Svar till Snopp [
Gå till post]:
Fast Three mile island var vän ändå långt från samma katastrof som tjernobyl kom att vara? Visst, man evakuerade och skrämde upp en massa folk, men man hade aldrig en "full" härdsmälta. Det släpptes ut radioaktiv strålning och väckte självklart en massa frågor om vad som skulle hänt om det faktiskt blev en full härdsmälta, men Three mile island hade mycket väl kunnat blivit vad tjernobyl blev.
Man undvek det nätt och jämnt, men jag skulle inte säga att det var en lika allvarlig katastrof. Tjernobyl hade också en "partial core meltdown 1982", men det var först 86 som det faktiskt small på riktigt.
Svar till STIG [
Gå till post]:
Jo, jag är helt med på vad du säger och vi håller väl mer eller mindre med varandra. Jag menar bara på att det är "the lesser evil" utav alternativen och du verkar vara inne på samma spår. Jag tycker bara att sättet att föra argumentationen på var lite märklig, för jag tycke personligen inte att den håller.
Om du är bekant med nyttotermer:
Ett fungerande kraftverk ger 100 nytta x sannolikheten att det inte havererar 99,99999 = ~100
Ett havererande kraftverk ger -1 000 000 nytta x sannolikheten att haverera 0.00001 = -10Jag menar, det här är en deal som man måste vara rakt av korkad för att inte ta, även om siffrorna bara är tagna ur luften, eller tänker jag fel?
Jag är bara trött på att höra alternativet "det
kan hända" och att det därför borde förbjudas. Allting kan hända, men det gäller självklart att väga in sannolikheten att det händer mot nyttan det genererar. Höghus
kan rasa, det betyder inte att det inte finns nytta i att bygga på höjden och att den nyttan kan överväga risken. Det är samma sak som när folk blir arga över att det blir översvämningar.
"Varför byggde de inte bättre dagvattenavledning?!" Sanningen är att nyttan för en bättre dränering inte övervägde kostnaderna för att bygga det hela i en större dimensionering. Man dimensionerar ofta efter hundraårsregn, eller liknande. Man dimensionerar det så att det inte bör svämma över oftare än en viss period (t.ex en gång vart 100:e år), för att maximera nyttan med de pengar man har. Enligt argumentationen "det kan hända" borde det nästan vara krav på att allting överdimensioneras så löjligt mycket att det inte kan hända, men vad får vi ut för nytta av det?
Vi har idag ingenting att ersätta kärnkraften med. Vindkraftsparker tar mycket plats, då det krävs enorma mängder av dem för att producera el i rimlig skala, de är högljudda och förstör habitat för både människor och djur.
Vattenkraften har vi visserligen nästan helt förlitat oss på förr, den har spelat en livsviktig roll i vår industrialisering, men kan inte täcka dagens behov. Vi har nästan byggt ut vattenkraften så mycket som vi idag kan, om vi inte vill bygga ut de få skyddade älvarna vi har kvar. Vad är det, 4 större älvar som är skyddade?
Utöver det är vattenkraften inte lika miljövänlig som många verkar få det att låta som. Visst, vattenkraft har väldigt liten påverkan på klimatet, men sett till alternativen är det definitivt ett av de värsta alternativen när det kommer till att bevara den biologiska mångfalden.
Att fanatiskt få för sig att direkt avveckla kärnkraften kommer man ingenstans med. Man läser och hör om det konstant, folk vill bli av med dem nu direkt. Vissa är rädda för kärnkraften, jämför det som att ha ett armerat kärnvapen som bara väntar på att detonera och det är bara löjligt. Det gäller att väga risk mot nytta och idag väger kärnkraftverkens nytta tungt, med en väldigt liten risk.
Tills vi har en ansvarsfull ersättning till kärnkraften bör den inte avvecklas. Har vi idag verkligen råd att göra oss av med den, när vi redan för länge sedan borde tagit tag i och löst våra utsläpp av växthusgaser? Jag personligen tycker inte det.
Att vi borde gå ifrån kärnkraften i långa loppet, det kan jag hålla med om, men inte idag. Det är inte den ansvarsfulla vägen att gå, om vi inte är beredda att plötsligt kapa vår energianvändning med en 40-45%.
Even boys have something to say if you listen long enough