Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Psyk. skämms.

Skapad av Jacques, 2013-02-03 12:59 i Livet

25 192
23 inlägg
1 poäng
Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
0
Vet ej om rätt placerat men vi kör ändå.

Sista halvåret i under 3:e året på gymnasiet blev jag deprimerad. Skämdes väldigt mycket över detta. Blev introvert och betygen o närvaron dala. (skrev dock tack o lov 1.9 på hp så gjorde inget rent praktiskt.) Hursomhelst så behandla jag min depression, primärt via kbt men även sertralin. Sista funkade sådär då det var jobbigt att sluta.

Efter att ha varit normal i ett halvår så bestämde jag mig för att gå vidare med min dröm o började plugga medicin. Detta var i höstas. Här vänds dock hela mitt liv upp o ner. Min flickvän som jag varit tsm med i två år gjorde slut med mig (intalat mig själv därför att jag är ful som stryk även om hon insisterar jag ser rätt bra ut, det biter inte sig in, är för cynisk). päronen kommer jag inte alls överens pga en rad orsaker. Vänner har jag slutat umgås med då jag känner mig så falsk när jag låtsas ha kul.

På nåt vänster fick jag ihop terminstentan men jag känner mig riktigt illa psykiskt. Kontakta min psykolog som ansåg jag borde kontakta psykiatriker för att få nya antidepp utskrivna (ej så förtjust i den tanken) och att jag på tisdag börjar med kbt igen. (något jag vill).

Så vad ska jag säga till mina kursare? Måste ju säga vart jag försvinner hela tiden.

/en som egentligen är för gammal för hamsterpaj.

Tillägg av Jacques 2013-02-03 13:51

Woop. Ber om ursäkt för stavfel. Skriver från mobil.

Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

Moongirl
Visningsbild
F 30 Uppsala Hjälte 1 150 inlägg
1

Svar till Jacques [Gå till post]:
1. Man blir aldrig för gammal för Hamsterpaj, Hamsterpaj är livet.
2. Varför inte ta och berätta som det är? Jag vet inte om tanken slagit dig men det brukar i slutändan vara det bästa...


Never leave a man behind.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Moongirl [Gå till post]:
Förlåt. Kanske var otydlig men som i gymnasiet så skäms jag väldigt mkt över det här. Särskilt med tanke på vad jag studerar. Folk inom vården borde ju om några vara dom som är friska psykiskt. Vill heller ej gå runt med psykfall stämplat i pannan.

Moongirl
Visningsbild
F 30 Uppsala Hjälte 1 150 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Psykfall? Sist jag kolla så är det inte precis enkelt att studera medicin så jag skulle inte bli förvånad om man blev deprimerad av det.
Varför skäms du?

Never leave a man behind.

Watchmaker
Visningsbild
P 33 Hjälte 95 inlägg
0
Det låter ju som en ganska tråkig situation du befinner dig i just nu, men om din depression bröt ut på grund av att din flickvän gjorde slut så borde den vara temporär. Om du inte vill ha Sertralin igen så finns det ju massa andra anti-depressiva medel, jag har faktiskt gått på Sertralin själv på grund av social oro så förstår din situation där. Be din psykiatriker att skriva ut något annat anti-depressivt, det har du full rättighet till att göra.

Sedan det med att berätta för dina kursare, tycker du att det är svårt att vara ärlig med dina problem? Om dom är dina vänner så borde dom ju förstå, annars kan du ju berätta när du kommer tillbaks och mår bättre, då blir det nog enklare, dessutom får du tid att tänka.

Sedan det där med att du tycker att du är ful, det har jag faktiskt också upplevt, jag tror det är en bieffekt av Sertralinet. Sen får man ju också sämre självkänsla om man har depressiva svårigheter, det ger tillochmed illusionen av att man ser ful ut när man kollar sig själv i spegeln. Men för min del har det gått över, så jag tror det kommer lösa sig för dig också.
Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Moongirl [Gå till post]:
jag har diagnostiserats med depression och ångest. Jag behöver lyckopiller. Det gör mig till ett psykfall imo. Läkarlinjen e knappast svår. 25% kuggar tentor (jmf med 70% på matten vid civ Ing utbildningar). Visst är det ingen dans på rosor men handlar bara att lära sig utantill. Kan vemsomhelst fixa. Svåra är att bli antagen.

Watchmaker
Visningsbild
P 33 Hjälte 95 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Aha, jo jag tyckte nog att jag märkte en viss orosproblematik, jag kan nog garantera att det är just den problematiken som gör att du känner att du skäms. Men testa att fråga din psykiatriker om han tror att Abilify kan hjälpa, det kan möjligtvis hjälpa, det är ett anti-psykotiskt/humör-stabiliserande. Vad är det för orosdiagnos du har? Generaliserat Ångestsyndrom eller? Själv har jag panikångest, får Stesolid mot det.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Watchmaker [Gå till post]:
Även mina föräldrar som jag more or less brutit kontakten med. Vill inte gå in på detaljer men en rad saker, bla pengar och att jag fått reda på att jag inte var planerad eller ens önskad. Stod tills nåt år sen mkt nära mina föräldrar i övrigt.

Jag tkr sertralin Funka bra. Däremot var det mkt jobbigt att trappa av vilket är ett allmänt problem med antidepp om jag fattat rätt.

