Svar till Reason [
Gå till post]:
Så som sjukvård till fattiga och änkor.Förempiriskt sjukvård var lika meningsfull som homeopati eller annan kvacksalveri. Det intressanta är därför snarare empirins uppkomst, då det var först då man faktiskt bevisligen kunde kurerade folk.
En del av kollekten kunde också gå till att hjälpa fattiga och rikare folk brukade också skänka en del del kyrkans finanser som till viss del gick till behövande.Välgörenhet är antagligen en företeelse som har rötter till de första klassamhällen. I antika Rom brukade man exempelvis dela ut bröd till de som närvarande under gladiatorspelen för att stävja aggressioner från en befolkning förargad av den fattigdom och arbetslöshet en slavekonomi skapar. Det är inget som har sin grund i kristendomen, eller någon annan religion.
"Rötter", ja absolut. Men det är knappt jämförbart med den utveckling som kyrkan och dess teologer och jurister bidrog med inom ämnet.Var får du det från? Redan sumererna påstås ha haft allmängiltiga lagar och regler, och Babylonierna var för den delen inte heller särskilt olika i sin samhällsstruktur, med domstolar och hela köret. De hade förvisso särlagstiftning som gav aristokraterna andra rättigheter och skyldigheterna än befolkningen i övrigt, men det hade å andra sidan även det medeltida europa med sin feodalism och adel (en samhällsordning som kyrkan för övrigt stödde).
Du har fel.Jasså? Jag har fått lära mig att den katolska kyrkan hade Aquinas syn på slaveri fram till 1965 då man officiellt förkastade det (andra Vatikankonciliet tror jag det hette).
Fadern av "international law" återfinns i Salamancaskolan för att nämna ett exempel. Detta var förvisso inte under den period som kallas medeltiden.Nu är du nästan i upplysningstiden och deras åsikter stod i konstrast till kyrkans hållning (vilket också framgår i texten).
Påven var tydlig med att Galileo fick lära ut sina teorier som just teorier. Du menar hypotes, hoppas jag. Teori är annars den benämning på den mest sannolika förklaringen för ett fenomen, och då hade ju påven erkänt att Gallileo haft rätt.
Men Galileo gjorde mer än så, han hånade kyrkan och krävde att Bibeln skulle omtolkas, vilket var uppkäftigt och vetenskapligt/filosofiskt irrationellt (vet du hur han motiverade sina teorier?)Krävde och krävde, det var mer så att han försökte rädda hypotesen från att få kätteristatus (vilket den fick och vilket ledde till att han dömdes till fängelse). Men visst, det är vetenskapligt/filosofiskt irrationellt att överhuvudtaget förlita sig på bibeln.
Hur han motiverade sina teorier? Jo, genom empiriska bevis. Han observerade planeternas rörelser genom sitt teleskop, och viktigast av allt deras faser. Den gav också rimliga förklaring till fenomen som den geocentriska modellen inte kan besvara, såsom upphovet till säsonger.
Svar till Gotterdammerung [
Gå till post]:
Varför skulle en medeltida ateist studera katolsk filosofi på ett katolskt universitet utifrån en katolsk läroplan (som ju även det är en produkt av katolsk utbildningstradition)Den mer intressanta frågan är huruvida det fanns möjlighet till att upprätta några alternativa läroplaner alls. Och med tanke på att det inte krävdes mycket religiös avvikelse för att drömmas till döden som kättare är det över huvudtaget svårt att tänka sig att en ateist med någon livsvilja överhuvudtaget skulle våga yttra sig. Se bara hur det gick för Botulf.
det är endast genom kyrkans instutition som de civilisatoriska värden och ideal bevarats och överlevt det romerska imperiets sönderfallNja, nu försvann ju inte precis de romerska riket (eller Bysantin som det kallades under medeltiden) och de hade nog inga svårigheter att behålla sina hellenistiska och romerska traditioner med eller utan den ortodoxa kyrkan.
Med tanke på bysantins enorma bibliotek är jag snarare förvånad att resterande Europa kunde vara så isolerat och så ignoranta gällande antikens kulturer fram tills korstågen (de hade absolut fördelaktiga konsekvenser i vissa fall). Korsriddarna gick ju trots allt genom bysantin, men ändå var de muslimerna som bidrog med kunskaperna.
Sedan är det svårt att förstå vad du menar med "civilisatoriska värden och ideal", civilisation har ju en ganska så godtycklig betydelse.
Typexemplet är den karolingiska renässansen och uppkomsten av den första enade eurppeiska stasmakten och bildandet av en enhetlig språk- och kulturgemenskap vilket skedde när Karl den store, med kyrkans hjälp, kunde återuppliva lärdomsidealen och samla forskare och tänkare från hela EuropaTyvärr dog det ganska snabbt, och karln kunde knappt läsa. Min gissning är dock att han var mer intresserad av att återskapa det forna Roms militära makt mer än något annat.