Logik är en av våra äldsta vetenskaper. Människan har förmodligen sedan "urminnes tider" haft förmågan att omedvetet dra korrekta slutsatser från givna påståenden, abstrahera gemensam information från flera idéer etc. Men det skulle dröja ända till antikens Grekland innan någon på allvar började studera hur dessa resonemang verkligen hänger ihop. Logikens ursprung brukar anges som Aristoteles första systematiseringar av korrekta respektive inkorrekta slutledningar. (Se syllogismer).
Modern logik (såsom formell logik, symbolisk logik och matematisk logik) är en abstrakt vetenskap som ligger i gränslandet mellan filosofi och matematik som även har kopplingar till datalogi, lingvistik och kognitionsforskning. Matematikens olika delar är dock det som ligger allra närmast till hands som studieområde för logiken. Den nära kopplingen kan delvis bero på likheter i arbetsmetoder: exakta definitioner, bevis, abstrahering och formalism m.m. är självklarheter för båda vetenskaperna.
Till en början handlade den moderna logiken helt enkelt om den moderna motsvarigheten till Aristoteles idéer: Deduktion i formella system med hjälp av formella språk. Språk som då tidigt studerades var framför allt satslogiken och predikatlogiken. Inom ramen för dessa kunde man ge precisa definitioner för begrepp som sats, bevis och logisk konsekvens. Senare fick logiker mer och mer kunskaper om själva språken, dess möjligheter och begränsningar. Detta logiska studium av metoder och system som redan används inom logiken har gett upphov till många nya grenar av logiken och viktiga begrepp som avgörbarhet och fullständighet.
lite off topic men deta är mitt sista inlägg här i tråden.
Är reklamen ivägen? Logga in eller registrera dig så försvinner den!