2011-04-30 20:08
Jag tror faktiskt inte man kan vara "för" abort, eftersom det per definition är något negativt (utslocknande av (mänskligt/potentiellt mänslkligt) liv, vilket måste ses som negativt av alla som bejakar livet och inte vill tvinga på andra sin extrema dödslängtan och ångest.
Däremot är det ju en annan fråga huruvida det bör vara tillåtet eller inte,. Att abort är fel innebär inte att det bör vara förbjudet (jämför med t.ex. otrohet (jag förutsätter att vi är överrens om detta, fastän man ju med nödvändighet inte behöver vara det). Ibland kan abort vara the lesser of two evils, t.ex. vid våldtäkt eller incest.
Dessutom: att vara för abort idag är inte bara att "låta kvinnan bestämma över sin egen kropp" utan det innebär ju de facto att sjukvården ska hjälpa kvinnor att ta livet av sina foster i moderlivet och att detta ska subventioneras av staten och därmed oss själva. Det gör mig egentligen inte särskilt mycket vad kvinnor gör eller inte gör, men jag är som skattebetalare oundvikligen en del av det och vi har, i egenskap av att leva i ett demokratiskt samhälle, alla ett gemensamt ansvar för de värderingar som genomsyrar vårt samhälle och vården.
Själv skulle jag inte begå abort. Jag anser att den naturliga gränsen för mänskligt liv bör dras vid konceptionen. Men jag skulle inte förhindra någon annan att göra det och jag är medveten om att alla inte håller med mig. Det är egentligen jävligt synd att en sådan viktig fråga ska genomsyras av så mycket dogmatik. Jag tvingar inte på mina dogmer på andra och i gengäld vill jag inte bli påtvingad sekulära dogmer. Jag vill inte hindra någon från att mörda sina barn i moderlivet (om inte samhället som helhet går med på sådan lagstiftning, dvs.) men jag vill inte behöva finansiera det heller.