Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Utfryst

Skapad av juliasanders, 2016-04-12 20:32 i Skola & Jobb

3 622
14 inlägg
3 poäng
juliasanders
Visningsbild
Kändis 66 inlägg
0
Hej!
Jag går Gymnasiet och därför känns detta extra pinsamt. Jag känner mig totalt utfrtyst från min klass.
Det är aldrig någon som hälsar på mig eller säger hejdå, aldrig någon som frågar mig hur jag mår. I klassrummet sätter sig bara någon jämte mig som sista utväg om dens bästis är sjuk. Det är aldrig någon som väntar på mig när lektionen är slut, ibland på matrasterna sitter jag på toan för att där kan jag vara helt själv utan att någon kan döma mig. Det är ingen som säger någonting elakt men ja, de visar det fysiskt istället.

Är detta mobbning? Är jag mobbad?
När jag var liten var jag ensamvarg och var helst för mig själv och var det för att ingen ville vara med mig och för att jag trivdes bäst med att vara själv, för då kunde jag göra som jag ville utan att någon annan skulle bestämma. Men nu så har jag verkligen försökt att vara social i skolan, jag är inte samma person som då, jag är ensam hemma så jag vill ha mycket kompisar i skolan. Men det är aldrig någon som kommer till mig. Jag känner mig så ensam, även när jag är med andra personer. Jag känner mig mindre ensam när jag är helt själv, faktiskt.


Jag berättade lite av detta för min lärare som jag har mycket, och hon sa att hon skulle ta tag i idet, men tror inte hon kan det. Idag pratade hon med mig och sa att det verkligen såg ut som att jag blivit bättre och som att jag har mer kompisar nu än för 4 veckor sedan då jag pratade med henne. Det har suttit någon jämte mig på alla hennes lektioner , men hon vet ingenting om de andra lektionerna.
Hur observanta tror ni de andra lärarna är? Märker lärarer sådant om en elev är utfrst? Borde jag prata med någon? Tänker inte vända mig till min familj eller någon kurator.

/Julia

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

Vrickan
Visningsbild
F Hjälte 40 inlägg
1
Tråkigt att höra att du upplever att du är utfryst i skolan. Om det är till någon tröst kan jag berätta att du inte är ensam om det för det var likadant för mig när jag gick i skolan. Nu i efterhand ångrar jag att jag inte berättade för någon för det är en tung sak att bära på ensam. Har du kompisar utanför klassen som du umgås med? Mitt spontana tips till dig annars är att du går med i någon aktivitet på fritiden för via det lär man oftast känna någon iallafall.

Kram :)

Någon skrivsugen? :)

Rebel
Visningsbild
F 28 Hjälte 1 079 inlägg
1
Om man vänder på det så kanske du utåt verkar vara en person som vill vara ifred vilket resulterar i att de andra "låter dig va".

En som gick i min klass på gymnasiet var lite sån. Vi satt med denne på lunchen, väntade på denne innan vi gick till lektioner men den deltog aldrig i umgänget så att säga. Var bara tyst och satt där. Vi kände ju oss elaka då denne var så ensam, men den ville ha det så tydligen.

Du kan ju ta initiativ själv och heja på morgonen och sitta med dom på lunchen. Rätt osannolikt att dom flyttar sig tror jag.
Lärarna ser mycket men långt ifrån allt. Prata med din kurator eller skolsköterska istället.

Lycka till!

A Young Girl's Lonely Dreams of a Past Decade

Drickz
Visningsbild
P 30 Umeå Hjälte 768 inlägg
1
Försök vara mer aktiv, proaktiv om man så säger, för att tillföra något i social väg. Om du inte räcker ut handen åt andra så kommer inte dom att möta dig.

Om det nu är så att ingen säger hej trots att du säger hej och försöker vara så vänlig du kan, ja då är dom bara elaka.

Ingen status

VenomX
Visningsbild
P Gävle Kändis 52 inlägg
2
Jag upplevde mycket av det där när jag själv gick i skolan, var mobbad lite grann på låg- och mellan och sådär kallt utfryst som du beskriver, sedan lyckades jag vända på det mer och mer i högstadiet och i gymnasiet och därefter löste det sig. Det jag kan säga är väl två saker.

För det första så kan INGEN utomstående gå in och lösa sånt här genom att försöka påverka övriga barn/ungdomar att vara snällare mot någon enskild i klassen, oavsett om det gäller fysisk mobbning eller bara utfrysning/exkludering. Det finns säkert nån udda lyckträff där det funkat, men i de allra flesta fall så gör lärare/föräldrar och andra vuxna situationen bara värre när de går in och börjar röra om i grytan.

För det andra så är det faktiskt väldigt mycket upp till dig också hur du blir behandlad. Tyvärr kan det ju dock vara svårt att ändra på hur man är, om man t.ex är mer lågmäld och tystlåten (jag var det) så är det ju inte skitlätt att plötsligt förvandlas till klassens clown över en natt och börja dra uppmärksamhet när man redan blivit inmallad i ett visst fack.

Däremot kan det vara mycket lättare att förändra situationen till nästa grupp människor du hamnar med, t.ex vid nästa byte mellan klasser av något slag. Försök att våga ta lite mer plats redan från början då istället, du behöver ju inte rikta dig till hela klassen heller utan mer småprata aktivt med folk en och en och sådär och komma in mer i gemenskapen den vägen.

Jag kan nog iaf säga att oavsett hur du väljer att göra så är sånt här oftast ett "skolproblem" och blir nästan alltid bättre senare i livet, så om det känns mörkt nu så blir det iaf med största sannolikhet ljusare runt nästa krök. Iofs finns det ju vuxna idioter som fryser ut och mobbar på arbetsplatser också men det är iaf inte lika uttalat och vanligt beteende på samma sårande sätt som i skolåren.

