Hej, för några dagar sedan så mötte jag en kille jag verkligen gillar och faktiskt trivs att vara med. Det ända problemet är att jag är 15 år gammal och han är 24. Jag störs inte så mycket av åldersskillnaden och inte han i heller men vi är rädda för att mina föräldrar kommer att sära på oss om de får reda på något. Så vad tycker ni här på hamsterpaj är en okej ålders skillnad egentligen? MvH en besvärad tjej

Cartman svarar:
Hej där!
Nu ska jag inte slänga upp den klassiska uträkningen på att hans ålder / 2 + 7 = acceptabel minsta ålder på partnern. T.ex 24/2=12+7=19.
Nej för jag ska säga vart den verkliga risken ligger i ett förhållande på den åldersskillnaden du lägger fram i den åldern ni båda är.
Du är 15 och ditt fokus ligger förhoppningsvis regelrätt i skolan och på skolarbetet. Du har en lång väg av mental utveckling framför dig och behöver vara med någon som är i samma fas i livet som du själv är. Om mitt minne inte sviker mig så är det två år längre fram i mognaden tonårstjejer är än tonårskillar så rent logiskt borde du kanske satsa på en 16/17 år gammal killen men det går inte att styra vem man faller för.
Om du blir tillsammans med någon som är 24 så blir du lätt avskärmad från en viktig del i din utveckling och blir istället inslängd i en senare fas i livet (fas 6 i Erik K Eriksons teori om människans identitetsutveckling), en fas du inte är redo för oavsett vad du själv känner. Du måste fortsätta försöka hitta dig själv och inte agera så som du tror han vill att du ska vara, vilket det lätt blir även om det inte är menat så.
I hans fall är det inte heller bra. Han är i ett steg i sitt liv där han redan funnit vem han är och vem han inte är och ska nu tänka på annat än högstadiedramatik, han ska tänka på arbete och högskoledramatik istället. Genom att vara med någon som fortfarande går i grundskolan/tidigt gymnasium så kan det hindra honom från att ta nästa kliv i sin utveckling som människa.
Istället står han kvar och trampar på det ställe han känner till och är en trygghet för dig då han vet vad du går igenom eftersom han själv gått igenom det. Det är inte fel att ha honom som trygghet och stöd men genom att gå djupare än så blir det lätt att han missar avfarten på sin egen väg.
Så för er bådas skull föreslår jag kraftigt att ni inte fortsätter dejta. Men det är min åsikt och ni tar era egna beslut.
Lycka till
Cartman