När jag var yngre stämplades jag med asperger, även fast varken jag, mina föräldrar eller de flesta andra överhuvudtaget i vår omgivning (som har bra koll på sånt) höll med alls. Jag har varit med om folk som varit mycket "aspigare" än mig, som inte ens är diagnostiserade Och jag har aldrig haft sociala/mentala problem som är kännetecknen för diagnosen. Det känns så orättvist att leva med ett jävla påstående som inte ens stämmer.
Vi ska snart ha ett samtal för att bevisa att jag inte har det. Om de är övertygade kommer jag bli av med stämpeln. Men om de inte är det får man välja att antingen ha kvar stämpeln (jag tar hellre livet av mig än att leva med den) eller göra en hel utredning på BUP igen som när jag var yngre. (Jag vill inte sätta min fot där en gång till. Jag vill inte ha något med de att göra, de har sagt så himla mycket skit om mig.)
Nog med att skriva av, nu kommer min fråga.
Om man får en fortsatt asperger-stämpel i papperna, vad är det för grejer i livet som den kan ställa till med?
Peppar svarar:
Hej!
Som en person som lever med diagnoser själv så vill jag säga att du inte ska oroa dig över den här "stämpeln". Den är något som kommer fortsätta följa dig, men det kommer inte ändra dig som person eller liknande.
Jag tror tyvärr att ett samtal inte kommer kunna ändra på något. Det kommer krävas flera samtal och undersökningar för att kunna sätta eller ändra en sådan diagnos.
Bara för att du har blivit diagnostiserad med det så betyder det inte att du är som andra. Jag känner själv flertalet personer med aspergers som alla är olika i sina "sätt".
Vad ni kan göra är att lägga in en form av överklagan mot läkaren som har gjort undersökningen och be om att få prata med en annan läkare.
Som mer konkret svar - det är inte så värst mycket som kommer att kunna hända. Det kanske skulle vara om du vill vara med i militären eller liknande där de kan kolla upp det. Oftast tar de hand om det själva istället för att gå via gamla journaler!
Hoppas det går bra! :)