Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!

Att våga göra slut med tårar och ärr

Skapad av index, 2014-09-18 17:44 i Kärlek & Relationer

5 339
18 inlägg
4 poäng
index
Visningsbild
Hjälte 5 inlägg
2
Tjenare alla sönder pajätande ungdomar och gamlingar. Jag är sedan många år sedan redan medlem på detta eminenta forum men ville inte outa mig själv så jag skapade ett nytt konto. Så, välkommen index! Till en plats du redan känner till, hej alla!

Denna tråd kommer handla om samma sak som så många andra redan postat och pratat om, jag trodde själv aldrig att jag skulle skriva en sån här tråd då jag inte kunnat föreställa mig att själv ha dessa problem. Men, Kärleken, så stor att inte ens jag kunde undvika den.

Förgrundsfakta

Jag är en man, kille, pojk som har levt i lite mer än 22 år. Är från en mindre stad men är just nu bosatt i Stockholm med min flickvän. För ungefär ett år sedan så träffade jag min nuvarande flicka, när vi först möttes hade jag inga tankar alls på att detta skulle bli min flickvän, och därmed min allra första. Men så blev det, efter intensivt chattande och möten bestämde vi oss för att satsa snabbt och bli ihop. Vi tog beslutet ungefär efter en månad då jag skulle resa iväg till asien och vara borta i 3 månader.
jag reste, vi höll kontakten och det gick förvånansvärt bra. När jag kommer hem så beslutar vi oss för att jag ska flytta till henne. Vi har nu bott tillsammans i ett halvår och jobbar båda två.

Till problemet:

Jag vill göra slut, det är en tanke jag har gått o burit på en lång tid. kanske flera månader om inte mer, egentligen ända sen vi blev tillsammans. Vi är ett par som folk tycker verka ha det fruktansvärt bra, men tyvärr är det så att vi inte kommer överens om nånting, vi har så olika värderingar att diskutera saker bara slutar mer bråk och sura miner. Vi har helt olika intressen och ambitioner för framtiden. Jag vill fortsätta resa och hon vill flytta ihop i en ny lägenhet.

Vi är alltså helt olika på ett sätt som absolut inte är bra, i alla fall inte för min del. Jag vet att jag faktiskt inte vill stanna i relationen. Men kan inte förmå mig själv att göra slut trots att jag och min omgivning märker att jag inte mår så bra utav den. Mina känslor för henne har till stor del försvunnit och jag närpå äcklas av mig själv för det känns som jag ljuger när jag säger att jag älskar henne... Även fast jag kanske gör det så känns det inte speciellt äkta längre

Jag är ingen pärla jag själv, är ganska kass på att städa och laga mat, glömmer mycket. Men jag tycker att mina känslor har försvagats p.g.a hennes beteende, som kan jämföras med en svag grad av borderline. Totala humörsvängningar, som inte beror på mensen eller liknande, vredesutbrott för saker jag inte ens förstått vad jag gjort. Depression efter depression, ont överallt varje dag, huvudvärk, ont i benet osv. Mycket uppkommer när jag till exempel vill ta lite mer plats, göra mina intressen hörda, berätta om mitt liv eller vardag.
Kan få anklagelser för de mest underliga sakerna som att inte vara Feminist, inte tycka en person på tv vara så lämplig, att råka kritsera hennes matlagning då jag tyckte det vore fint med lite svartpeppar i. Att jag gymmar för mycket och spenderar för lite tid med henne trots att vi bor ihop. Att jag låter min syster hälsa på mig i våran lägenhet även fast hon sagt att det går bra. Att jag åker hem till mina vänner i min hemstad över helgen.

Alltså blir min flickvän förbannad för det mesta och är allmänt missnöjd med allt jag gör.
MEN: hon ger mig en slags kärlek jag inte kan motstå, känner mig väldigt omtyckt och älskad. Dock är det inget jag kan till 100% ge tillbaks till henne då jag känner att vår väg varit för ruff och jag inte längre orkar, något som gör henne väldigt ledsen.


Alltså:

Jag är rädd för att såra min flickvän genom att göra slut.
Rädd för att ångra mig och leva med att jag sårat en annan person då hon säger att hon är dödskär i mig

Vi bor ihop, vilket försvårar situationen

Vi har många gemensamma kompisar genom jobbet, men alla mina kompisar är liksom hennes kompisar. Men dessa är jag villig att offra.



Jag vet att många genomlider detta, kanske någon sitter med sin flick/pojkvän och gör slut just i detta nu, det är något som hör till. Men eftersom min flickvän inte tycker vårat förhållande är nått att klaga på, hon tycker inte vi bråkar eller tjafsar, hon tycker vi passar ihop så gör det saken så mycket svårare... Det kommer komma som en blix från klar himmel och jag kommer vända upponer på hennes vardag.


Så, please my applehamsterpies, hjälp mig och förlåt för wall of text! Alla är välkomna att låna tråden till liknande "jag vågar inte göra slut" problem



Forum image

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

sandra111
Visningsbild
F 31 Hjälte 3 499 inlägg
0
Svår sits.. MEN sanningen gör alltid ont i såna här situationer, så du kommer såra henne nån gång hur du än gör, ju längre du drar ut på det ju mer kommer det såra om det kommer fram hur länge du funderat över att göra slut :/ Ärlighet är bra, förklara som du förklarade här, att du vill ut och resa, se världen, utan att vara bunden till något, för du vet inte hur känslorna kommer bli när du är ute i världen, man kan hitta någon ny där eller vad som helst och man är inte bunden till en plats som singel, du kan vara borta hur länge som helst, det går inte i ett förhållande, då tar det slut förr eller senare oftast.

20.12.2007 <3

index
Visningsbild
Hjälte 5 inlägg
Trådskapare
0

Svar till sandra111 [Gå till post]:
Sant. Jag vet att det bästa både för henne och för mig är att jag faktiskt gör slut på det, jag drar egentligen bara ut på det.

Men känns så jävla taskigt av mig, hatar mig själv och behöver ärligt talat nästan spy. Jag har redan rest ifrån henne en gång under några månader. Och hon stod ut med det, så ska jag göra det igen.


vet inte om du har gjort slut nån gång... Men känns som det bästa är att lägga det mesta på sig själv?
Typ: Att jag inte kan ge henne allt hon behöver, därför gör jag det för hennes skull, osv?

suomi_finland
Visningsbild
F 32 Hjälte 899 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Så som du beskriver det hela så märker du inte själv att du borde göra slut, när ni har så olika värderingar och olika ambitioner för framtiden ? Klart att man kan lite kompromissa men det kan bli tungt om man upplever att den andra inte alls gillar det man sysslar med.

Du tycks ju bara vara rädd hur hon kommer att reagera om du gör slut men hon kanske kommer att förstå bara du berättar allt du har skrivit här. Ibland är gräset faktiskt grönare på andra sidan. Efter att du gör slut (eller om du gör det) så kommer det att smärta ett tag men det kommer att bli en frihet sist och slutligen.

Flyg, fågel flyg.

Walk with me, talk to me, follow your heart.

myh
Visningsbild
F 31 Superdupersnygg sexpert 3 304 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Du vill inte stanna i relationen, så gör slut.
Kommer hon bli ledsen? Antagligen. Arg? Kanske. Kommer hon komma över det? Ja. Kommer du göra det? Ja.
Det är värdelöst att göra slut, för det mesta, man känner sig kass och jävlig även om man inte trivdes i relationen. Så har det varit för mig i alla fall.

Jag har själv blivit dumpad och det har känts som en blixt från klar himmel. Och herrejävlar vad det sög, men allt efter att tiden gick så insåg jag att vi passade faktiskt inte. Tar relationen slut så är det inte menat. Med tiden kommer din partner/ex/whatevs troligen inse samma sak.

Angående din fråga till en annan användare, om det är lättare att ta skulden själv. Det märker man. Man ska dock inte intala sig att man inte var bra nog för personen osv, för det finns alltid någon man är bra nog för och då är det onödigt att dra ner sig själv.

Ni båda kommer komma över det med tiden. Stanna inte i något du inte trivs i.

Jag älskar doften av makt på morgonen.

PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
2
Svar till index [Gå till post]:
Satt också i en sån sits för ungefär 8 månader sedan.

Frågan du ska ställa dig själv:
Är du HELT säker på att ni är så fundamentalt annorlunda att ni verkligen inte passar ihop eller beror det snarare på en svacka?

Jag gjorde slut med min dåvarande flickvän och det är något jag ångrar och levt med ett bra tag. Det var sinnessjukt svårt att göra det, att såra någon man har så mycket historia med. Det hugger som knivar i hjärtat och det hemsöker en. Måste det göras så måste det göras, inget mer än det. Finns inget perfekt tillfälle eller anledning att dra ut på det om man är säker. Men se till att vara säker på din sak. Gör inte som jag och kom på i efterhand att det var ett stort fett misstag. Att vara singel och vara utan förhållandet kan verka guld och gröna skogar, men efter en stund inser man ofta vad man hade och ser det med helt andra ögon. Men om du ni inte passar ihop så gör ni inte det. Då är det ingen idé att fortsätta.

Ingen status

sandra111
Visningsbild
F 31 Hjälte 3 499 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Det är bara jag som gjort slut i mina förhållanden. Men som sagt ärlighet, om du har tappat känslorna för henne, säg det, om det är hon som gjort att förhållandet tar slut, säg det, man ska säga som det är.

20.12.2007 <3

index
Visningsbild
Hjälte 5 inlägg
Trådskapare
0

Svar till suomi_finland [Gå till post]:
Precis, men vi tycks in kompromissa. Jag känner mig flexibel, men uppenbarligen inte så flexibel att jag vill sträcka mig till vad hon vill göra. Så problemet ligger ju hos mig också.


Svar till myh [Gå till post]:
Tack myh. Du verkar ta mig fan alltid vara så stabil, hur gör du varelse?
Känns verkligen dö skönt att du upplevt det själv och kan tala utifrån det. Och nej, har bestämt mig, kan inte leva i något jag inte trivs i.


Svar till BraSma [Gå till post]:
Det är ju det som har varit min fråga till mig själv under detta året vi varit ihop.
Men nu, när det faktiskt är rätt okej. Så känner jag bara hur dåligt det har varit innan. Våra svackor har varit från dåligt till sämre. Vi har absolut haft roliga stunder men jag har ofta känt obehag i mild form, just för våran relation.
Kommer säkert ångra mig, men det tror jag beror på min personlighet, velig osv.


Svar till sandra111 [Gå till post]:
Är det verkligen så bra att säga att jag tycker hon har pajat relationen. Lägga mer börda och sparka på den som redan gått ned på knä?
Kanske, men för mig tror jag det kommer räcka med att säga att jag tappat känslorna mer och mer för att sen förklara att vi sårar varandra mer än vad vi ger varandra kärlek och liv.






tack alla!
myh
Visningsbild
F 31 Superdupersnygg sexpert 3 304 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Tror även att många känner att de ångrar sig när de gjort slut, men i många fall är det bara närheten man saknar. Och den kan man hitta på något annat sätt eller i någon ny.

Angående att jag är ack så stabil, jag får agera dr.phil ofta!


Jag älskar doften av makt på morgonen.

PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Ja jag önska jag kunde ge dig svaret på allt, men om jag hade det hade jag själv varit en lycklig man. Men det är något för oss alla att lista ut.

Ingen status

suomi_finland
Visningsbild
F 32 Hjälte 899 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Jaa det är svårt att vara mycket flexibel om man inte har intresse för det. Det är nog faktiskt mycket lättare att vara med någon som har lite liknande tankar och livsplaner som en själv.

Eftersom det är du som vill göra slut så är det antagligen du som får flytta ut.

Walk with me, talk to me, follow your heart.

index
Visningsbild
Hjälte 5 inlägg
Trådskapare
0

Svar till myh [Gå till post]:



Svar till BraSma [Gå till post]:








Tack för det ni skrev. Nu har jag gjort det, vet inte riktigt hur jag känner mer än att jag vet till 80% att det var rätt beslut. De resterande 20% är nog saknad och illamående p.g.a att hon bröt ihop. Extremt hjärtskärande att se, tröstlös och förtvivlad, ilska och oförståelse till förvirring. Allt som kan tänkas i en och samma klump.

Kommer nog aldrig förlåta mig helt för att jag sårat en annan människa så mycket, även fast hon kommer över det. Detta är absolut inget jag kommer utsätta mig för i framtiden!


men tack igen, hälsningar mig.
PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
0
Svar till index [Gå till post]:
Jo, folk snackar oftast om att det är jobbigt att bli dumpad. Men ibland är det tamejfan jobbigare att vara dumparen. Den dumpade har inget val än att gå vidare. Den som dumpar får leva kvar med den eviga frågeställningen "gjorde jag rätt val?" - "tänk om?" och den allmäna känslan av att vara ett rövhål.

Det är väl något du kommer att märka och få möta och jag vet hur du känner just nu. Det kommer förmodligen ta tid. Det bästa tipset jag kan ge dig att ta distans från det och håll helst så lite kontakt med henne som möjligt. Helst ingen. Gör det lättare för både dig och henne, vill jag tro. Släpp taget och gå vidare.

Ingen status

suomi_finland
Visningsbild
F 32 Hjälte 899 inlägg
0

Svar till index [Gå till post]:
Klart att man känner saknad och många negativa känslor närmaste tiden men tro mej, det kommer att bli bättre. Sätt inte all skuld på dej själv men inte på henne heller, för ibland måste man såra för att befria sej. Man gör ju slut av en anledning. Man kan ju inte förutspå allt före man inleder ett förhållande.

Walk with me, talk to me, follow your heart.

Panda
Visningsbild
P Rönninge Hjälte 3 815 inlägg
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
"Vad hade jag kunnat gjort för att ändra det?"
"Vad var felet med mig?"
"Varför?"

Bara o gå vidare, psssht.

Hatar allt.

PsykelTjuv
Visningsbild
P 32 Hjälte 3 487 inlägg
0
Svar till Panda [Gå till post]:
Inte konstigt att slås av såna tankar, vore mer konstigt att inte göra det. Men ja, gå vidare. Som jag sa...

Ingen status

index
Visningsbild
Hjälte 5 inlägg
Trådskapare
0

Svar till BraSma [Gå till post]:
Håller med dig. Fan lättare att bli dumpad. Fast det kanske är fegt att tänka så egentligen, att man inte vågar ta tag i det själv.

Jag mår orättvist bra nu vilket jag nästan får skuldkänslor för. Skapligt skit av hjärnan att skapa dessa känslor, SKUM Ä HAN!


Men men, bättre mår jag... Hoppas inte skiten kommer senare, bävar inför helgens drickande med mina vänner. (ångest laddad vid alkohol)

Forum » Livet » Kärlek & Relationer » Att våga göra slut med tårar och ärr

Ansvariga ordningsvakter: RoadGunner

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons