Update!Längesen jag skrev här så tänkte att det var dags för en liten update, så att även ni får veta vart mitt liv leder idag..
Jag har nu slutat gå på antidepressiva, läkarna tyckte det var en dålig idé, men jag bad dem, f2f, dra åt helvete och slutade iaf, jag har aldrig mått så bra som jag gjorde det 4 första veckorna efter att jag slutat.
Det jag tror är att medicinen tryckt tillbaka sorg, ångest och liknande, men även lycka (tyvärr), så jag har gått som en zombie under tiden jag gick på den.. Har pratat med min familj och nu när jag inte tagit på ca. 2-3 månader så säger dem såhär:
När du gick på medicinen så var du mycket hängigare, du var tom i ögonen, skrattade knappt (riktiga skratt, när jag skrattade var det bara på ytan), ibland blev du helt okontaktbar, försvann in i din egna värld etc.
Nu när jag slutat gå på medicinen så ser jag ljusa strålar i mitt liv, enda nackdelen var att jag slutade gå på medicinen under vintern, dummaste årstiden att göra det på då det är som mörkast ute..
Hur som haver, jag har som sagt slutat gå på medicinen, och sen dess har jag funnit något att leva för, min älskade familj, jag såg aldrig det alternativet när det var som mörkast, jag insåg aldrig att det dem gjorde, det gjorde dem för mig, jag såg dem bara som en grupp människor som inte brydde sig.. Tyvärr, jag har idag tagit mig i kragen och insett att alla har vi motgångar, alla mår vi dåligt, ibland har vi längre perioder, men ju dåligare du mår, desto bättre kommer du må när den perioden är över.
Man kan jämföra det med en sommar, ena dagen kan det vara regn hela dagen, tråkigt osv, nästa dag kan det vara blixtrande sol, blå himmel och 20-25+ ute, man måste bara vara ihärdig och orka kämpa sig igenom.
Jag har nu börjat ansöka om jobb igen, har börjat kunna sova på nätterna, självklart tänker jag och har mina deppiga kvällar, men istället för att göra en tårta av en tårtbit så tar jag itu med det direkt, jag bestiger berget & sedan mår jag bra igen. Tidigare tvekade jag alltid, sökte en annan väg, men nu har jag insett att enda vägen är rakt igenom.
Jag ska på arbetsintervju nästa vecka & skolan har börjat gå framåt igen, så jag känner äntligen att jag kanske kommer någon vart i mitt liv, och det är en underbar känsla.
Jag ska inte förneka att ni på Hamsterpaj hjälpt mig som fan genom era inlägg (de vettiga inläggen förstås), här i forumet, och det tackar jag er för av hela mitt hjärta, och jag kommer fortsätta logga in då och då, behöver ni prata av er eller liknande är det bara skicka ett gb, kan ta ett tag innan jag svarar, men jag svarar i sinom tid, är det akut så finns min msn lite här och var.
Som sagt, jag tackar verkligen för allt stöd jag fått & jag hoppas tråden hjälpt de som behövt hjälp! :)
Mvh
Uffe aka. Woozy
www.woozy.tk | www.woozy.blogg.se
