Hej Hamsterpaj.
Jag är en en kille på 18 år som, enda sen högstadiet, oroat mig för om jag ska ha barn eller inte. När jag tänker på det så tänker jag även på mina föräldrar och min syster. Min syster har kille och båda är överens om att skaffa barn senare i livet.
Ingen av syrrans killes bröder är intresserade av att skaffa barna enligt killen själv, vilket leder til att syrrans och killens barn inte kommer få kusiner från pappans (killens) sida och om inte jag skaffa barn kommer inte deras barn att få kusiner överhuvudtaget och morsan och farsan blir bara mormor och morfar och inte farmor och farfar.
Anledningen till att jag tvekar att skaffa barn är b.la. för att jag jobbar deltid på en förskola med många barn, där jag är poppis bland dem. Så jag tycker att jag borde vara nöjd med dem barnen jag träffar i arberslivet istället för att skaffa egna barn.
En annan anledning är för att jag oroar mig för hur det kommer och gå för mitt barn i framtiden om jag nu skaffar mig barn. Jag vet inte hur det kommer och gå för henne/honom i livet, om det går bra i skolan, får massor av kompisar, bli mobbad, mobbad på internet eller mobbar andra. Jag vet inte hur vår far och son/dotter relation kommer att bli och det gör mig jätte orolig.
Säg inte att jag kommer att få lusten av att skaffa barn senare i livet när jag hittar en tjej, för så säger alla och det tror inte jag på. Men hur ska jag komma fram till ett beslut så jag inte behöver oroa mig? Hjälp mig! =(
myh svarar:
Hej.
Jag personligen tror att du kommer märka det där senare i livet, det är absolut inget "beslut" du måste ta nu.
Känns det rätt så känns det rätt.
Postar frågan i forumet, hur tänker ni hamstrar kring detta?
/myh