Inte förens nu förstår jag vad som egentligen har hänt. För ungefär 7-8 månader sen var jag utför något som jag nu förstår var sexuellt ofredande.
Allt detta av en kille som var en nära vän. Jag var i chock och av det jag kom ihåg så sa han klart och tydligt att vi skulle ha sex, vilket jag nekade och sa nej till. När han inte fick som han ville så började han ta på mig, innanför underkläderna. Försökte ta bort hans händer vilket var nästintill omöjligt då han var 10 gånger starkare än mig. Det var ingen i närheten och jag var helt hjälplös. Kände mig så äcklig. Var det detta jag var värd? Min kropp och mina mentala känslor Betydde helt plötsligt ingenting. I detta moment trodde jag att detta var en natt jag skulle bli våldtagen. Han höll säkert på i 30-60 minuter tills han fattade att han inte kom nånvart.
Dagen efter var jag så arg, ledsen,chockad och besviken. Berättade vad som hade hänt för mina två närmaste vänner. Berättade det som om det inte var så hemskt som jag tyckte, utan det lät mildare än det var. Dels för att dom inte varit med om liknande och för att jag inte vill att dom ska oroa sig. Ville så gärna polisanmäla idioten, men gjorde inte det eftersom jag visste att det aldrig skulle gå igenom. Hade inte något som helst bevis för att det hände, och att han var alkoholpåverkad hjälpte inte heller någon vart.
Och vad ska jag göra nu? Har mått tillräckligt dåligt nu i ett halvår. Är så himla nedbruten och bryter nästan ihop varje gång detta kommer i tanken.
Vet inte vart eller till vem jag ska vända mig till. Är helt hjälplös, vill bara må bra, som jag gjorde innan.
Detta skriver jag som en avbelastning så förväntar mig ingen sympati.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!