Som besökare på Hamsterpaj samtycker du till användandet av s.k. cookies för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
Annons

Varför Jesus inte kan vara Jehova gud.

Skapad av Borttagen, 2008-05-21 14:59 i Livsåskådningar

10 464
137 inlägg
-5 poäng
Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

En sak ska du ha klart för dig, jag använder 1917 års svenska bibel.

Dessutom har du gång på gång bara sagt att vår bibel är korrupt utan att kunna ge skäl för detta, så om du inte har belägg för det du säger lägg av med sådant trams.

JV's bibel är erkänd i sverige som den som bäst stämmer överrens med grundtexten, eller som svenska bibelkommissionen skrev "den exakta ordalydelsen"



Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Kauge [Gå till post]:

Att Jesus hade guds gestalt betyder inte att han är Jehova gud. Eftersom det står att han inte försökte rycka åt sig jämlikhet med gud kan han ju inte ha haft detta redan eller hur? Eftersom det likställs med ett krigsbyte kan han ju alltså inte haft det från början? Vilken logik skulle versen ha om Jesus redan var jämlik med gud och sedan skrev att Jesus inte försökte rycka åt sig jämlikhet? Vilken logik skulle versen ha om den jämför situationen med att ta ett krigsbyte om man alltid redan ägt sakerna man tagit?

Om du dessutom läser i The expositors Greek testament så sägs det tydligt angående den grekiska ordalydelsen som ligger till grund för översättningen (har-pa-zo och dess andra form har-pag-mon) att de aldrig omnämnes i betydelsen av något man redan har och vill "hålla fast" vid, utan betyder något som man inte har och vill "gripa efter" eller "med våld rycka till sig"

Med andra ord: Jesus var en gud i sin gestalt men han var inte gud fadern själv. Bibeln omnämner ju i GT de domare som var satta att döma Israeliterna som "gudar", om tom. människor av Jehova kallades för gudar ligger det då något konstigt i att hans förstfödde son också kallas "en gud"?







Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-21 21:54

Det hebreeiska ordet "shad-daj" och det grekiska ordet "pan-to-kra-tor" används i bibeln (2 Mos 6:3; Upp 19:6) om Jehova gud för att på visa att han är allsmäktig, inte en enda gång i bibeln omnämns Jesus eller helig ande på detta sätt, varför? Om de tre är samma person?

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

Jag slog upp en annan översättning, och hittade passagen i vers 19 där Jesus säger att om de kände honom så kände de också fadern, är det denna vers du syftar på?

För om det är det så tycker jag att du ska läsa verserna innan där Jesus klart och tydligt förklarade att han och gud var två individer och inte en. Han sade i vers: (17)"två människors vittnesbörd är sant (18) Jag är en som vittnar om mig själv och fadern som har sänt mig vittnar om mig"

Jesus var alltså tydlig med att påvisa att han och gud var två "vittnen", Jesus var en och Gud var den andre, på samma sätt som två vittnen i en rättsak inte var en och samma person utan två enskilda personer.



Kauge
Visningsbild
P 36 Horred Hjälte 3 665 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:
Att Jesus hade guds gestalt betyder inte att han är Jehova gud.

Det säger jag inte heller, eller jo, rent praktiskt menar jag det. Men det jag egentligen säger att Jesus är Gud *personifierad*, alltså är Gud fortfarande en, men i tre hypostaser. Fadern, Sonen och Den Helige Anden som hypostaser är tre vilt skilda hypostaser men av samma väsen som Fadern.

Se det som vattens olika former, du har Flytande, Kondenserat och Fast vattenform, men alla är likt förbannat vatten. Likadant är det med treenigheten.

Vilken logik skulle versen ha om Jesus redan var jämlik med gud och sedan skrev att Jesus inte försökte rycka åt sig jämlikhet?

Du missförstår det igen. Ett exempel på när människogudar missbrukar sin gudomliga makt finns i de flesta mytologiska berättelserna. Det var detta Jesus försökte undvika! Det handlar inte om makt per se, utan snarare om den makt han använder på jorden.

Detta är farligheterna med att läsa bibeltexter ur kontext. Vi ser detta att det blir till min fördel i nästa vers, vers 7: utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa.

Han ville inte identifiera sig själv som gud som männsika, utan han satte sig på människans nivå.

Om du dessutom läser i The expositors Greek testament så sägs det tydligt angående den grekiska ordalydelsen som ligger till grund för översättningen (har-pa-zo och dess andra form har-pag-mon) att de aldrig omnämnes i betydelsen av något man redan har och vill "hålla fast" vid, utan betyder något som man inte har och vill "gripa efter" eller "med våld rycka till sig"

Och? Har The Expositors Greek Testament tolkningsföreträde? Jag skulle knappast tro det. Du väljer den antagligen för att den tänker i dina banor och det är så trångsynt tänkt så att det stänker om det.

Ett exempel för att bemöta detta så säger t ex kommentarboken Bible Exposition Commentary - New Testament följande om passagen:

But Philippians 2:6 states an amazing fact: He did not consider His equality with God as "something selfishly to be held on to." —Bible Exposition Commentary - New Testament:

Certainly as God, Jesus Christ did not need anything! He had all the glory and praise of heaven. With the Father and the Spirit, He reigned over the universe. But Philippians 2:6 states an amazing fact: He did not consider His equality with God as "something selfishly to be held on to."

Bibeln omnämner ju i GT de domare som var satta att döma Israeliterna som "gudar"

Va? Vart?

Om de tre är samma person?

Det räcker att man säger det till en "person" så kopplar nog folk att de menar alla tre.

For those who want to take God out of everything: GOOD NEWS! He won't be in Hell either!

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kauge [Gå till post]:

angående de verser där domarna blev kallade gudar: Joh 10:34, Psalm 82:6


De bibliska vittnesbörden för att treenigheten är falsk är så många att de med lätthet överglänser de få ställen som kan användas som bevis för den. T.ex.:

Om du studerar Justinus martyren, Ireaneus, Clemens Alexandrinus, Tertullianus, Hippolytos och Origenes vilka alla var kristna under det första och andra århundradet så säger de alla unisont att Jesus var åtskild, underordnad och skapad. De använder uttryck om Jesus som t.ex.

"han var någon annan än den gud som skapade allt"
"Fadern är inte densamme som sonen, eftersom han är större"
"Fadern och sonen är två väsen"

Om du dessutom läser i GT så framkommer det tydligt att Israeliterna endast kände gud som Jehova, fadern. Israelerna var strikt monoteistiska, ingen jude på den tiden trodde på en treenighet.

Summan blir: Varken Judarna själva eller de första kristna trodde på treenigheten, den tanken föddes inte förrän långt efteråt och blev färdigformulerad först på 300-talet.

Om du läser The new encyclopedia brittanica så säger den "varken ordet treenighet eller den uttryckliga läran förekommer i NT"

Om du dessutom läser i katolska kyrkans eget uppslagsverk the catholic encyclopedia säger den angående treenigheten "bland de apostoliska fäderna förekom inte ens den minsta antydan till en sådan uppfattning eller tankegång"

Läser du 5 Mos 6:4 (the new jerusalem bible) "lyssna israel, Jahve, vår gud, är en, den ende Jahve" -Grammatiken här lämnar inget rum för fler än en person eftersom ordet "en" inte har någon plural bestämning.

Om du läser vad Paulus skrev i Galaterna 3 och även 1 Kor 8 så säger han tydligt att "Gud är en enda"

Tusentals gånger i Bibeln nämns Gud som EN person bland annat när han själv talar. Ex. Jesaja 42 "Jag är Jehova, det är mitt namn, och jag giver inte min ära åt en annan" (helge åkesson svenska översättning) 2 Mosebok 20 "Jag är Jahve, din gud. Du skall inte ha några andra gudar förutom mig." (Jerusalem bible) Psalm 83 "Du, vars namn är Jehova, du ensam är den högste över hela jorden."

Trodde apostlarna att Jesus var evig, eller hade en början?

Titta i Kolosserna 1 "han är den sanne gudens avbild, förstfödd före all skapelse" (1917 års svenska översättning) -Kontentan är tydlig, Jesus är guds avbild, en avbild kan inte vara detsamma som orginalet, vidare sägs det att han är förstfödd, den som är avlad kan inte vara densamme som avlar.

Nu har jag en fråga till dig:

Läs först Matteus skildring om när Jesus frestades av satan och jämför detta med Jakob 1:13 (beroende på vilken översättning du använder).

Om Jesus var gud, hur kunde han då bli frestad? Kunde Gud synda mot sig själv?

Eftersom Jakob skriver att Gud inte kan frestas, hur blir då berättelsen i Matteus logisk?

Således blir berättelsen om Jesu prövning bara logisk om vi antar att han hela tiden är en separat individ.

Vidare: I Markus 13 säger Jesus "Dagen och timmen känner ingen inte ens änglarna i himlen, inte ens sonen, ingen utom fadern." Hur kan det vara på detta sättet om Jesus och gud fadern vara samma gudomlighet?

Om du nu anser skälet vara att Jesus var begränsad medan han var här på jorden och att det var därför han sade detta, då har jag en fråga: Varför kände den heliga anden inte till detta, utan bara fadern?

Oavsett blir alltså treenigheten inte logisk i denna bibelvers.

Matteus 12 "Den som säger något mot människosonen skall få förlåtelse, men den som säger något mot den helige anden får inte förlåtelse, varken i denna världen eller den kommande."

-Konstigt, om Jesus och den helige anden var av samma natur, samma gudom, jämnställda och jämbördiga, då talar ju denna versen rakt emot treenigheten genom att den framställer helig ande som större än Jesus. Hur kommer det sig?

1 Kor 11 "Jag vill att ni ska veta att kristus är varje mans huvud, att mannen är kvinnans huvud och att gud är kristi huvud."

-Här framkommer klart att gud och Jesus inte är samma person och att gud är överordnad Jesus.

Johannes 17 "Fader..detta är det eviga livet, att de känner dig, den ende sanne guden...."

-Hur kan fadern ensam vara den sanne guden om det nu finns två till som är gud och har samma rang som han?

Johannes 20 "Jag far nu upp till min fader, till min gud och er gud"

-Hur kan Jesus ha en gud och samtidigt vara densamme? Var han narcissist?

En sista fråga: Faderns namn är JHWH, eller Jahve, sonens namn är Jesus, kan du tala om för mig vad den helige anden har för namn?



























Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-22 16:08

I Heb 11 använder skribenten det grekiska ordet "mo-no-ge-nes" för att beskriva fader/son-förhållandet emellan Abraham och Isak och kallar Isak "enfödd" (mo-no-ge-nes). I johannes kapitel 1 och kapitel 4 använder Johannes EXAKT samma ord för att beskriva Jesus som guds "enfödde (mo-no-ge-nes) son". I fallet med Abraham och Isak råder det inget tvivel om att de två var separata individer. Hur kan du då säga att Jesus och fadern är en och samma individ när deras förhållande dem emellan beskrivs på samma sätt?

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kauge [Gå till post]:

Jag skulle gärna gå in på Joh 1:! men innan det vill jag gärna kolla hur versen i Markus 6:49 återges i din Bibel. I min står det:

"När de fick se honom komma gående på havet tänkte de, "det är en spöksyn" och de skrek högt"

Hur återges denna vers i din bibel?



ScarWood
Visningsbild
P 36 Hjälte 79 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:
Dessutom har du gång på gång bara sagt att vår bibel är korrupt utan att kunna ge skäl för detta, så om du inte har belägg för det du säger lägg av med sådant trams.

hehe det är inte så enkelt, men ett exempel som jag känner till är iaf när Jesus pratar med rövaren på korset:

Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.

VS

Sannerligen, jag säger dig redan i dag, du skall vara med mig i paradiset.

Därför att jehovas vittnens teologi säger att Rövaren inte kan vara med Jesus på korset samma dag som han dog.
Så texten är ändrad så att de ska passa ihop med var Vakttornet tycker.

JV's bibel är erkänd i sverige som den som bäst stämmer överrens med grundtexten, eller som svenska bibelkommissionen skrev "den exakta ordalydelsen"

Vilken Grundtext är den exakt översatt av då? man kan inte bara översätta Bibeln efter en Grundtext man måste ju titta på alla andra sammtidigt å hitta det ordet som de flesta grundtexter ändvänder.

Tillbaka till joh 8:24...
om Jesus säger till mig att ''JAG ÄR'' betyder det inget extra för mig.
men för en jude har han erkännt sig själv som Gud.

du kan alltså inte förstå djupet av denhär versen om du inte ser det ur en judes synvinkel.


Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

Det här med korset och paradiset, din uppfattning är ju helt galen.

Jehovas vittnen säger att rövaren inte kom till paradiset exakt den dagen, många tror att rövaren kom till paradiset direkt och hänvisar felaktigt till att jesus skulle sagt att han kom till paradiset samma dag.

Men versen visar att rövaren inte kom till paradiset den dagen utan att jesus den dagen lovade honom att han skulle få komma till paradiset.

Men återigen, håll dig till ämnet.






Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-22 17:27

Det som skiljer JV översättning är endast ett kommatecken. I grundtexten finns ingen avdelning gjord i form av något tecken eftersom de ursprungliga grekiska texterna inte innehöll några sådana, de infördes först på 800-talet.



Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-22 17:29

Därför måste man jämföra med vad bibeln på andra ställen säger om paradiset, och ingenstans säger den att man kommer till paradiset direkt när man dör. Istället säger den att Jesus först måste dö, bli kung i guds rike och sedan återupprätta paradiset. Där kommer denne rövare att få vara med.

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

Vilka grundtexter?

Förutom alla tillgängliga orginalhandskrifter på ursprungsspråket som finns tillgängliga använder vi septuaginta, alla olika vulgata etc.etc.etc.etc.etc. jag kan skriva hela listan om så önskas. Totalt rör det sig om ett 40-tal olika källor inkl orginalhandskrifter. Bl.a. döda havsrullarna





Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-22 17:43

Ändra "ett 40-tal" till 115 st (kollade precis det exakta antalet.)

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

Vi gör som så här eftersom jag märker att det verkar vara svårt att hålla dig till just ämnet treenighet.

Jag kommer lite senare skriva hela listan på allt källmaterial som vi använder oss av för att få till en så precis och exakt bibel som möjligt. På så sätt kan ingen betvivla att det ligger ett oerhört gediget arbete bakom "vår bibel", som för övrigt är den mest exakta.

Med den listan kan du själv se allt och inse att vår bibel är väl genomarbetad och då hoppas jag att du kan släppa snacket om korrupt bibel.

Ok?



kjelle91
Visningsbild
P 33 Nässjö Hjälte 121 inlägg
0


jag skriver ju vad jag hört inget jag hittar på
Kauge
Visningsbild
P 36 Horred Hjälte 3 665 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:
Jag utgår från Vulgata:n:

At illi ut viderunt eum ambulantem super mare putaverunt fantasma esse et exclamaverunt

Jag återkommer senare i helgen med svaret på ditt andra inlägg.

For those who want to take God out of everything: GOOD NEWS! He won't be in Hell either!

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kauge [Gå till post]:

Helt ok med mig.



Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till HandofCruelty [Gå till post]:

Ok, nedanför följer källmaterialet vi använt för att utarbeta en så korrekt översättning som det svenska språket tillåter. Det blir ett väldigt långt inlägg men jag hoppas du har överseende med detta.


א (’Ạlef) Codex Sinaiticus, grek., 300-talet v.t., British Museum, hebr. skr., grek. skr.
Δ Codex Sangallensis, grek., 400-talet v.t., Sankt Gallen, evangelierna.
Θ Codex Coridethianus, grek., omkr. 800-talet v.t., Tbilisi (utgåva: G. Beermann, C. Gregory, Die Koridethi Evangelien Θ 038 herausgegeben, Leipzig 1913), evangelierna.
A Codex Alexandrinus, grek., 400-talet v.t., British Museum, hebr. skr., grek. skr.
Al Aleppokodexen, hebr., omkr. 930 v.t., Israel, hebr. skr.
Aq Aquilas grekiska översättning av hebr. skr., 100-talet v.t.
Arm Armeniska översättningen, 400-talet v.t., hebr. skr., grek. skr.
B Codex Vaticanus (hs 1209), grek., 300-talet v.t., Vatikanstaden, hebr. skr., grek. skr.
Bauer Walter Bauer: Griechisch-Deutsches Wörterbuch zu den Schriften des Neuen Testaments und der übrigen urchristlichen Literatur, omarbetat nytryck av 5:e uppl., Berlin och New York 1971.
A Greek-English Lexicon of the New Testament and Other Early Christian Literature, 2:a engelska uppl. av F. W. Gingrich och F. W. Danker, Chicago och London 1979.
BDB Francis Brown, S. R. Driver, Charles A. Briggs: A Hebrew and English Lexicon of the Old Testament, Oxford 1906; nytryck 1980.
BHK םיבותכו םיאיבנ הרות, Biblia Hebraica, utgiven av Rudolf Kittel, med den masoretiska texten bearbetad av Paul Kahle, 7:e uppl. utökad och förbättrad av A. Alt och O. Eissfeldt, 7:e–9:e uppl., Stuttgart 1951–1955, hebr. skr.
BHS םיבותכו םיאיבנ הרות, Biblia Hebraica Stuttgartensia, utgiven av K. Elliger och W. Rudolph, med den masoretiska texten bearbetad av H. P. Rüger, masora av G. E. Weil, Stuttgart 1967/1977, hebr. skr.
C Codex Ephraemi Syri rescriptus, grek., 400-talet v.t., Paris, hebr. skr., grek. skr.
Ca Codex prophetarum Cairensis (Kairokodexen), hebr., 895 v.t., Kairo, hebr. skr.
D Codex Bezae Cantabrigiensis, grek. och lat., 400-talet v.t., Cambridge, grek. skr. och
Codex Claromontanus, grek. och lat., 500-talet v.t., Paris, grek. skr.
E Codex Basilensis, grek., 700-talet v.t., Basel, evangelierna.
EWNT Exegetisches Wörterbuch zum Neuen Testament, utgiven av Horst Balz och Gerhard Schneider, Stuttgart 1978–1983.
GB Wilhelm Gesenius, Frants Buhl: Hebräisches und aramäisches Handwörterbuch über das Alte Testament, 17:e uppl., 1915; oförändrat nytryck, Berlin/Göttingen/Heidelberg 1962.
Gins. Christian David Ginsburg: וכתובים נביאים תורה, The Old Testament, Massoretico-Critical Text of the Hebrew Bible, London 1926.
Gins.Int Christian David Ginsburg: Introduction to the Massoretico-Critical Edition of the Hebrew Bible, London 1897; nytryck, New York 1966.
Gins.Mas Christian David Ginsburg: The Massorah, 1897–1905; nytryck, New York 1975.
GK Wilhelm Gesenius: Hebräische Grammatik, helt omarbetad av E. Kautzsch, 28:e uppl., Leipzig 1909; nytryck, Hildesheim/New York 1977.
Gesenius’ Hebrew Grammar, engelsk utgåva av E. Kautzsch och A. E. Cowley, Oxford 1910.
HAL Ludwig Koehler, Walter Baumgartner: Hebräisches und aramäisches Lexikon zum Alten Testament, 3:e uppl., nybearbetad av W. Baumgartner och J. J. Stamm, Leiden (Nederländerna) 1967–1995. Jfr KBL.
Int The Kingdom Interlinear Translation of the Greek Scriptures, Watch Tower Bible and Tract Society, Brooklyn, New York, 1985 års utgåva, en mellanradig (interlineär) översättning ord för ord från grekiska till engelska. Jfr WH.
it Insight on the Scriptures, Watch Tower Bible and Tract Society, Brooklyn, New York 1988.
It Vetus Latina (Itala, gammallatinska översättningar), 100-talet–300-talet v.t., hebr. skr., grek. skr. (utgåva: Pierre Sabatier, Bibliorum Sacrorum latinae versiones antiquae seu vetus italica, 1739–1749).
ItLg Codex Gothicus Legionensis, Vulgatabibel med gammallatinska läsarter i marginalen, 600-talet v.t., León (Spanien), hebr. skr.
Iths c Codex Colbertinus, lat., 1100- el. 1200-talet v.t., Paris, grek. skr.
Iths l Codex Rehdigeranus, lat., 700-talet v.t., Berlin, grek. skr.
J1 מתי בשורת, Euangelium Hebraicum Matthaei (Matteusevangeliet, hebr.), utgiven av Jean du Tillet, med latinsk översättning av J. Mercier, Paris 1555.
J2 Shem-Tob ben Isaac ibn Shaprut: ’Ẹven bọchan (”En prövad sten”), 1385, med Matteusevangeliet (hebr.) som särskilt kapitel (utgåva: The Gospel of Matthew According to a Primitive Hebrew Text, utgiven av George Howard, Macon, Georgia [USA] 1987).
J3 Sebastian Münster: המשיח תורת, Euangelium secundum Matthæum in lingua hebraica cum uersione latina (Matteusevangeliet, hebr. och lat.), Basel 1537; המשיח תורת, Euangelium secundum Matthæum in lingua Hebraica ... Vna cum Epistola D. Pauli ad Hebræos Hebraicè & Latinè (Hebréerbrevet, hebr. och lat.), Basel 1557.
J4 Johannes Quinquarboreus: המבשר מתי כפי ... המשיח תורת, Sanctum Domini nostri Jesu Christi Hebraicum Evangelium secundum Matthæum (Matteusevangeliet, hebr.), Paris 1551.
J5 Fridericum Petri: ´וכו בשנה שנה הקרואות בשורת, Euangelia anniuersaria, quæ Dominicis diebus, & in Sanctorum festis leguntur (liturgiska evangelier, hebr.), Wittenberg 1573.
J6 Johannis Clajus: Euangelia anniversaria dierum dominicorum et praecipuorum festorum, vna cum perioche et summaria singulorum expositione erudita; Germanicè, Latinè, Graecè, & Ebraicè (liturgiska evangelier, tyska, lat., grek. och hebr.), Leipzig 1576.
J7 Elias Hutter: Novum Testamentum Dn̄i: Nr̄i: Iesu. Christi, Syriacè, Ebraicè, Græcè, Latinè, Germanicè, Bohemicè, Italicè, Hispanicè, Gallicè, Anglicè, Danicè, Polonicè (grek. skr. på 12 språk, inklusive hebr.), Nürnberg 1599–1600.
J8 William Robertson: חדשה יהוה תורת, ... Lex Dei summi nova; atque haec est, Novum Domini nostri Jesu Christi Testamentum sacro-sanctum (grek. skr., hebr.), London 1661.
J9 Giovanni Battista Jona: ´וכו החדשה מהתורה הגיליוגים אבני ארבעה, Quatuor Euangelia Noui Testamenti ex Latino in Hebraicum (evangelierna, hebr. och lat.), Rom 1668.
J10 Richard Caddick: The New Testament ... in Hebrew and English, bd I–III: Matteusevangeliet till 1 Korinthierbrevet, hebr., London 1798–1805.
J11 Thomas Fry m.fl.: משיח פי על חדשה ברית (grek. skr., hebr.), London 1817.
J12 William Greenfield: החדשה הברית ספר, The Testament of Our Lord and Saviour Jesus Christ (grek. skr., hebr.), London 1831.
J13 A. McCaul, M. S. Alexander, J. C. Reichardt, S. Hoga: המשיח פי על חדשה ברית (grek. skr., hebr.), London 1838.
J14 Johann Christian Reichardt: המשיח פי על חדשה ברית ספר (grek. skr., hebr.), London 1846.
J15 Johann Heinrich Raphael Biesenthal: Kommentarreihe zu den Büchern Lukas (Berlin 1855), Apostelgeschichte (Berlin 1867), Römer (Berlin 1853), Hebräer (Berlin 1858); separata kommentarer till Lukasevangeliet, Apostlagärningarna, Romarbrevet och Hebréerbrevet, med bibeltexten på hebr.
J16 J. C. Reichardt, J. H. R. Biesenthal: וטעמים נקודות עם המשיח פי על החדשה הברית (grek. skr., hebr.), London 1866.
J17 Franz Delitzsch: החדשה הברית ספרי (grek. skr., hebr.), London, 1981 års utgåva.
J18 Isaac Salkinson, Christian David Ginsburg: החדשה הברית (grek. skr., hebr.), London 1891.
J19 Moshe I. Ben Maeir: יוחנן על־פי הטובה הבשורה (Johannesevangeliet, hebr.), Denver (USA) 1957.
J20 William F. Moulton, Alfred S. Geden, H. K. Moulton: A Concordance to the Greek Testament, 5:e uppl., Edinburgh 1978.
J21 Benjamin Wilson: The Emphatic Diaglott (en mellanradig grekisk-engelsk översättning), New York 1864; nytryck: Watch Tower Bible and Tract Society, Brooklyn, New York 1942.
J22 החדשה הברית ספרי (grek. skr., hebr.), United Bible Societies, Jerusalem 1979.
J23 J. Bauchet och D. Kinnereth (Arteaga): החדשה הברית (grek. skr., hebr.), Rom 1975.
J24 Herman Heinfetter: A Literal Translation of the New Testament ... From the Text of the Vatican Manuscript, London 1863.
J25 W. G. Rutherford: St. Paul’s Epistle to the Romans, London 1900.
J26 Anton Margaritha: Psalterivm Hebraicvm (Psalmerna och Matteus 1:1–3:6), hebr., Leipzig 1533.
J27 Dominikus von Brentano: Die heilige Schrift des neuen Testaments, 3:e uppl., Wien och Prag 1796.
J28 The New Covenant Commonly Called The New Testament—Peshitta Aramaic Text With a Hebrew Translation, utgiven av The Bible Society, Jerusalem 1986.
JThS Journal of Theological Studies, Clarendon, Oxford.
KBL Ludwig Koehler, Walter Baumgartner: Lexicon in Veteris Testamenti Libros, 1:a och 2:a uppl., Leiden (Nederländerna) 1953 och 1958. Jfr HAL.
L Codex Leningradensis (Leningradkodexen) B 19A (hebr. skr., hebr.), 1008 v.t., det statliga allmänna biblioteket, Saltykov-Sjtjedrinbiblioteket, i Sankt Petersburg.
LSJ Henry George Liddell, Robert Scott: A Greek-English Lexicon, reviderad av Henry Stuart Jones, Oxford 1968.
Luther, 1522 Martin Luther: Das Newe Testament Deutzsch (septembertestamentet), Wittenberg 1522.
Luther, 1534 Martin Luther: Biblia / das ist / die gantze Heilige Schrifft Deudsch, Wittenberg 1534.
LXX Septuaginta (hebr. skr., grek.), ursprungligen från 200- och 100-talen f.v.t. (utgåva: Alfred Rahlfs, Septuaginta Id est Vetus Testamentum graece iuxta LXX interpretes, Deutsche Bibelgesellschaft, Stuttgart 1935).
LXXא Jfr א.
LXXA Jfr A.
LXXB Jfr B.
LXX Bagster The Septuagint (grek. och med en engelsk översättning av sir Lancelot Brenton, S. Bagster & Sons, London 1851; nytryck: Zondervan 1980), hebr. skr.
LXXGö Septuaginta. Vetus Testamentum Graecum Auctoritate Academiae Scientiarum Gottingensis editum, Göttingen 1931–.
LXXLagarde Septuaginta (utgåva: Paul de Lagarde, Librorum Veteris Testamenti canonicorum pars prior graece, Göttingen 1883).
LXXLukianos Lukianos recension av Septuaginta, 300-talet v.t., hebr. skr.
LXXThomson The Septuagint, översatt till engelska av Charles Thomson 1808 (utgåva: Pells, London 1904), hebr. skr.
M Masoretiska texten, hebr. och aram., enl. Codex Leningradensis B 19A, tryckt i BHK och BHS.
M marginal Masoreternas kommentarer i marginalen (masora).
N Codex Purpureus, grek., 500-talet v.t., Sankt Petersburg (utgåva: H. Cronin, Codex Purpureus Petropolitanus; The text of codex N of the Gospels edited with an introduction and an appendix, Cambridge 1899), evangelierna.
Nestle-Aland Novum Testamentum Graece, utgiven av Kurt Aland, Matthew Black, Carlo M. Martini, Bruce M. Metzger och Allen Wikgren, 26:e uppl. (7:e, reviderade tryckningen), Stuttgart 1983.
NV Nya världens översättning av Den heliga skrift (översatt från New World Translation of the Holy Scriptures), Jehovas vittnen – Bibelsällskapet Vakttornet, Arboga, 2003 års reviderade uppl.
P45 Papyrus Chester Beatty I, grek., 200-talet v.t., Dublin, grek. skr.
P46 Papyrus Chester Beatty II, grek., omkr. 200 v.t., Dublin och Ann Arbor (USA), grek. skr.
P47 Papyrus Chester Beatty III, grek., 200-talet v.t., Dublin, grek. skr.
P66 Papyrus Bodmer II, grek., omkr. 200 v.t., Genève, grek. skr.
P74 Papyrus Bodmer XVII, grek., 600-talet v.t., Genève, grek. skr.
P75 Papyrus Bodmer XIV, XV, grek., omkr. 200 v.t., Genève, grek. skr.
Passow Franz Passow: Grekiskt och svenskt lexicon, översättning från tyskan av G. W. Gumaelius, Örebro 1841.
1QIsa Jesajarulle a, funnen 1947 i Qumran (grotta 1) vid Döda havet, förvaras i Jerusalem (utgåva: Millar Burrows, The Dead Sea Scrolls of St. Mark’s Monastery, bd 1, New Haven [USA] 1950).
4QDeutq Fragment av papyrusrulle av 5 Moseboken, funnet i Qumran (grotta 4) vid Döda havet, förvaras i Jerusalem.
Sam Samaritanska Pentateuken, ursprungligen från omkr. 300-talet f.v.t. (utgåva: August Freiherr von Gall, Der hebräische Pentateuch der Samaritaner, Giessen 1918; nytryck, Berlin 1966).
si ”Hela Skriften är inspirerad av Gud och nyttig”, Jehovas vittnen – Bibelsällskapet Vakttornet, Arboga, 1995 års reviderade uppl.
Sy, Syp Peshitta, syr., ursprungligen från 400-talet v.t. (utgåva: S. Lee, London 1826; nytryck: United Bible Societies, London 1979).
Syc Codex Syrus Curetonianus (Curetonsyrern), ursprungligen från 400-talet v.t. (utgåva: F. Crawford Burkitt, The Curetonian Version of the Four Gospels, bd 1, Cambridge 1904).
Syh Philoxeniana, Heraclensis, 500- och 600-talen v.t., grek. skr. (utgåva: Joseph White, Sacrorum Evangeliorum versio Syriaca Philoxeniana, bd 1, Oxford 1778; Actuum Apostolorum et Epistolarum tam Catholicarum quam Paulinarum versio Syriaca Philoxeniana cum interpretatione et annotationibus, bd 2, Oxford 1799–1803.
SyHexaplaris Syro-Hexaplaris, 600-talet v.t., British Museum, hebr. skr.
Syhi Den syro-palestinska översättningen (Hierosolymitanum), 500-talet v.t., grek. skr. (utgåva: A. Smith Lewis, M. Dunlop Gibson, The Palestinian Syriac Lectionary of the Gospels, London 1899).
Sys Codex Syrus Sinaiticus (Sinaisyrern), 300- el. 400-talet v.t. (utgåva: Agnes Smith Lewis, The Old Syriac Gospels, or Evangelion da-mepharreshê, London 1910).
Sym Symmachos (Symmakus) grekiska översättning av hebr. skr., omkr. 200 v.t.
T Targumen eller targumerna, mer eller mindre fria översättningar till arameiska av delar av hebr. skr. I synnerhet babyloniska. Utgåva: Alexander Sperber, The Bible in Aramaic, Leiden (Nederländerna), bd I 1959 (Moseböckerna enl. Targum Onkelos), bd II 1959 (de tidiga profeterna enl. Targum Jonathan), bd III 1962 (de senare profeterna enl. Targum Jonathan).
TJ Jerushalmi I (Pseudo-Jonathan), Moseböckerna, palestinsk, nära Targum Onkelos, med Midrash-utläggningar (utgåva: Moses Ginsburger, Pseudo-Jonathan, Berlin 1903; nytryck, Hildesheim 1971); eller Jerushalmi II (Fragmenttargumen), Midrash-utläggningar till enskilda verser i Moseböckerna, palestinsk (utgåva: Moses Ginsburger, Das Fragmententhargum, Berlin 1899); eller Targum Jonathan, babylonisk (se ovan under T).
TLagarde Targumutgåva av Paul de Lagarde (1872 och 1873), hebr. skr.
TO Targum Onkelos, babylonisk (se ovan under T).
TP Codex Neofiti 1, palestinsk targum, Moseböckerna (utgåva: A. Díez Macho, Neophyti 1 Targum Palestinense Ms de la Biblioteca Vaticana, bd 1–5, Madrid och Barcelona 1968–1978).
TBNT Lothar Coenen, Erich Beyreuther, Hans Bietenhard: Theologisches Begriffslexikon zum Neuen Testament, 7:e uppl., Wuppertal 1986.
TDNT Theological Dictionary of the New Testament (engelsk utgåva av TWNT), Eerdmans Publishing Company, Grand Rapids (USA) 1964–1976.
Th Theodotions grekiska översättning av hebr. skr., 100-talet v.t.
THAT Theologisches Handwörterbuch zum Alten Testament, utgiven av Ernst Jenni i samarbete med Claus Westermann, 3:e bearbetade uppl., München/Zürich 1978/1979.
TR Robert Estienne (latiniserat: Stephanus): ΤΗΣ ΚΑΙΝΗΣ ΔΙΑΘΗΚΗΣ ῞ΑΠΑΝΤΑ ΕΥΑΓΓΕΛΙΟΝ ... ΠΡΆΞΕΙΣ Τ͏̑ΩΩΝ ᾿ΑΠΟΣΤΌΛΩΝ, Nouum IESV Christi D.N. Testamentum, Paris 1550, lat., Textus receptus, grek. skr.
TWAT Theologisches Wörterbuch zum Alten Testament, utgiven av G. Johannes Botterweck, Helmer Ringgren och Heinz-Josef Fabry, Stuttgart 1970–.
TWNT Theologisches Wörterbuch zum Neuen Testament, utgiven av Gerhard Kittel och Gerhard Friedrich, Stuttgart 1933–1979.
UBS The Greek New Testament, utgiven av Kurt Aland, Matthew Black, Carlo M. Martini, Bruce M. Metzger och Allen Wikgren, 3:e uppl., United Bible Societies, London 1983.
Vg Vulgata, översättning av hebr. skr. och grek. skr. till latin av Hieronymus, omkr. 400 v.t. (utgåva: Robert Weber m.fl., Biblia Sacra iuxta Vulgatam Versionem, 3:e uppl., Stuttgart 1983).
Vg(iuxta Hebr) Vulgata, översatt efter hebr. texten.
Vg(iuxta LXX) Vulgata, översatt efter LXX.
Vgc Vulgata, Editio Clementina (reviderad lat. text), Rom 1592 (utgåva: Alberto Colunga, Lorenzo Turrado, Biblia Sacra iuxta Vulgatam Clementinam, 6:e uppl., Madrid 1977, eller S. Bagster & Sons, London 1977).
Vgs Vulgata, Editio Sixtina (reviderad lat. text), Rom 1590.
Vgww J. Wordsworth och H. J. White: Novum Testamentum Latine secundum editionem Sancti Hieronymi ad Codicum Manuscriptorum Fidem, Oxford 1911.
VT Vetus Testamentum, Leiden (Nederländerna).
W Codex Freerianus (Codex Washingtonianus I), grek., 400-talet v.t., Washington D.C., evangelierna.
WH Brooke Foss Westcott, Fenton John Anthony Hort: The New Testament in the Original Greek, London 1881; nytryck, Graz (Österrike) 1974 (grek. texten som nytryck också i Int).
Würthw. Ernst Würthwein: Der Text des Alten Testaments, 5:e uppl., Stuttgart 1988.
X Codex Monacensis, grek., 800- eller 900-talet v.t., München, evangelierna.
ZorellGrek Franciscus Zorell, Lexicon Graecum Novi Testamenti, 3:e uppl., Paris 1961.
ZorellHebr Franciscus Zorell, Lexicon Hebraicum Veteris Testamenti, Rom 1984.







Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kauge [Gå till post]:

Vad står det i din svenska bibel, inte på latin, den har jag redan.

Jag är intresserad av att veta hur din svenska bibel (alltså den svenska bibel du valt att använda dig av) återger versen.



Kauge
Visningsbild
P 36 Horred Hjälte 3 665 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:
Jag använder inte svenska biblar när jag studerar Bibeln. Jag försöker komma så nära grundtexten som möjligt då, och använder mig av ganska gamla texter.

For those who want to take God out of everything: GOOD NEWS! He won't be in Hell either!

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Kauge [Gå till post]:

Att du använder dig av ett språk som saknar bestämd och obestämd artikel när det gäller att beskriva substantiv kommer att ge upphov till problem för dig när du studerar bibeln, eftersom grekiskan (grekiskan använder sig av en annorlunda metod för obestämd artikel) och hebreiskan använder sig av sådant i språkbruket, latinet däremot använder sig inte av denna grammatik vilket gör tolkningen av vissa verser svårare eftersom latinet lämnar rum för en friare tolkning som orginalversen inte lämnar rum för. Jag ska förklara:

Johannes 1:1 lyder i Bibel2000:

"I begynnelsen fanns Ordet, ,och ordet var hos gud, och ordet var gud"

Samma sak med den Engelska och Tyska bibeln, de översätter grekiskan på samma sätt som ovan.

Men är detta verkligen den rätta översättningen? Nej!

Varför inte?

I den Grekiska grundtexten utgörs "Ordet" av grekiskans "lo-gos" och "gud" med "the-os". När versen säger att ordet var hos gud använder den dock tillägget "ton" för att beskriva gud, vilket i Grekiskan anger att det är bestämd artikel. Detta översatt till Svenska innebär ändelsen -en som i Guden. Alltså blir versen där att "ordet var hos guden" (bestämd artikel).

Anledningen till detta "ton" är att när Grekiskan lägger till denna bestämda artikel är det för att identifiera gud fadern, skaparen.

Vid det andra "The-os" finns dock detta ord "ton" inte med i grundtexten vilket anger att det är fråga om obestämd artikel. Grekiskan lägger nämligen till "ton" för att ange bestämd form framför substantiv, men tar bort det för att ange obestämd form. I koinegrekiskan fanns inte orden "en" eller "ett" för att ange obestämd artikel så när substantivet inte föregås av bestämd form "ton" är det obestämd artikel.

Därför skulle en korrekt översättning till Svenska, som ju har ord för att ange bestämd eller obestämd form lyda:

"I begynnelsen var ordet, och ordet fanns hos guden, och ordet var en gud."

Denna förståelse överrensstämmer med andra bibelöversättningar som över satt detta med "gudomlig", "gudaväsen" eller "en gud"

Översättningar som inte är nogräknade tar inte med denna obestämda form av Svenskans grammatik och ger därför en felaktig bild av versen.

Är detta en korrekt översättning?

Ja, och det var därför jag angav Markus 6:49 eftersom den grekiska grundtexten står i obestämd artikel, vilket alla översättningar översatt "en vålnad" eller "en spöksyn". Lägg märke till att alla översättningar från Grekiskan här översätts med dess korrekta form "en" vålnad eftersom det handlar om obestämd artikel i versen.

Men i Johannes 1:1, som står i exakt samma grammatiska form vid andra nämnandet av "the-os" har man tagit bort den obestämda artikeln "en", vilket gör versen felaktig.

Att versen bör nämna Jesus som en gud, (men inte gud skaparen eller fadern) harmonierar med den första delen av versen som ju säger att ordet "lo-gos" fanns hos gud. Om Jesus var Guden i bestämd form "ton the-os" hur kunde han då vara hos guden?

Alltså blir versen logisk i första delen bara om man erkänner att Ordet (som ju är Jesus) var en separat gudlik individ "the-os", som var hos guden "ton the-os", vilket betecknar skaparen och fadern.

Således visar en korrekt översättning av versen att detta ställe inte kan användas som stöd för treenigheten.










Tillägg av Bibeltrogen 2008-05-23 08:19

Jag har, under gårdagen konsulterat med en grekisk teolog angående användandet av bestämd form i den Grekiska texten. Det han sade var mycket intressant.

I grundtexten används ordet "ho" eller "ton" för att ange den bestämda artikeln. Denna bestämda form var tydligen så klar att ingen som hörde det misstog gud för något annat än den högste, allsmäktige, fadern. Alltid om man sade "ho the-os" så visste man vem man talade om, alltså gud Jahve eller gud fadern medan den obestämda formen alltså endast "the-os" den kunde tillämpas även på vanliga människor som hade makt i samhället eller tom. idoler.

Detta stämmer väl överrens med att bibeln i flera verser i NT hänvisar till människor som "gudar" medan man, när man talar om den skapande, evige guden, fadern alltid lade till "ho" eller "ton"

Det går knappast att bli tydligare med att de två orden i Johannes 1:1 inte talar om samma gud, utan om gud fadern och en annan gud, Jesus. Men de två är inte en, eller samma väsen, de har endast samma natur i det fallet att de båda är mäktiga andevarelser. Jesus den näst högste i universum, men fadern den högste.

Denna förståelse får dessutom stöd i 1 Kor 15 där det talas om att ALLT i universum ska bli lagt under Jesus, men med undantag av gud eftersom versen säger att sonen skall underordna sig gud.

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till kjelle91 [Gå till post]:

Då har du antingen missförstått något de sagt, eller feltolkat något de sagt.

Jag har varit ett JV i 16 års tid nu och inte under en enda gång har jag vare sig läst i vår litteratur eller hört någon undervisa om detta påstående.

Tvärtom har jag många gånger läst i vår litteratur och hört undervisas att det inte finns en chans att vi människor kan veta något om tiden för detta.

Allt jag lärt mig under dessa 16 år talar alltså emot vad du säger, så något galet är det med din utsaga.

Men jag utmanar dig: Försök hitta en enda liten insinuation i vår litteratur som skulle kunna tolkas som att vi lär ut 2014 som detta år.

Du kommer inte hitta något det garanterar jag, men ta inte mig på orden undersök själv.

Kauge
Visningsbild
P 36 Horred Hjälte 3 665 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:
Du får sakta ned. :P Jag hinner inte med riktigt, låt mig ta helgen på mig att reflektera och fundera!

Förmodligen kommer jag dock inte ha tid med att svara, då deadlinen för en slutuppgift för kursen jag läser stundar och den måste skrivas klar, så jag misstänker att mina svar kommer falla i glömska. Men nu har jag i alla fall sagt det och jag hoppas att vi ska kunna ta upp denna diskussion eller någon annan diskussion någon gång i framtiden!

Bästa hälsningar och Guds rika välsignelse!

For those who want to take God out of everything: GOOD NEWS! He won't be in Hell either!

Zoidy
Visningsbild
P 35 Mölndal Hjälte 703 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:

Grejen med bibeln är att man kan tolka allt SJUKT olika. Det går inte att läsa bibeln och ta allt bokstavligt, som det känns som att du har gjort

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Kauge [Gå till post]:

Tackar, det samma Kauge :)



Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0
Svar till Zoidy [Gå till post]:

Grejen med bibeln är att man kan tolka allt SJUKT olika. Det går inte att läsa bibeln och ta allt bokstavligt, som det känns som att du har gjort

-Då är du ju fast i en råttfälla, eller har målat in dig i ett hörn i så fall.

Om man nu ska undvika att misstolka bibeln så måste man ju undersöka orginaltexterna för att se hur de är skrivna, och med vilka ord osv. men om man enligt dig inte ska tolka bibeln så bokstavligt, hur kan man då få reda på vilken tolkning som stämmer bäst överrens med resten av bibeln, då skulle man ju inte få reda på om en bibel översatts fel?


Men visst håller jag med dig, bibeln kan ju tolkas olika, annars hade vi ju inte haft alla olika bibelsamfund eller religioner.

Det viktiga för min del är att den tro man har ska stämma överrens med det som faktiskt står i grundtexten. Men treenigheten får jag inte att gå ihop med helheten i Bibeln.





Zoidy
Visningsbild
P 35 Mölndal Hjälte 703 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:

nejnej, nu har du missförstått mig!

Jag menar att ÄVEN om du läser den på originalspråket så finns det mängder med olika tolkningar man kan göra. Det är inte alls säkert att det är rätt att bara läsa bibeln rakt av, och inte försöka tänka efter själv. Det kanske var just det som var tanken med bibeln? Att den ska tolkas, och att man måste tänka igenom innehållet mycket innan man får ut allt av den.
Du verkar otroligt ambitiös och så med dina bibelstudier, men jag tror inte ens du kan allt, och det säger mycket!

Själv är jag mer för buddhism, men jag har absolut inget emot kristendom eller någon annan religion. Håller med hinduisterna i deras syn på olika religioner osv. De ser det som att alla religioner går mot samma slutmål. Enda skillnaden är vilken väg man tar dit. Alla får gå sin egna väg

Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till Zoidy [Gå till post]:

Absolut, ingen kan allt. De som tror de kan allt är förmodligen de som vet mindre.

Men detta är ju ingen faktor som bör avskräcka eller hindra en från att studera djupare för att lära sig mer. Och just detta att ens tro bör vara så korrekt som möjligt är viktigt för mig.




Zoidy
Visningsbild
P 35 Mölndal Hjälte 703 inlägg
0

Svar till Bibeltrogen [Gå till post]:

ofta är det så ja. Jag försöker att vara lite mer ödmjuk och ta till mig det folk säger lite oftare, fast ibland är det svårt. Men jag försöker se det som att bara det att man försöker gör en till en bättre person. Att man inte alltid lyckas med att vara den personen man vill vara ska inte demoralisera en! Men det är absolut inte bra att blockera allt andra säger till en och tro att man vet bäst själv i alla situationer. Man blir lättare arg med den inställningen har jag märkt, för ett bra tag sen. Man märker det på andra man ser bete sig så också. De är ofta argare än vad jag själv är. De är ofta argare än vad andra runt dem är i allmänhet.

Absolut inte! Tycker tvärtom det är skoj att kunna mycket. Det är det jag gillar med buddhism också förresten, de har många förklaringar, som både är enkla, och djupa samtidigt. Man förvånas över hur mycket personen som kom på de här idéerna verkligen har tänkt innan ljuset gick upp!
Det är förresten rätt intressant, buddhismen har en teori som, om den stämmer, hade intetgjort kristendomen. Jag har hittills inte fått något bra argument som motbevisar buddhismens teori, men.. you wanna have a go at it? (: Hade vart spännande att höra ett bra svar!

ylf
Visningsbild
F 41 Hjälte 750 inlägg
0

[svar:Bibeltrogen:413801]


Jag har nog alltid undrat hur Jesus kunde vara Gud samtidigt som han tillbad Honom. Hur kunde han tillbe sig själv?

kjelle91
Visningsbild
P 33 Nässjö Hjälte 121 inlägg
0


det finns jehovas som får en profektia som sa det till dem som jag pratade med i jehovas han sa det år ska jehovas komma tillbaka
Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till ylf [Gå till post]:

Bra fundering, och det enkla svaret är att han inte tillbad sig själv. Han tillbad Gud, samma gud som hans lärjungar och resten av Israeliterna tillbad, Jahve, fadern.

Jesus sade ju själv när han skulle fara upp till himlen "jag far nu upp till fadern, till min gud och er gud."



Bibeltrogen
Visningsbild
P Borås Hjälte 239 inlägg
Trådskapare
0

Svar till kjelle91 [Gå till post]:

Ditt sista inlägg förstod jag inte, du kanske skulle testa med lite punkter eller kommatecken?



ylf
Visningsbild
F 41 Hjälte 750 inlägg
0

[svar:Bibeltrogen:436901]

Har du läst någonstans att Jesus skulle haft en familj? Jag hörde i ett program att han skulle ha haft några systrar och bröder, men de ändrade sedan i bibeln och lämnade bort dessa. Någonstans står det även att han var gift och hade en dotter?

Forum » Samhälle & vetenskap » Livsåskådningar » Varför Jesus inte kan vara Jehova gud.

Ansvariga ordningsvakter:

Användare som läser i den här tråden just nu

1 utloggad

Skriv ett nytt inlägg

Hej! Innan du skriver om ett potentiellt problem så vill vi påminna dig om att du faktiskt inte är ensam. Du är inte onormal och världen kommer inte att gå under, vi lovar! Så slappna av och gilla livet i några minuter - känns det fortfarande hemskt? Skriv gärna ner dina tankar och frågor, vi älskar att hjälpa just dig!

Den här tråden är äldre än Rojks drömtjej!

Det senaste inlägget i den här tråden skrevs för över tre månader sedan. Är du säker på att du vill återuppliva diskussionen? Har du något vettigt att tillföra eller passar din fråga i en ny tråd? Onödiga återupplivningar kommer att låsas så tänk efter en extra gång!

Hjälp

Det här är en hjälpruta

Här får du korta tips och förklaringar om forumet. Välj kapitel i rullningslisten här ovanför.

Rutan uppdateras automagiskt

När du använder funktioner i forumet så visas bra tips här.


Annons
Annons
Annons
Annons