2008-06-11 21:41
Svar till Buddah [
Gå till post]:
Men omg, så kan du ju inte säga! Du fattar inte vad vissa kan tolka detdär som! Det finns folk med anorexi(a)(vet inte vad) som kämpar för livet genom att försöka äta upp sig. För vissa tar det ända upp til 5 år innan de är helt återställda!
Ett tag mådde jag också väldigt dåligt. Det började väl i 4:an men var värst i 5:an eller nu, jag vet inte.. Mina "vänner" gick och gaddade ihop sig och kom fram till mig en dag och sa:"Du är bara en falsk tjej som går runt och skryter hela tiden." Sen dess har det väl varit lite upp och ner. Just nu orkar jag inte md detta något mer, så nu är det beslutat att jag ska byta skola.
Ett tag hadae jag väldigt svårt att äta, jag gick jämt ensam på rasterna (satt för det mesta uppe i ett träd). Sedan efter ett tag, hade jag fått hedersuppdraget att klippa klorna på katten. Det slutade med fula rivsår på ovansidan av handen. En tjej i min klass hade sett mig pilla på ett par glasbitar så hon sprang och skvallrade för läraren trots att jag a att jag mådde bra och allt sånt.
Det slutade med att jag slutade med att sitta nästan varje dag med skolkuratorn. Alla trodde ju att jag skar mig..
När vi satt där sade jag ingenting. Jag kunde inte ens höra henne av någon anledning.
Men nu har jag börjat på en annan skola då de inte har sexor som jag är. Men det är fortfarande väldigt dåligt. Många i klassen som har sett mig sårbar och som därför går på. Senast jag grät var så sent som igår.
Men nu ska jag somsagt byta skola och hoppas att det blir ett ljust slut på detta.
Kortfattat: Folk litar inte på vad man än säger, ser de något är man så gott som död.
Tack för att ni tog er tid att läsa! :D
