svaret! :) Kram
Forum » Livet » Sex & Sinne » Abort?
Ansvariga ordningsvakter:
Användare som läser i den här tråden just nu
1 utloggadSkriv ett nytt inlägg
Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!