Den som söker, han letar

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
0

Svar till juliasanders [Gå till post]:
Läste halva ditt inlägg (kände att det räckte)


Mitt råd är
Go your own way.

I längden blir du gladare av att ha friheten att göra vad tusan du vill utan att fråga någon annan dryg djävel som du måste tjata 15 gånger på innan denna svarar ja eller nej på en simpel fråga som "vill du hitta på nått"

Dessutom om du är åt det introverta hållet behöver du ju tid att återhämta dig?

Jag kan inte direkt säga att jag är utfryst, jag har mitt kompissgäng bestående av trogna nördar. Men när det gäller känslor så är de inte de största experterna.

Men. Vill du få ett faktiskt råd kan jag se om jag orkar vid ett senare tillfälle, när jag kommer hem till min dator.

The leetest herperderper

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
0
Svar till juliasanders [Gå till post]:
Fokusera på dinna studier är min rekomendation.

Att tvinga sig själv att vara social är en bra träning. Men om du har smärre autism är det sjukt svårt att i längden någonsin bli acepterad.

Men, svara på detta: har du några intressen eller personlighet?
För tillför du ingenting så känns det liksom lite svårt att ha dig som vänn?

Själv lever jag på det faktumet att jag har nästan alltid någon smått intressant teori att dela när man har tråkigt, eller helt enkelt, det händer alltid nått runt och i mig, på gott och ont.



Tillägg av TLTGja 2016-04-13 18:36


Svar till Greywaren [Gå till post]:
Det kan ju även vara så att hon inte passar med dom andra eleverna?

Inte för att det är något fel på henne, utan för att hennes omgivning helt enkelt är för ytliga och trångsinta?

Och då kanske hon riskerar att förlora sig själv om hon försöker för mycket att vara "social"?

Jag vet detta eftersom jag har försökt aå många gånger. Men i slutet kommer människor ändå inte vara där för en.

Men. Jag har under dessa perioder av extrem sociala episoder lärt mig mycket och itvecklats, så så sätt är det bra.

Men det är inte så lätt i en mindre skola att hitta några nya att umgås med.




Men som sagt, satsa på NÖRDARNA!!!!!

The leetest herperderper

juliasanders
Visningsbild
Kändis 66 inlägg
Trådskapare
0

Svar till TLTGja [Gå till post]:
Klart jag har intressen och personlighet, men inte samma som de andra i klassen. De står bara och pratar om någon kille som smsade si och så och jag har ingen aning om vem det är och jag vill inte känna mig som en idiot o fråga hela tiden för det är bara jobbigt, så jag står bara tyst och lyssnar och lotsasskrattar. De lyssnar inte när jag säger någonting, de lotsas inte höra, oftast.

juliasanders
Visningsbild
Kändis 66 inlägg
Trådskapare
0
Ibland har några bett mig att flytta på mig när jag har satt mig på fel plats, dvs ivägen för deras gäng..
Om tjejerna står och snackar i en cirkel ni vet, så pushar dem ut mig så jag står bokstavligt talat utanför. Och visst kan jag säga" ursäkta, men kan jag komma in?" Men jag vågar inte, känner också att jag inte SKA behöva säga så, fattar ni?
TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
0

Svar till juliasanders [Gå till post]:
Jag vet precis hur det är. Och ändå är jag rätt svår att inte lyssna på när jag försöker. Men tydligen verkar det intressantare att prata om hur full man var i helgen än att prata om något universallt eller filosofiskt.

Men jag tror faktiskt det är lättare att vara tjej och ha något vettigare att säga, liksom det är ytterst sällan man faktiskt hör en tjej snacka om något annat än hur underbart goda veganer är, eller senaste solo tisningen. Visst det finns såklart massa, typiska tjejkillar eller nått, men ändå.

Fast det hjälper väll inte dig om du bara försöker skaffa tjejkompisar?

Min regel är att killar som grupp är mer ärliga, och trognare än tjejer som oftare verka behöva trycka ner andra för att själva må bra.

Däremot så kan jag även säga att de tre absolut schysstaste vännerna jag har är 2 tjejer och en kille. Vilket kanske säger en annan sak.

Men det kan även vara det att jag alltid försöker välja ut att snacka med dom som ser ensamast och säregnast ut (de som sticker ut ifrån mängden)

The leetest herperderper

TLTGja
Visningsbild
P 27 Hjälte 4 092 inlägg
0

Svar till juliasanders [Gå till post]:
Du har ju förturen att killar inte får slå tjejer, utan att bli utstötta av samhället.

Så bara träng dig förbi, jag tror du behöver skaffa mer attityd, tänk typ punkare.

The leetest herperderper

Ufo-mannen
Visningsbild
P Kändis 176 inlägg
0
Verkar som det blivit som ett arv från när du var ensamvarg som liten och så hänger det kvar. Oftast har många ju kvar sina kompisar från när de var små så då hänger man automatiskt med i gänget. Så det verkar vara en rätt jobbig situation du hamnat i.

Det går liksom inte bara säga "ursäkta, men kan jag komma in?" så vips kommer man in. Det funkar inte så. Det enklaste är kanske om du har något intresse som du vet någon annan också har så kan ni prata om det. Finns någon kurator eller så på skolan fråga denne om råd de brukar vara bra på sånt.
hellokitty
Visningsbild
Hjälte 31 inlägg
-1

Svar till juliasanders [Gå till post]:
Ja det är du.

yep.

hellokitty
Visningsbild
Hjälte 31 inlägg
-1

Svar till Ufo-mannen [Gå till post]:
Vilket trams.

yep.


Forum » Livet » Skola & Jobb » Utfryst

Ansvariga ordningsvakter:

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons