Svar till godis-apa [
Gå till post]:
Jag ser ni förtjänar ingen respekt, ni har inte en susning om vad som hände vid floden, läs på och kom igen när ni kan och inte bara gissar.
Låt oss titta lite närmare på den ark som Noa, på Guds uppmaning, byggde för att rädda sin familj och alla landlevande djur undan den kommande syndafloden. Arken beskrivs i 1 Mos 6:15 och framåt.
Enligt den hebreiska grundtexten var den 300 alnar lång, 50 alnar bred och 30 alnar hög och hade med all sannolikhet formen av en låda.
En sådan är enkel att bygga och arken behövde ju inte vara strömlinjeformad, eftersom dess enda uppgift var att flyta utan att kantra.
Enheten aln har haft olika betydelse i olika länder.
Det finns en gammal inskrift i Siloahtunneln i Jerusalem, med vars hjälp man kan bestämma hur lång en judisk aln var.
Enligt inskriften är tunneln 1200 alnar lång.
Mätningar visar att tunneln är 525 m.
En hebreisk aln bör således vara 525/1200=0,4375 m. Arkens mått blir då uttryckt i moderna enheter; längd 131 m, bredd 22 m, höjd 13 m. Imponerande eller hur?
Noas ark var det största fartyg som någonsin byggts fram till 1850.
Enligt 1 Mos 6:16 hade arken tre våningar, dvs två däck.
Låt oss jämföra arken med en modern stor färja, Nils Holgersson, som trafikerar rutten Trelleborg - Travemünde.
Detta fartyg, och systerbåten Peter Pan, har följande mått; längd 162 m, bredd 28 m och höjd 46 m. Det kan nämnas att Titanic var ungefär dubbelt så lång som arken. Kunde Noa verkligen klara en så enorm konstruktion?
Tja, han hade antagligen lång tid på sig (människor vid den här tiden blev mycket gamla -- Noa var 600 år när syndafloden kom), och det finns inget som säger att han inte lejde mängder av hantverkare. Sedan får man väl utgå från att Gud hjälpte Noa övernaturligt på olika sätt.
Det babylonska Gilgamesheposet omnämns en syndaflod. I elfte tavlan talas om en båt med vars hjälp människorna räddar sig undan denna.
Det skepp du skall bygga skall ha dessa mått:
Lika skall vara dess längd och dess bredd
...
Ja, 120 alnar var väggarna höga,
Ja, 120 alnar var de fyra kanterna på dess däck långa.
Texten säger också att båten byggdes med sex däck (sju våningar).
Av texten ovan framgår klart att den babylonska motsvarigheten till Bibelns ark måste haft formen av en kub, dvs den hade samma längd, bredd och höjd. Här ser vi hur författaren till den babylonska berättelsen använt symmetrier och heliga tal för att ge sken av en gudomlig konstruktör bakom arken.
Formen hade fullständig symmetri (kub), och båten indelades i däck och våningar enligt de heliga talen sex och sju. Inget av detta finns i Bibeln. Och inget av detta är, vilket vi strax skall se, förenligt med god skeppsbyggnadsteknik.
Att konstruera ett så stort skepp som arken måste ha varit en enorm uppgift för Noa, även om man tar hänsyn till att ett stort antal människor hjälpte till och att Gud instruerade honom hur arbetet skulle utföras. Givetvis var det av yttersta vikt att materialåtgången var så liten som möljligt. En matematisk analys visar att vi får minimal materialåtgång för en lådformat båt med n stycken däck, om förhållandet mellan bredd (B) och höjd (H) ges av följande samband (längden har således ingen betydelse):
Den matematiskt intresserade läsaren hittar en härledning av formeln här. Bibelns ark hade två däck (n=2) medan arken i Gilgamesh hade sex däck (n=6). Det optimala förhållandet mellan bredd (B) och höjd (H), när det gäller minimal åtgång av material, blir då för Bibelns ark B/H=0,5 (sätt in n=2 i formeln ovan), dvs den skall vara dubbelt så hög som den är bred.
Båten i Gilgamesh hade 6 däck, vilket enligt formeln ger B/H=0,25. Detta innebär att den borde vara fyra gånger så hög som vad den är bred, om man vill minimera materialåtgången. Den babylonska arken uppfyller definitivt inte detta.
Den var ju kubformad, och därmed lika bred som hög (B/H=1). Hur är det med Bibelns ark då?
Den borde ju ha B/H=0,5. Enligt måtten i Första Mosebok var B/H= 50/30=1,667, vilket inte heller är optimalt (här har jag använt bredd och höjd uttryckt i alnar för att slippa avrundningsfel -- räknar man om 50 alnar till meter blir det 21,875 m och inte 22 m, som jag avrundat till tidigare i texten).
Nu finns det emellertid en ytterligare faktor, vilken är minst lika viktig som materialåtgång, och det är stabilitet.
Arken måste vara tillräckligt stabil, så att den inte löpte risk att kantra.
Låt oss betrakta bild 1b ovan. Grafen (kallad f2) utgör ett mått på förhållandet mellan båtens volym och materialåtgången.
Vi ser att grafen har ett maximum (toppen av puckeln) för ett visst värde på B/H.
Det är detta värde som ges av formeln ovan (maximal volym i förhållande till materialåtgången).
Bild 1a visar hur stabiliteten beror av B/H (detta är betydligt svårare att räkna ut och jag avstår från att göra detta här). Stabiliteten beror givetvis också på hur högt båtens tyngdpunkt (y0) ligger i förhållande till båtens höjd (H).
Detta anges med y0/H. I figuren visas graferna (f1) för tre olika värden på y0/H.
Ju högre tyngdpunkten ligger, desto sämre stabilitet ("sitt i båten pöjk!"), vilket framgår av de tre graferna.
Den översta grafen med y0/H=0,3, dvs lägst tyngdpunkt, svarar mot störst stabilitet.
Låt oss nu försöka hitta det optimala värdet på B/H där man tar hänsyn både till materialåtgång och stabilitet.
För att hitta detta bildar vi en ny funktion, f3, genom att mulitplicera funktionerna f1 och f2, dvs f3 = f1 x f2. Maximum av denna funktion bör ge den optimala kompromissen av f1 och f2 (vi tilldelar således f1 och f2 samma vikt).
Denna funktion (för en viss höjd av tyngdpunkten) visas i bild 1c.
Maximum av f3 bör ge det optimala värdet på B/H.
Tyngdpunktens läge hos arken är givetvis inte känd, men en rimlig uppskattning, som utgår från att den tyngsta lasten placerades längst ned, ger att y0/H bör ha legat någonstans mellan 0,25 och 0,30. Om vi sätter y0/H=0,28 ger vår analys att bästa värdet på B/H är 1,667, dvs exakt samma värde som Bibeln ger!
Ovanstående härledning bygger på en artikel av professor Werner Gitt med titeln "Das sonderbarste Schiff der Weltgeschichte" (Världshistoriens mest underbara skepp), publicerad i Fundamentum (Zeitschrift der Staatsunabhängigen Theologischen Hochschule, Basel, nr 3/2000).
Den läsare som vill kontrollera stabilitetsberäkningarna rekommenderas att läsa denna artikel.
Den enda verkliga svagheten i Gitts resonemang är värdet på y0/H. Givetvis finns risken att man väljer ett lämpligt värde för att få önskat resultat. Nu kan man knappast välja vilka värden som helst.
Även om just 0,28 är en gissning, kan det korrekta värdet inte ha skilt sig alltför mycket från detta.
Det optimala värdet av B/H bör således under alla förhållanden ha legat ganska nära det värde som Bibeln anger.
Påståendet att Bibelns berättelse om syndafloden bara är en blek kopia av den babylonska skildringen av samma händelse, stämmer definitivt inte.
Den babylonska "arken" är en ren katastrof ur både stabilitets- och materialåtgångssynpunkt (en kub är bland det värsta man kan ha när det gäller stabilitet -- och det hela förvärras ytterligare av sex däck, vilket leder till att tyngdpunkten flyttas upp dramatiskt).
De mått som anges i Gilgamesheposet är uppenbarligen påhittade för att berättelsen skall ge sken av helighet och gudomlig vishet (symmetri och heliga tal).
Bibelns ark uppvisar inte någon sådan iögonfallande symmetri.
I stället visar sig Bibelns ark stämma förbluffande väl med vad vi idag vet om skeppsbyggnad.
Detta talar för att Bibeln är övernaturligt inspirerad.
Judarna var ju inget sjöfarande folk, och deras kunskaper i båtbyggeri och stabilitet var givetvis helt obefintliga.