Känner mig ful fast jag inte går på nåt piller. Varit utan medicin i över ett år.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Watchmaker [Gå till post]:
Gad. Inte så förtjust i piller tbh

Watchmaker
Visningsbild
P 33 Hjälte 95 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Du nämnde att du stod ganska nära dina föräldrar, var det så nära att relationen blev dysfunktionell? För då kan man må riktigt dålig. Sen eftersom du stod nära dom så verkar det ändå som att du har känt någon trygghet med kontakten där, och sen tror jag verkligen inte att dina föräldrar vill dig något illa oavsett hur det verkar. Det finns mycket litteratur som beskriver villkorslös kärlek mellan föräldrar och deras genetiska produkt, även om det kanske inte verkar så när man har det jobbigt.

Du kanske ska tänka på att ta upp kontakten igen så kanske dom kan hjälpa dig med något? Det är ju lite nervöst att ta upp kontakt igen i en sådan här situation förstår jag, men jag tror faktiskt att du hade mått bättre om du gjorde det. För man mår ännu sämre när man isolerar sig från människor man har haft vana att ha kontakt med innan.

Sen att känna sig ful är just en produkt av kombinationen av depression och ångest, då kan det bli väldigt svårt. För när man har en viss emotionell problematik så kan man ju inte riktigt lita på det man känner.
Watchmaker
Visningsbild
P 33 Hjälte 95 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Det är ju ganska förståeligt att inte vilja gå på tabletter, fast man ska ju ändå inte lida i onödan.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Watchmaker [Gå till post]:
nej. Var en hälsosam relation. Hade rätt mkt frihet så länge jag skötte mig. Ingen vidare lust att ta kontakt igen. Finns mkt skit kvar.

Det stämmer nog om utseendet. Har väl kasst självförtroende i överlag och då man är osäker på om man är ful eller snygg så avrundar väl depressionen neråt.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Watchmaker [Gå till post]:
Var skitjobbigt att sluta så har lite fobi tbh.

Watchmaker
Visningsbild
P 33 Hjälte 95 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Berätta det för psykiatrikern, att du tyckte att det var så svårt att sluta förra gången att du känner dig fobiskt mot att börja igen. För då kan du nog få en kortsiktig behandling med lugnande tabletter när du slutar nästa gång. Eller också hittar han en annan lösning, för det är ju hans jobb att hjälpa dig på bästa sätt. Bara han vet om att du tyckte att det var så jobbigt.

Minus
Visningsbild
F Göteborg Hjälte 5 137 inlägg
0
Jag berättade för mina lärare varför jag är borta, måste gå iväg osv.
Fett värt det, underlättade så mycket.

Ingen status

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Watchmaker [Gå till post]:
Skeptisk. Vill nog ärligt hellre iaf prova enbart kbt.

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Minus [Gå till post]:
Läser på högskola så gör ingen skillnad.

Minus
Visningsbild
F Göteborg Hjälte 5 137 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Vad är det då du vil ha hjälp med?
Mot din depression?
Du tar ju piller och vet att du är deprimerad och borde göra något åt det, du är redan påväg i rätt riktning

Ingen status

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Minus [Gå till post]:
Tar ej piller. Har gjort. Det jag vill ha hjälp är hur jag ska göra med mina kursare. Att säga som det är rakt upp o ner är jag inte så sugen på. Fått vissa mer sympatiska råd i tråden men att säga till en lärare hjälper ju nada.

Jag måste ju säga nåt till mina kursare. Så om din enda erfarenhet är att säga till läraren eller att jag bara ska säga som det är så tror jag ärligt att vi upplever min situation väldigt olika. Om du däremot gått igenom det jag har o upplevt det likadant får du gärna berätta hur du hantera dilemmat.
l
zzaara
Visningsbild
F 29 Hjälte 516 inlägg
0

Svar till Jacques [Gå till post]:
Kan du inte försöka lägga in kbt:n och de övriga mötena på tider då du är ledig så du slipper berätta för dina lärare?

george washington odlade marijuana på sin bakgård

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till zzaara [Gå till post]:
Det går i viss mån men mkt av plugget är i grupp. Särskilt i ens "4-grupper". Exempelvis från förra veckan: 2 dagar föreläsningar. 2 dagar förbereda en presentation med ett fall om det man läst. Typ 2 dagar teori om immunologi o sen 2 dagar att utreda o förbereda en presentation om en 5-åring med leukemi som fått en benmärgstransplantation och (tyvärr) följdkomplikationer. Sen arbetar ju psykologer dagtid då man är på skolan eller sjukhus och då märks det ju om man är borta regelbundet.

Tanken är annars god. Kanske finns nån psykolog som jobbar helg men lär väl kosta skjortan.

Minus
Visningsbild
F Göteborg Hjälte 5 137 inlägg
0
Svar till Jacques [Gå till post]:
Jo jag har gått igenom kriser jag med, (tappat vänner, livsork) och går fortfarande hos psykolog för det och äter piller.
Går även sista året på gymnasiet och har två jobb, Men jag pratade med min psykolog om hur jag skulle göra med skolan och allt. Och hon rådde mig att fortsätta ta mig till jobben och fortsätta med skolan. Och berätta för mina lärare vad som var nödvändigt för dem att veta.

SÅ jag tog med mig intyg från sjukhus, psykolog och polis att jag har god grund att vara borta och är tackasam om jag får mer tid med att lämna in uppgifter och om de finns tillgänglig extratid att plugga med hjälp i skolan.
Du behöver inte liksom berätta va du vart igenom eller hur du mår, bara ta upp det som är nödvändigt och va ärlig så får du hjälp.



Ingen status

Jacques
Visningsbild
P 34 Hjälte 152 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Minus [Gå till post]:
Man får ej såna resurser vid min utbildning.


Forum » Livet » Psyk. skämms.

Ansvariga ordningsvakter:

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons