Grejen är den att den mänskliga relationen till sex är långt mycket mer än fortplantning. Att ha sex i andra situationer än de som fortplantningssyften är vagt att se som ett fel på hjärnan. Vi har inte biologiska* störningar för att vi t.ex onanerar.
Vi har rent psykiskt ett behov av närhet, kärlek och meningsfull aktivitet. Sexualitet är således inte enbart en biologisk drivkraft utan också en social.
Vår sexuella läggning beror alltså på psyket, och är något som är individuellt för varenda människa då det formas av erfarenheter, upplevelser, omgivning och biologiska faktorer.
Läggningar är alltså olika från människa till människa.
För att ta ett övertydligt exempel;
Ponera att en flicka har en våldsam pappa som gör henne illa, och en mor som hon knappt har kontakt med, utan bara kommer ihåg i det undermedvetna när hon var bebis. Är det konstigt att hon sedan känner suktan efter kvinnlig kontakt? Att hon i sin rädsla för män dras mer till kvinnor?
Små som stora händelser under barndomen -de behöver självklart inte vara negativa- formar oss, liksom vår sexualitet.
Sedan är det kulturella normer som avgör vad som anses vara rätt och fel. Jag menar; att döda är inte fel på naturlig basis -utan därför att det bryter mot hela vår samhällsstruktur och vedertagna filosofier.
I dagens västvärld är det bland annat en (utdöende) norm att man ska vara gift med en partner man älskar för att ett sexuellt förhållande ska vara okej. En annan är att rättigheter och normalt ansvar inte tillfaller en förrän man blivit myndig. Det är en norm, och en lag att man inte har sexuella förhållande med minderåriga.
Således ligger samhällets acceptens för ditt exempel pedofili ganska långt borta. Det går rätt mycket utanför ramarna.
Just pedofili som gäller barn under 13 eller vad det är, är nog ännu svårare då de inte allt för ofta har någon sexuell drift alls. Ett ömsesidigt sexuellt förhållande är inte helt enkelt att hitta alla gånger kan jag tänka mig.
What doesn't kill you fucks you up mentally.