Svar till Lagom [
Gå till post]:
"Ehmn, kan vi hålla med om att sannolikheten att det finns en gudomlighet är 50% samt att sannoliheten att det inte finns en gudomlighet även den är 50%?"
Det är en irrelevant fråga då vi inte kan få ett svar på den.
"Om man lägger sin tro på att det finns en gudomlighet så är man en teist/polyteist, aight?"
Ja.
"Och om man lägger sin tro på att det inte finns en gudomlighet så är man en ateist, aight?"
Möjligtvis "hård ateist". Jag är ateist men jag tror inte att det inte finns en gud. Jag saknar helt enkelt tro på allt övernaturligt. Vad är så svårt att förstå?
Jag säger inte "Jag vet att gud inte finns" och jag säger inte "Jag tror att gud inte finns". Jag säger "Jag saknar tro på en övernaturlig varelse". På samma sätt som du saknar tro på runda trianglar som gömmer sig i rymden. Jag saknar tro.
"Och om man väljer bort möjligheten till båda två så är man en agnostiker(som för övrigt också är ett trossystem), aight?"
Nej. Är du inte helt efterbliven har du kunnat förstå vart jag står i den här frågan genom att titta på videon. Agnosticism är inte ett mellanting mellan ateist och teist. En agnostiker säger att vi inte kan veta. Agnosticism berör inte tro utan vilka möjligheter vi har till kunskap. Det är därför inte ett trossystem utan ett resonemang som kan appliceras på både de som tror på en gud och de som saknar en tro.
"Jag tror, men vet att vi inte kan veta"
"Jag saknar tro och är medveten om att vi inte kan veta"
Ser du hur agnosticismen inte är ett eget trossystem?
"Hur kan man som ateist inte välja att tro när troendet krävs för att definitionen av en ateist ska uppfyllas?"
Jag skiter blankt i vad NE säger då deras definition är för smal för att appliceras på verkligheten. Jag är ateist för att jag saknar tro.
"1. Det enda sättet man kan undvika att komma till ett beslut om ett påstående är att ignorera påståendet, som rent grundläggande är ett beslut om en handling, men det hör inte hit."
Det finns inte bara svart och vitt. Man kan se det som exemplet i videon. I rättssalen finns människor som tror att hon är skyldig, människor som tror att hon är oskyldig och människor som helt enkelt inte når en slutsatts alls. Dessa sistnämnda människor är den typen av ateister jag sällskapar med. Det är inte det att vi inte bryr oss. Vi anser att bevisen som presenterats inte övertygat oss om att hon är skyldig (som symboliserar att gud finns) men vi sällar oss inte till "Oskyldig" bara för det.
Vi saknar övertygelse helt enkelt.
"2. Om jag hör ett påstående om att specialaren på Gnarps Finfinapizzeria är en otroligt god pizza, möjligtvis den godaste pizzan i världen så har jag valet att A: Ignorera påståendet B: Acceptera påståendet och B: Inte acceptera påståendet (då jag vet att den bästa pizzan i världen går att återfinna på någon pizzeria i Karlstad.)
Uppgift: Svara mig hur man kan välja att inte tro på det som skiftar den empiriska balansen?"
Ditt exempel är värdelöst då det bygger på en subjektiv upplevelse. Någons/någots grundläggande existens i vårt universum och vilken pizza som smakar godast är inte jämförbart.
Om pizzan var en sådan så att den inte gick att provsmaka utan att man helt fick lita på andras åsikter (som inte heller bygger på smakprov) så hade jag sagt att jag helt enkelt saknar övertygelse om pizzans ultimata godhet eftersom vi inte kan veta.
Och om vi minns vad vi lärt oss tidigare i inlägget om att agnosticism är kompatibelt med både tro och avsaknad av tro eftersom det i sig inte är en tro utan ett sätt att förhålla sig till kunskap så ser vi att jag kan välja att inte ta en sida utan helt enkelt inte tro.
"3. För extra poäng, läs det där några gånger och förstå varför jag fnissade väldigt mycket när jag läste det och skriv om som du egentligen menar. :3"
Nu är ju detta inte relevant alls eftersom du uppenbart förstod vad jag menade och eftersom du valde att se "välja att inte tro" som ett ställningstagande baserat på tro när jag försöker få dig att förstå att det inte är det.
Autentiska liv till salu.
